Balans nr 6–7 2002

Aktuell information

Remissvar

Under denna vinjett kommer Balans oftast endast att publicera FARs ställningstagande till en remiss. Remissvaret finns på FARs hemsida,

Till Finansdepartementet

Nytt EG-direktiv om kraven på fakturering (2001/115/EG) på mervärdesskatteområdet

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Nytt EG-direktiv om kraven på fakturering (2001/115/EG) på mervärdesskatteområdet och de valmöjligheter direktivet ger för medlemsstaterna i olika avseenden.

Läs yttrandet i sin helhet på www.far.se

Till Socialdepartementet

Punkten 4.3.2 om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro i slutbetänkandet Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (28 maj 2002)

FAR har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på en del av slutbetänkandet avseende en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet.

FARs ståndpunkt

FAR avstyrker den föreslagna ändringen i årsredovisningslagen.

Läs yttrandet i sin helhet på www.far.se

Till Finansdepartementet

Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler (Ds 2002:5)

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler (Ds 2002:5). FAR får med anledning härav anföra följande.

Avgränsning av FARs yttrande

FARs yttrande begränsas till de förslag i promemorian som närmast berör FAR-ledamöternas verksamhetsområden.

Läs yttrandet i sin helhet på www.far.se

Övrigt

Till Justitiedepartementet

Framställning om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Sådana bolag inom EES som har börsnoterade värdepapper skall tillämpa internationella redovisningsstandards i sina koncernredovisningar för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2005. Detta följer av en EU-förordning som väntas antagen inom kort. I sin egenskap av förordning kommer bestämmelsen att gälla direkt, dvs. utan att svensk lag behöver ändras. Förordningen kommer att föreskriva en procedur för att identifiera internationella redovisningsstandards, men innebörden är i praktiken att International Financial Reporting Standards (IFRS, tidigare International Accounting Standards, IAS) skall användas i stället för nationella redovisningsregler baserade på EUs fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv.

Medlemsstaterna kommer att ha möjlighet att:

  1. utvidga förordningens verkan till årsredovisningar – och inte bara koncernredovisningar – för noterade bolag
  2. utvidga förordningens verkan till att gälla även för andra än noterade bolag, både för koncernredovisningar och för årsredovisningar
  3. uppskjuta ikraftträdandet till 2007 för bolag som är noterade i ett land utanför EU och som nu följer utländska standards (i praktiken US GAAP) och för företag som endast har skuldebrev noterade

Införandet av IFRS/IAS innebär ett krav på tillämpning av den så kallade ”true and fair override” i IAS 1, Presentation of Financial Statements, punkt 13. En motsvarande regel finns även i Redovisningsrådets rekommendation RR 22, som skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 2003. Tidigare tillämpning uppmuntras.

Redovisningsrådets rekommendation lyder i det aktuella avseendet:

I de ytterst sällsynta fall ett företag kommer till slutsatsen att en tillämpning av en viss regel i någon av Redovisningsrådets rekommendationer skulle leda till missvisande finansiella rapporter och att det därför är nödvändigt att avvika från rekommendationen i fråga för att åstadkomma en rättvisande bild, skall företaget lämna upplysningar om

a) att företaget kommit till slutsatsen att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning, resultat och kassaflöde,

b) att företaget i alla väsentliga avseenden har följt tillämpliga rekommendationer från Redovisningsrådet, förutom att det avvikit från en viss rekommendation i syfte att åstadkomma en rättvisande bild,

c) den rekommendation som företaget avvikit från, avvikelsens karaktär, den redovisning som den nämnda rekommendationen kräver, skälet till att denna redovisning skulle vara missvisande i det aktuella fallet samt den redovisning som använts och

d) avvikelsens inverkan på företagets resultat, tillgångar, skulder, eget kapital och kassaflöde för varje redovisad period.

Börsnoterade företag och andra svenska företag som följer Redovisningsrådets rekommendationer har därför fr.o.m. 2003 inte bara möjlighet utan även skyldighet att avvika från enskilda regler om det behövs för att uppfylla kravet på att ge en rättvisande bild. Tills EU-förordningen undantar svenska börsnoterade bolag från årsredovisningslagen (ÅRL) finns dock en begränsning. EUs fjärde direktiv har visserligen en overrideregel i artikel 2.5, som innebär skyldighet att avvika från direktivets regler om det krävs för att uppnå en rättvisande bild. ÅRL begränsar emellertid denna rätt och skyldighet till att gälla endast avvikelser från allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ (2 kap. 4 §). Sverige är en av de få medlemsstater som inte har införlivat direktivets overrideregel till fullo så att den innebär en skyldighet att vid behov avvika även från gällande lagstiftning.

Det önskvärda i en overrideregel har demonstrerats under senare tid, då de amerikanska ytterst detaljerade redovisningsreglerna har kritiserats. I en kommentar till Enronfallet säger t.ex. Finansinspektionens generaldirektör Claes Norgren: ”Revisorerna kunde godkänna Enron eftersom varje liten detalj var rätt, men helheten var fel. Där ser man faran av att överreglera.” (DN 10/5).

FAR anser att alla företag bör ha skyldighet att avvika från både ÅRL och rekommendationer i de sällsynta fall då detta behövs, och då enligt de regler som återfinns i IAS 1 och RR 22. För att åstadkomma detta för alla företag och inte endast för de börsnoterade, bör ÅRL ändras.

FAR anser också att ändringen i ÅRL bör göras så snart som möjligt. Det skulle vara i högsta grad otillfredsställande att börsnoterade bolag som har att följa RR 22 fr.o.m. 2003 hindras från detta genom

ÅRL.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%