Innehåll

Balans nr 8–9 2002

Debatt: Bokföringsnämnden svarar Stellan Nilsson – Föreningarna kan genom rapporten direkt få svar om bokföringsskyldigheten

BFN har under hösten 2001 och våren 2002 arbetat med ett projekt rörande ideella föreningars redovisning (projektet har beskrivits i två tidigare artiklar av Monika Wendleby införda i nr 2/2002 och 4/2002 av Balans). Projektet syftar till att ta fram redovisningsnormer för ideella föreningar och registrerade trossamfund i den utsträckning behov därav föreligger. Hittills har BFNs arbete med ideella föreningar resulterat i en rapport om bokföringsskyldigheten och tre allmänna råd om värdering i öppningsbalansräkningen. Dessutom har BFN vid sitt sammanträde i juni beslutat att ytterligare fyra utkast till nya redovisningsnormer skall remissbehandlas.

Utkasten rör intressanta frågor som redovisning av intäkter och kostnader i ideella föreningar och registrerade trossamfund (i utkastet behandlas bl.a. frågor om begreppet nettoomsättning, medlemsavgifter och olika kostnadspostbegrepp). Även frågor rörande redovisning av gåvor, bidrag från offentligrättsliga organ och redovisning av medelantalet anställda behandlas i utkasten. Alla utkast fanns under remissbehandlingen tillgängliga på nämndens hemsida <http://www.bfn.se> (remisstiden gick ut den 13 september 2002).

I nr 4/2002 av Balans finns ett debattinlägg av universitetslektor Stellan Nilsson. Stellan Nilsson anför i sitt inlägg att nämnden riskerar att göra föreningslivet en björntjänst genom att ta fram rapporten ”Ideella föreningar och bokföringsskyldigheten – en rapport om begreppet näringsverksamhet, m.m.”; grunden för detta är att han anser att utvidgningen av den formella bokföringsskyldigheten – som han anser görs i rapporten – är olycklig. Stellan Nilsson anser också att det är allvarligt att BFN inte vill ta ansvar för att skapa normer utan endast tolka gällande rätt.

Vi vill här passa på och bemöta de synpunkter som framförs av Stellan Nilsson.

BFN har valt att ta fram rapporten för att nämnden tror att den fyller ett stort behov hos föreningarna. BFN har och får fortlöpande många frågor från personer i föreningslivet, som vill ha besked om sin förenings bokföringsmässiga status. Det har varit svårt att ge föreningarna klara besked utan att först göra en rättslig kartläggning. Genom rapporten får frågeställarna direkt svar på hur BFN ser på bokföringsskyldigheten; i bilaga 1 till rapporten finns en exempelsamling som bl.a. riktar sig till intresserade föreningsfunktionärer när de funderar över vad som är näringsverksamhet. Rapporten tillhandahålls således som en service från BFN till föreningarna. Den är ett komplement till BFNs broschyr ”Ideella föreningar – en kort information om bokföring” för den som vill fördjupa sig i frågor om bokföringsskyldighet.

Som framgår av rapporten är kopplingen till begreppet näringsverksamhet ingen ny företeelse. Näringsverksamhetsbegreppet har funnits med sedan 1976 års bokföringslag och redan i förarbetena till den lagen kopplades begreppet till konsumentköprättsliga och skatterättsliga avgränsningar. BFN har inte skapat några nya regler genom rapporten utan endast utrett och förklarat innehållet i de lagar som lagstiftaren beslutat. En myndighet kan givetvis inte skapa normer som strider mot en lag; BFN har inte heller haft något mandat att bestämma vilka föreningar som skall vara bokföringsskyldiga utan detta är en fråga för lagstiftaren.

Eftersom innehållet i rapporten kunde förväntas ha stor betydelse för föreningslivet beslutade BFN att remissbehandla ett rapportutkast. Ett femtiotal remissinstanser (myndigheter, domstolar, föreningar, trossamfund och olika expertorgan) bereddes möjlighet att inkomma med synpunkter. För att bereda ytterligare intressenter möjlighet att inkomma med remissyttranden lades remissen också ut på nämndens hemsida. Knappt hälften av remissinstanserna valde att inkomma med yttranden över rapporten. Därutöver ingav ytterligare en person som inte fanns med på remisslistan (Stellan Nilsson) ett yttrande till nämnden. 16 remissinstanser instämde i huvudsak i BFNs analyser medan tre till övervägande del inte instämde (Stellan Nilssons yttrande ingick i den sistnämnda gruppen). Övriga remissinstanser som svarade tog inte ställning. Många av remissinstanserna uttryckte uppskattning över BFNs initiativ att ta fram rapporten. Efter remissbehandlingen har rapporten behandlats på BFNs sammanträde den 10 juni 2002 och fastställts slutligt. Den intresserade kan hämta den färdiga rapporten på nämndens hemsida.

De slutsatser som drogs i rapporten om näringsverksamhetsbegreppet har fått betydelse för BFNs fortsatta arbete med normgivning. Nämnden har i de tidigare nämnda utkasten bl.a. gjort en tolkning av vad som skall redovisas som nettoomsättning. Enligt utkastet till allmänt råd anser nämnden att föreningar endast skall redovisa intäkter som nettoomsättning enligt 3 kap. 12 § årsredovisningslagen (1995:1554; ÅRL) om intäkten uppstått i näringsverksamhet som bedrivits av föreningen och intäkten skulle ha redovisats som nettoomsättning enligt allmänna principer. BFNs tolkning av begreppet nettoomsättning har stor betydelse för föreningarna. Föreningar är bokslutsföretag om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än tjugo prisbasbelopp, se 1 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078;BFL).

Enligt 6 kap. 1 och 4 §§ BFL behöver föreningar avsluta räkenskaperna endast i två fall, nämligen om de är bokslutsföretag eller moderföretag. För att de skall behöva avsluta räkenskaperna med en årsredovisning krävs dessutom att de i medeltal haft mer än tio anställda eller att nettovärdet på tillgångarna uppgår till mer än 24 miljoner. BFNs tolkning i utkastet av begreppet nettoomsättning leder sannolikt till att de flesta bokföringsskyldiga föreningar och samfund enbart är skyldiga att upprätta en löpande bokföring.

I samband med remissbehandlingen av rapportutkastet passade BFN också på att efterhöra vilka normgivningsinsatser som efterfrågades. En del av föreningarna hörsammande detta och uttryckte önskemål om klargöranden. De flesta av de oklarheter som påtalades har beaktats i de utkast som f.n. remissbehandlas (se inledningen) och som kommer att behandlas slutligt i höst. Projektet kommer dock att fortleva ännu en tid. Bl.a. finns en hel del frågor rörande löpande bokföring att reda ut. Även under hösten kan föreningarna således få redovisningsnyheter från nämnden.

Anders Bengtsson, kanslichef på Bokföringsnämnden, och Monika Wendleby, projektledare i BFNs projekt Ideella föreningar. Monika Wendleby medverkade senast i Balans nr 4/2002

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%