Balans nr 8–9 2002

Revisionskommittéer: FEE klargör branschens förväntningar om god sed för revisionskommittéer

FEE:s president Göran Tidström redovisar här de synpunkter som FEE framfört till EU-kommissionens ”High Level Expert Group on Company Law”. Uttalandet speglar vad som i dag får anses vara god sed för revisionskommittéer i Europa.

Den senaste tidens debatt har satt intensivt fokus på revisionskommittéer och dess arbete. I en artikel av Per Thorell (Balans nr 4/2002) redovisades resultatet av en undersökning om revisionskommittéer i svenska företag. År 2000 fanns sådana kommittéer i 14 börsföretag. Artikeln lämnar även synpunkter på revisionskommitténs uppgifter med utgångspunkt från i första hand anglosaxiska erfarenheter.

EU-kommissionen tillsatte hösten 2001 en expertgrupp under ledning av professor Jaap Winters för att se över en mängd bolagsrättsliga frågor inklusive belysning av olika former för god ägarstyrning som finns i Europa. Efter tilläggsdirektiv från EUs ministermöte i april 2002 behandlar gruppen särskilt vissa frågor som rör revision och samspelet mellan olika bolagsorgan.

Gruppen kommer att lämna sina rekommendationer till kommissionen under september 2002. Allt talar för att gruppen kommer att rekommendera att revisionskommittéer skall vara obligatoriska för börsföretag i Europa. EU-kommissionen förväntas ställa sig positiv till ett sådant förslag.

Under senare år har det vuxit fram en positiv inställning att en revisionskommitté utgör en central del av ägarstyrningen genom att bidra till hög kvalitet i den finansiella rapporteringen och god intern kontroll. Kommittéernas arbetsuppgifter varierar dock mellan olika företag och länder, genom olika nationella krav om företagens ledningsorgan och ländernas skilda affärs- och ägarstyrningskulturer.

För den europeiska revisorskåren är frågan om revisionskommittéer utomordentligt betydelsefull. FEE:s arbete kännetecknas av att med beaktande och respekt för nationella förhållanden finna synsätt som leder till gemensamma europeiska regler som får stöd i samtliga länder.

FEE har efter en egen utvärdering rekommenderat ovan nämnda expertgrupp att införa revisionskommittéer för alla noterade bolag. Förslaget skall ses som ett bidrag till en europeisk ”best practice”. FEE noterar samtidigt att det kan finnas situationer där en separat kommitté inte är ändamålsenlig. I sådana fall skall dess uppgifter utföras av de externa styrelseledamöterna inom ramen för det ordinarie styrelsearbetet.

Här följer en sammanfattning av FEE:s förslag samt de viktigaste argumenten.

Vad är då en bra revisionskommitté?

För en väl fungerande kapitalmarknad är det väsentligt att den finansiella rapporteringen är rättvisande. Närvaron av externa styrelseledamöter i en revisionskommitté innebär en tillkommande process i syfte att säkra att de av nödvändighet nära arbetsrelationerna mellan revisorer och företagsledning inte påverkar den externe revisorns objektivitet och dennes ställningstagande till den finansiella rapporteringen. En väl fungerande revisionskommitté kan underlätta och stärka revisionsfunktionens genomslagskraft.

Enligt FEE:s mening bör följande områden tydliggöras för en revisionskommitté:

  1. uppgifter och arbetssätt
  2. ledamöter i en revisionskommitté och de externa ledamöternas oberoende
  3. kunskaper och erfarenheter hos ledamöterna
  4. krav på tillgänglig tid
  5. utvärdering av arbetsresultat
  6. tillgång till information och rådgivning
  7. rapportering och annan kommunikation
  8. samverkan med extern revision

Uppgifter och arbetssätt

En revisionskommitté behöver fastställa regler för hur den skall arbeta med den finansiella informationen och interna kontrollen samt med de externa revisorerna. I Sverige finns lagregler om styrelsens arbetsordning som ställer krav på uppdragsutformning när revisionskommittéer införs.

Revisionskommitténs uppgifter innefattar att granska och för styrelsen förbereda dess ställningstagande till den finansiella informationen samt övervaka den externa revisionens inriktning och revisorernas oberoende. Därtill bör kommittén nära följa att samverkan mellan företagsledningen och externa revisorer samt – i tillämpliga fall – interna revisorer fungerar väl. Revisionskommittén bevakar att bolagets redovisningsprinciper följer god redovisningssed och tillämpas på ett bra sätt. Den skall också vara väl insatt i väsentliga bedömningar och värderingsfrågor i delårs- och årsbokslut. Kommittén skall ta ställning till redovisningsprincipernas mer kvalitativa aspekter och inte bara att de är godtagbara.

Revisionskommitténs uppdrag kan även omfatta att granska och övervaka bolagets etiska regler.

Det är väsentligt att notera att revisionskommittén är en kommitté inom styrelsen med en förberedande roll vilket innebär att styrelsen inte befrias från sitt ansvar.

Ledamöter i en revisionskommitté och de externa ledamöternas oberoende

En revisionskommitté bör ha en majoritet av ”externa” styrelseledamöter, det vill säga ledamöter som är oberoende i förhållande till företagsledningen. Det är samma synsätt som för revisorer nämligen ett oberoende som ligger i aktieägares och andra intressenters intresse. Revisorernas analysmodell kan med fördel användas för bedömning av de externa ledamöternas oberoende. Av särskild betydelse för oberoendet är ersättning, uppgifter om affärsförbindelser med ledamöter och andra närstående samt upplysningar om intressekonflikter.

Det är viktigt att de externa ledamöterna utgör en samlad kraft som kan balansera företagsledningens inflytande för att få en väl avvägd sammansättning av revisionskommittén prövas vid nomineringen om ledamöterna kan komma att övervaka beslut som de fattat i tidigare uppdrag. Oberoendet för ledamöterna i kommittén bedöms och rapporteras årligen vid bolagsstämman.

Varje ledamot i revisionskommittén skall informera styrelsen om möjliga intressekonflikter eller hot mot oberoendet som kan följa av andra uppdrag som konsult, styrelseledamot med mera eller från väsentliga affärsrelationer med kunder, leverantörer, långivare eller andra affärspartners. Andra frågor som behöver övervägas är risker och försäkringsskydd för de externa ledamöterna i kommittén.

En särskild frågeställning är om VD bör ingå i revisionskommittén (jämförelse kan göras med frågan om VD bör ingå i styrelsen). Om VD inte ingår bör han liksom ekonomi-/finansdirektören medverka vid kommitténs sammanträden i den utsträckning som kommittén önskar.

Kunskaper och erfarenheter hos ledamöterna

Ledamöterna i revisionskommittén bör ha bakgrund och erfarenhet som gör dem lämpliga för uppdraget. Ordföranden i kommittén bör ha särskild insikt, personligen eller genom särskilda rådgivare, i finansiell redovisning och rapportering. Ledamöterna i revisionskommittén måste vara tillräckligt informerade om internationella redovisningsstandards, IFRS, personligen eller genom särskilda rådgivare, så att de tillsammans förfogar över tillräcklig kunskap för att utöva uppdraget. I fokus står att ledamöterna förstår de principer som företaget använder och konsekvenserna av förändringar i sådana principer och antaganden.

Krav på tillgänglig tid

Alla externa ledamöter i revisionskommittén måste tillse att de har tillräcklig tid för att på ett bra sätt kunna utföra sitt uppdrag. Den förväntade tidsåtgången påverkar antalet uppdrag som en ledamot kan åta sig.

Utvärdering av arbetsresultat

I ordförandens uppdrag ingår att regelbundet utvärdera ledamöternas insatser. De externa ledamöterna bör regelbundet granska ändamålsenligheten i revisionskommitténs verksamhet. Revisionskommittén bör pröva utformningen av sitt uppdrag årligen.

Tillgång till information och rådgivning

Företagsledningen måste ge ledamöterna i revisionskommittén information så att de kan arbeta effektivt. Företagsledningen bör snabbt och fullständigt informera ledamöterna om alla större frågor som är väsentliga för företaget och koncernen. Exempel på sådana frågor är planering, affärsutveckling och riskhantering inklusive avvikelser från tidigare angivna planer och mål samt skälen härtill. Revisionskommitténs ledamöter skall ha möjlighet att själva granska redovisningsdokumentation, kontrakt och annan relevant information.

Ledamöterna i kommittén skall ha rätt att inhämta råd från expertis utanför bolaget.

Revisorn skall lämna de upplysningar om revisionens uppläggning och resultatet av granskningen som begärs av revisionskommittén.

Rapportering och annan kommunikation

Den aktiva dialogen mellan revisionskommitténs ledamöter och företagsledningen, förekommande internrevision och de externa revisorerna är viktig. Ett öppet utbyte av information och regelbunden kommunikation mellan dessa parter förutses gälla.

Den externe revisorn bör delta i revisionskommitténs överläggningar angående den finansiella informationen och bör rapportera med fokus på väsentliga noteringar i revisionen, fel i redovisningen och misstänkta fall av oegentligheter. De närmare detaljerna i sådan rapportering framgår av International Standards of Auditing (ISA) 260 ”Communication of Audit Matters with Those Charged with Governance” (ingår ej i FARs publicerade ISA).

Kommunikationen kan också innefatta skriftlig rapportering från den externe revisorn. Vid sammanträde med kommittén kan revisorn utveckla och förtydliga sina synpunkter, vilket särskilt gäller vid mer komplicerade affärsmässiga och juridiska frågor. Varje ledamot i revisionskommittén har – när bokslut och årsredovisning behandlas – rätt att begära information från revisorn om iakttagelser i revisionsarbetet inom dessa och andra områden.

Revisionskommittén bör vidare avrapportera sitt arbete vid bolagsstämman.

Samverkan med extern revision

  1. Revisionskommittén bör medverka i valet av externa revisorer och vid arvodessättningen.
  2. Revisionskommittén bör regelbundet träffa den externa revisorn, varav minst ett tillfälle om året utan närvaro av företagsledningen.
  3. Revisorn bör presentera sin revisionsplan för revisionskommittén för en diskussion som syftar till ökad förståelse av revisorns ansvar och uppgifter och tänkta arbete, men även hur detta påverkar kommitténs uppgifter. De externa ledamöterna i kommittén kan begära ytterligare granskning och rapportering.
  4. Revisorn bör rapportera till revisionskommittén om sitt oberoende inklusive tillhandahållna tjänster vid sidan av revisionen enligt EUs rekommendation från juni 2002. Revisionskommittén har rätt och skyldighet att granska revisorns oberoende. I de fall revisorn också tillhandahåller bolaget rådgivning utom revisionen, bör revisionskommittén följa rådgivningens inriktning och omfattning.

Utveckling av ”Best practice” i Sverige

De tankar som presenterats av FEE innehåller i förhållande till arbetet i förekommande svenska revisionskommittéer vissa förtydliganden och preciseringar. Intresset för att föregripa det sannolikt kommande EU-kravet är stort bland våra svenska börsföretag. Arbetet med att utforma en arbetsordning för en kommande revisionskommitté pågår redan hos många. FEE:s förslag kan tjäna som vägledning för vilka områden som bör täckas av arbetsordningen.

Samtidigt kvarstår ett antal frågor som bör utvärderas närmare. Exempel på sådana är konsekvenserna i de förhållandevis många mindre börsföretag där antalet bolagsstämmovalda styrelseledamöter inte är fler än fem, i vissa fall till och med färre. Hur påverkas styrelsearbetet om fler än hälften av dessa ingår i en revisionskommitté. Skall uppgifterna för kommittén vara mer begränsade än i större företag? Skall vi arbeta för att ett EU-krav på revisionskommittéer inte skall gälla mindre börsföretag?

Andra exempel är om VD bör ingå i revisionskommittén (vilket torde vara god sed i bland annat europeiska banker), och om styrelsens ordförande också kan/bör vara ordförande i revisionskommittén.

Företag som skall uppfylla amerikanska krav har också att beakta tämligen detaljerade regler för revisionskommitténs arbete. Bl.a. rör det oberoendet för revisionskommitténs ledamöter, storleken på kommittén, kompetens hos ledamöterna i finansiella frågor, information om kommitténs arbete, arbetsordningens utformning, frågor som obligatoriskt skall diskuteras med revisorn och procedur vid avgivande av delårsrapport.

Många goda erfarenheter kan hämtas från den amerikanska miljön men det är samtidigt viktigt att vi vid utvecklingen av god sed för revisionskommittéer i Europa och Sverige noterar vilka av våra ledande företag som låter amerikanska regler och praxis styra.

Det närmaste halvåret kommer vi att se revisionskommittéer etableras på bred front bland Europas börsföretag. FEE:s förslag ger ett bra ramverk för debatten om hur en god sed för revisionskommitténs arbete bör utvecklas.

Göran Tidström är styrelseordförande i Öhrlings PricewaterhouseCoopers och president i den europeiska revisorsorganisationen FEE. Han medverkade senast i Balans i nr 8–9/1997.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...