Balans nr 8–9 2002

Normgivningskartan på plats

Finansinspektionen uttalar sig om i vilken omfattning finansiella företag behöver tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer

Finansinspektionen föreslår att även icke-noterade finansiella företag som huvudregel bör tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. Det är den viktigaste nyheten i de allmänna råd för finansiella företag som Finansinspektionen väntas ge ut under hösten. Anna-Carin Holmqvist-Larsson beskriver här promemorian som varit på remiss under sommaren.

Finansinspektionen (FI) har remitterat en promemoria där FI principiellt uttalar sig om i vilken omfattning finansiella företag bör tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. Remisstiden gick ut 9 augusti. Avsikten är att FI ska ge ut allmänna råd under hösten 2002. Den viktigaste nyheten är att FI föreslår att även icke-noterade finansiella företag som huvudregel bör tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. Vissa mindre finansiella företag undantas dock och hänvisas istället till BFNs normgivning. Promemorian belyser inte de förändringar som blir följden av den av EU-parlamentet under våren 2002 antagna förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS [1] ). De föreslagna förändringarna avser ändringar av respektive redovisningsföreskrift [2] inom gällande lagrum.

I denna artikel beskrivs vad förslaget innebär för de finansiella företagen såväl vad gäller tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer som Akutgruppens uttalanden följt av en kort kommentar om vilken redovisning i juridisk person kontra koncernredovisning detta medför samt en avslutande redogörelse för remissutfall och ikraftträdande tidpunkt.

I nuläget omfattas de svenska finansiella företagen av de särskilda årsredovisningslagarna (ÅRKL och ÅRFL), FI:s föreskrifter och allmänna råd samt i vissa fall även BFNs allmänna råd. För de noterade finansiella företagen tillkommer Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. FI har genom enstaka hänvisningar till Redovisningsrådets normer tagit in dessa i föreskrifterna genom allmänna råd. I vilken omfattning Redovisningsrådets övriga normer är tillämpliga framgår inte. I takt med att Redovisningsrådet ger ut allt fler rekommendationer, blir detta förhållningssätt alltmer svåröversiktligt och svårtillämpbart. Till detta kommer att Bokföringsnämnden (BFN) uttalat sig om, i vilken omfattning de näringsdrivande icke-noterade företagen skall tillämpa Redovisningsrådets normer [3] . BFN anger att för noterade företag är Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden tillämpliga. Övriga näringsdrivande företag får tillämpa Redovisningsrådets normer om de vill. Företag som inte tillämpar Redovisningsrådets normer ska tillämpa BFNs allmänna råd i ämnet [4] . BFN tillägger att för icke-noterade finansiella företag kan särskilda krav på god genomlysning göra sig gällande. Finansinspektionen kan i sådana fall utfärda särskilda normer.

BFN utgår i sin normering från att de icke-noterade företagen storleksmässigt går att indela i tre kategorier. Kriterierna är hämtade från de icke-finansiella företagens redovisningslagstiftning. En indelning av de finansiella företagen på grundval av de storlekskriterier BFN tillämpar är inte möjlig, då dessa kriterier saknar motsvarighet i de finansiella företagens redovisningslagstiftning. Därutöver har finansiell verksamhet och finansiella företag särdrag som gör att de är föremål för särskild lagstiftning och för tillsyn. Särregleringen motiveras av de särskilda skyddshänsyn som finns för finansiella företags verksamhet och därmed deras centrala uppgift som en del av samhällets infrastruktur. De finansiella företagen är vitala för samhällets funktion och det är således naturligt att större krav ställs på insyn och öppenhet samt därmed bättre genomlysning i dessa företag. De normer enligt vilka de finansiella företagen utformar sina finansiella rapporter är därför särskilt centrala. Finansinspektionen finner därför att det finns sådana särskilda krav på god genomlysning att det finns anledning att uttala sig om vilken omfattning de icke-noterade finansiella företagen bör tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden.

Noterade finansiella företag

Noterade finansiella företag tillämpar således Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. Detta följer såväl av BFNs uttalande som av noteringsavtal. Tanken i promemorian är att ta bort de i skrivande stund intagna enstaka hänvisningarna i föreskrifterna och ersätta dem med en lista av rekommendationer som är tillämpliga. I avsnittet om icke-noterade finansiella företag återges en komplett förteckning över vilka rekommendationer som blir tillämpliga.

Icke-noterade finansiella företag

I promemorian anges att de finansiella företagen är vitala för samhällets funktion och är föremål för särskild lagstiftning samt för tillsyn. Finansinspektionen finner det därför naturligt att större krav ställs på insyn och öppenhet samt därmed bättre genomlysning i dessa företag. De normer enligt vilka de finansiella företagen utformar sina finansiella rapporter är därför särskilt centrala. Målsättningen för Finansinspektionens arbete på redovisningsområdet är att främja en god genomlysning av de finansiella företagens ekonomiska ställning och resultat oavsett storlek. Genom att låta de finansiella företagen tillämpa enhetliga redovisningsnormer åstadkommer man att transaktioner och händelser av likartat slag redovisas lika varvid branschövergripande jämförelser möjliggörs. Detta gäller oavsett om det finansiella företaget är noterat eller ej.

Enligt PM har Finansinspektionen, utifrån sina avgivna remissvar, gått igenom de vid promemorians remitterande publicerade rekommendationerna från Redovisningsrådet och funnit att rekommendationerna, med vissa anpassningar, är tillämpbara för de finansiella företagen. Avsikten är att de icke-noterade finansiella företagen som huvudregel bör tillämpa de nedan uppräknade, vid remitteringen publicerade rekommendationerna med de avvikelser som är tänkta att framgå av de allmänna råden:

RR 1:00 Koncernredovisning

RR 2 Redovisning av varulager

RR 3 Redovisning av fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och dold räntekompensation

RR 4 Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål

RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip

RR 6:99 Leasingavtal

RR 7 Redovisning av kassaflöden

RR 8 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser

RR 9 Inkomstskatter

RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag

RR 11 Intäkter

RR 12 Materiella anläggningstillgångar

RR 13 Intresseföretag

RR 14 Joint Ventures

RR 15 Immateriella tillgångar

RR 16 Avsättningar, ansvarförbindelser och eventualtillgångar

RR 17 Nedskrivningar

RR 18 Resultat per aktie

RR 19 Verksamheter under avveckling

RR 20 Delårsrapportering

RR 21 Lånekostnader

RR 22 Utformning av finansiella rapporter

RR 23 Upplysningar om närstående

Som en följd av den föreslagna huvudregeln kommer befintliga hänvisningar i föreskrifterna att tas bort. Det är värt att understryka att rekommendationerna inte behöver tillämpas på oväsentliga poster. Detta gäller redan idag som en följd av förordet till Redovisningsrådets rekommendationer. Finansinspektionens bedömning är att detta avser såväl värderingsregler som upplysningskrav.

Mindre icke-noterade finansiella företag

De icke-noterade finansiella företagen är, givet vissa skyddshänsyn, sinsemellan av olika storlek och till vissa delar av olika karaktär. Givet stora skillnader i förutsättningar och verksamhetsomfattning är en naturlig följd att intressentgruppen och därmed informationsbehovet varierar. Av promemorian framgår således att Finansinspektionen anser det meningsfullt att undanta följande mindre finansiella företag från full tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer.

  1. Mindre värdepappersbolag, dvs. sådant svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersrörelse (1991:981;lvr) men som saknar tillstånd för sidoverksamhet enligt 3 kap. 4 § 4 p. lvr. Sådana bolag saknar rätt att ta emot kunders medel på konto.
  2. Hypotekinstitut; Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank samt Svenska skeppshypotekskassan utgör hypoteksinstitut.
  3. Övriga mindre kreditinstitut, med vilket avses kreditinstitut enligt definitionen i 1 kap. 1 § ÅRKL där balansomslutningen enligt fastställd balansräkning för det närmaste föregående räkenskapsåret högst uppgår till 1 miljard kronor och institutet inte är hypoteksinstitut.
  4. Mindre ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar, dvs. sådana ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar som beviljats dispens från ÅRFL.

Av promemorian framgår att Finansinspektionen anser att de mindre icke-noterade finansiella företagen istället bör tillämpa BFNs normer för små företag med kompletteringen att företagen angivna i punkterna 1–3 lämnar tilläggsupplysningar i enlighet med ÅRKL och tillhörande redovisningsföreskrift. De i punkt 4 angivna företagen föreslås även de tillämpa BFNs normer för små företag samt de förenklade föreskrifter som inspektionen avser att ge ut för mindre ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar. Dispensberättigade företag som saknar dispens bör däremot tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer.

Akutgruppens uttalanden

Finansinspektionen tar även upp i vilken omfattning de finansiella företagen bör tillämpa Akutgruppens uttalanden. Då Finansinspektionen stöder Akutgruppens uttalanden bör dessa företag som huvudregel tillämpa samtliga uttalanden av gruppen, om inte annat följer av FI:s föreskrifter och allmänna råd.

I det fall det av ett Akutgrupps uttalande framgår att uttalandet till viss del inte beaktar särarten hos de finansiella företagen bör företaget göra en anpassning av den delfråga som avviker. Anpassningen ska ske med utgångspunkt i de redovisningsprinciper som framgår av Redovisningsrådets rekommendationer, ÅRKL och ÅRFL samt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter. Så bör ske till dess FI anger något annat. Företaget tillämpar i övriga delar Akutgruppens uttalande utan anpassning.

Akutgruppens uttalanden i mindre icke-noterade finansiella företag

På samma sätt som vid tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer anser FI att det finns anledning att undanta vissa finansiella företag från full tillämpning av Akutgruppens uttalanden. Som skildrats ovan undantas mindre icke-noterade finansiella företag från Redovisningsrådets rekommendationer och tillämpar istället BFNs normer för små företag. I linje med detta föreslås dessa företag tillämpa Akutgruppens uttalanden i den omfattning som BFN anser dem tillämpliga för små företag. En förutsättning är att inget annat framgår av lag, föreskrift eller allmänt råd.

En konsekvens av denna uppfattning blir att dispensberättigade mindre ömsesidiga försäkringsföretag och understödsföreningar som saknar dispens från ÅRFL bör tillämpa samtliga Akutgrupps uttalanden, om inte annat följer av FI:s föreskrifter och allmänna råd. Avvikelse får ske när det av ett Akutgrupps uttalande framgår att uttalandet till viss del inte beaktar särarten hos de finansiella företagen. Företaget bör då göra en anpassning av den delfråga som avviker.

De i promemorian föreslagna principerna kan sammanfattas i bilden nedan.

Finansiella företagAllmänna företag
ÅRKLÅRFLÅRL
Noteradei) Redovisningsrådeti) Redovisningsrådet
ii) Akutgruppenii) Akutgruppen
Icke-noteradei) RedovisningsrådetBFN Stora Akutgruppen enl. BFN
ii) AkutgruppenBFN Mellanstora Akutgruppen enl. BFN
i) BFN Små + ÅRKL-krav*i) BFN små** + förenklad föreskrifti) RR***BFN Små Akutgruppen enl. BFN
ii) Akutgrupp enl. BFN Småii) Akutgrupp enl. BFN Små ii) Akutgrupp

* = 1. Mindre värdepappersbolag

2. Hypoteksinstitut

3. Övriga mindre kreditinsitut

** = 4. Mindre ömsesidigaförsäkringsbolag och

*** = Dispensberättigade företag utan dispens

Redovisning i juridisk person kontra koncernredovisning

Finansiella företag som enligt promemorian bör tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer gör detta fullt ut i koncernredovisningen men tillåts avvika i juridisk person i den grad det framgår av de uppräknade rekommendationerna. Undantagen i juridisk person är som bekant föranledda av kopplingen mellan redovisning och beskattning.

Fr.o.m. 2005 kommer Redovisningsrådets rekommendationer att ersättas av IAS, vilka i sin slutliga översättning bl.a. inte kan förväntas ta hänsyn till den koppling som i Sverige gäller mellan redovisning och beskattning. Vilken normgivning som kommer att vara tillämplig i juridisk person fr.o.m. denna tidpunkt är ännu oklart. Av promemorian framgår dock att givet denna koppling och den osäkerhet som finns beträffande lagstiftarens vilja att utöka tillämpningen av IAS kan det konstateras att det redan idag finns områden där bokföringsmässiga grunder inte ligger till grund för beskattning hos de finansiella företagen, t.ex. överlåtningsbara värdepapper i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vid en övergång till IAS år 2005 är det med liknande förhållningssätt möjligt att övergå från att tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer till IAS i juridisk person.

Promemorian behandlar även vilka normer som blir tillämpliga inom en koncern med anledning av den tillämpning som föreslås. De normer enligt vilka ett moderföretags årsredovisning upprättas bestäms normalt utifrån koncernens sammansättning. Skälet till detta är att moderföretaget enligt 7 kap. 2 § ÅRKL respektive ÅRFL normalt ska tillämpa samma principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i årsredovisningen. I det fall en beloppsgräns är avgörande för om Redovisningsrådets rekommendationer bör tillämpas medför det för moderföretagets koncernredovisning, att det är balansomslutningen enligt fastställd koncernbalansräkning för det närmaste föregående räkenskapsåret som blir avgörande. För det enskilda dotterföretaget blir följden å andra sidan att om dotterföretaget samtidigt uppfyller kriterierna för att undantas från tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer så bör dotterföretaget tillämpa BFNs normer för små företag.

Enligt samma synsätt upprättar ett icke-noterat finansiellt moderföretag, som i sig själv är undantaget från tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer, årsredovisning och koncernredovisning med tillämpning av dessa rekommendationer om ett i koncernen ingående bolag bör tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer. Finansiella holdingföretag omfattas av detta synsätt. I en koncern där moderföretaget är noterat upprättas koncernredovisning med tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer.

Remissbehandling och ikraftträdande

Remisstiden för promemorian gick ut i början av augusti. Vid en översiktlig genomgång av remissutfallet kan noteras att merparten av remissinstanserna är positiva till de principer som föreslås i promemorian. Framförallt två branschorganisationer förhåller sig dock avvaktande till vissa av de föreslagna principerna. Den ena delar Finansinspektionens uppfattning vad gäller de noterade finansiella företagen och andra företag som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse men menar att det saknas anledning att utvidga tillämpningen av Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden utöver de företag för vilka de enligt Redovisningsrådet självt är direkt tillämpliga. En utvidgning bör enligt organisationen i vart fall inte komma ifråga rent generellt utan kräva särskilt motiv i varje enskilt fall. Den andra branschorganisationen å andra sidan finner det rimligt att även de finansiella företag som inte är noterade på någon börs som huvudregel tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer. Tilläggsupplysningskravet torde dock enligt organisationen vara av mindre intresse i redovisningen av dessa företag, särskilt om de är dotterbolag i en noterad koncern och förbundet menar att upplysningskraven borde begränsas i ett antal naningivna rekommendationer.

De inkomna remissvaren kommer att analyseras. Avsikten är att Finansinspektionen under hösten ska ta fram förslag till allmänna råd, som i sin tur kommer att remissbehandlas innan de träder i kraft. De föreslagna förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller senare. Regelverket får dock tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2003.

Innebörden av de förslagna ikraftträdande bestämmelserna är att Finansinspektionen kommer att lägga till ytterligare rekommendationer som bör tillämpas av de finansiella företagen, allt eftersom som

Redovisningsrådet publicerar fler rekommendationer.

Anna-Carin Holmqvist-Larsson är redovisningsexpert på Finansinspektionen. Hon medverkade senast i Balans nr 1/2001.

  • [1]

    IASB beslutade under 2001 att IAS fortsättningsvis ska benämnas IFRS.

  • [2]

    Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FFFS 2001:19 respektive Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2000:22 samt FFFS 2001:20.

  • [3]

    BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden

  • [4]

    Enskilda näringsidkare som ingår i kategorin små företag behöver inte tillämpa vare sig rekommendationerna eller de allmänna råden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%