Balans nr 8–9 2002

Redovisning & redovisningar: Om pensionsredovisning i Telia och ABB

Telia

Telia följer svolder i spåren. Någon läsare kanske drar sig till minnes en kommentar i Balans nr 11/2001 rörande redovisningen i Svolder, ett av Stockholmsbörsens mindre investmentbolag. Rubriken var ”Är det tillåtet att bryta mot lagen?” Kommentaren skrevs mot bakgrund av att Svolder valt att lägga fram en balansräkning där alla innehaven värderats till verkligt värde och i vilken alla orealiserade värdeförändringar ingick i periodens resultat.

Svaret på den något retoriska frågan är nej. I varje fall enligt Stockholmsbörsens bedömning. Svolder valde därför att i sin nästa redovisning att publicera en dubbel uppsättning av de finansiella rapporterna; en baserad på ÅRL och en baserad på IAS, dvs. värderad utifrån verkliga värden.

För 2001 har Telia valt samma tillvägagångssätt. Av innehållsförteckningen framgår att företaget publicerar dels en resultaträkning, balansräkning, noter etc. enligt IAS, dels en motsvarande uppsättning enligt ÅRL. Det här är en dålig lösning för alla parter. Extra kostnader för företagen och problem för läsaren att förstå hur företaget egentligen går. Vilken siffra skall man egentligen tro på särskilt när revisorerna förklarar att både IAS- och ÅRL-redovisningen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning!

I det här fallet är dock det senare problemet inte så stort. Skillnaden vad gäller resultatet är liten. Nettovinsten enligt IAS är 1869 Mkr jämfört med 1838 enligt ÅRL. Det innebär att alla skriftliga kommentarer i årsredovisningen till resultat och ställning som nu är baserade på IAS, inte skulle bli annorlunda om de grundades på ÅRL. Det positiva är att Telia, Svolder med flera företag, redan 2003 kommer att klara sig med ett bokslut. Justitiedepartementet arbetar med ett lagförslag som för flertalet företag möjliggör en redovisning i enlighet med IAS.

Som sig bör kommenterar Telia skillnaden mellan IAS-resultatet och det resultat som kommer fram enligt svenska principer. Något överraskande är dock att resultatet enligt svenska principer inte är det som presenteras i ÅRL-bokslutet utan vad som beskrivs som ”Årets resultat enligt svenska redovisningsnormer”. Detta uppgår till endast 1 055 Mkr, det vill säga ett nära 800 Mkr lägre resultat än det som kommer fram enligt ÅRL. Det här gör att man som läsare efterlyser en not som förklarar skillnaden mellan resultatet enligt ”svenska redovisningsnormer” och ÅRL vilket skulle vara en innovation. Min gissning är att skillnaden beror på en, enligt min mening, kontroversiell bedömning av hur pensionskostnader skall redovisas, se nedan.

I noten som förklarar skillnaden mot IAS anges tre poster; värderingen av finansiella instrument, pensionsredovisning och redovisning av uppskjuten skatt.

Värdering av finansiella instrument

Telia har under 2001 infört IAS 39 enligt vilken ett antal olika finansiella instrument skall värderas till verkligt värde. Resultatmässigt är effekten liten, endast -43 Mkr. I noterna medför dock den nya rekommendationen en väsentlig ökning; närmare tre hela sidor används för att ange marknadsvärden på olika instrument samt åt en beskrivning av valutarisker, ränterisker samt likviditetsrisker.

Pensioner

Pensioner är vad som ger upphov till den stora resultatskillnaden mellan IAS och svenska principer, eller –1 088 Mkr. Även på detta område finns en utförlig not, något över en sida. För IAS-beräkningen har Telia antagit att det kapital som satts av till pensionsstiftelser kommer att förräntas med i genomsnitt 7,5 procent. Om antagandet hade uppfyllts skulle avkastningen uppgått till 1 122 Mkr. Den faktiska avkastningen blev dock till följd av kursnedgången på aktier –624 Mkr, alltså en differens på 1 746 Mkr. Enligt IAS behöver inte denna lägre avkastning påverka pensionsberäkningen i den period den uppstått. Den får i stället fördelas över de anställdas återstående tjänstgöringsperiod, vilken av Telia antas vara 15 år.

I IAS-redovisningen belastas resultatet alltså med en ganska liten kostnad för det dåliga utfallet av stiftelsens placeringar. När Telia jämför med ett resultat enligt svenska principer hävdas att man inte får göra någon fördelning utan att hela förlusten skall tas direkt.

Jag önskar att Telia hade rätt. Det vill säga jag tycker det är fel att man bygger in en sådan utjämningsmekanism som IASC gjort i sin pensionsrekommendation. Påståendet att svenska principer säger detta är ändå missvisande. Den stora skillnaden är att vårt system för beräkning av pensionsskuld bygger på aktuella löner snarare än slutlöner. Det är också detta, om jag förstår redovisningen rätt, som förklarar varför Telia kan presentera två resultatmått enligt svenska regler. Det som anges vara ÅRL och som slutar på 1838 Mkr, baseras på den vanliga pensionsberäkningen. Resultatet på 1055 Mkr skulle inte jag beskriva som ”enligt svenska redovisningsnormer” utan som IAS-baserat men utan fördelning av de så kallade aktuariemässiga vinsterna och förlusterna över 15 år (jag bortser då från de 43 Mkr som förklarades av tillämpningen av verkligt värde).

Skatter

Den tredje och sista posten, en förändring av uppskjuten skatt på 317 Mkr, förklaras huvudsakligen av den tillkommande kostnaden för pensioner.

ABB

I telia uppgår den del av pensionsskulden som inte redovisas i balansräkningen till ett litet belopp i förhållande till det egna kapitalet, endast några procent. I andra företag kan problemet vara större. I Dagens Industri har bland annat ABB omnämnts. ABB tillämpar amerikanska redovisningsprinciper. När det gäller pensioner sammanfaller de i allt väsentligt med IAS. Av ABB:s pensionsnot framgår att den icke redovisade pensionsskulden uppgår till 909 MUSD vilket motsvarar närmare 50 procent av det egna kapitalet.

ABB:s redovisning är korrekt men är den rättvisande? Hur förklarar man för en person, exempelvis en ekonomijournalist, att det faktiskt inte är något fel att underlåta redovisning av vissa pensionsrelaterade poster därför att om det skedde, resultatet skulle variera kraftigt från period till period. DI-journalisten förstod i varje fall inte vilket skall sägas till hans heder. Någon ändring är dock knappast aktuell. Så vitt jag förstår är det bara finans-analytikerna som är aktiva vad gäller försöken att få en ändring till stånd. De väger dock lätt i förhållande till andra intressentgrupper.

Beträffande ABB är en positiv detalj att de räknar upp alla noter i en innehållsförteckning. Det tycker jag är bra men det är svårt att förstå varför hänvisningen tagits bort i de finansiella rapporterna. När man söker efter den not som förklarar en viss post i resultat- eller balansräkningen måste man alltså gå tillbaka till innehållsförteckningen vilket framstår som en onödig omväg.

Resultat före och efter goodwill-avskrivningar

Ett inte obetydligt antal svenska företag redovisar ett resultat före och efter goodwillavskrivningar. En fråga som ställdes i den brittiska revisorstidskriften Accountancy är om detta är förenligt med IAS 1, Presentation of Financial Statements. Enligt IAS 1 är schemat för resultaträkningen ganska flexibel. Företag skall ange ett rörelseresultat och ett resultat som är hänförligt till fortgående verksamheter (det vill säga exklusive verksamheter under avveckling). Det är tillåtet med ytterligare underrubriker när så krävs för att ge en rättvisande bild.

Den bedömning som görs i artikeln i Accountancy (skriven av personer anställda på PwC) är att goodwillavskrivningar är en löpande kostnad som skall dras av vid beräkningen av rörelseresultatet. Vidare hänvisas till ett uttalande från den amerikanska finansinspektionen (SEC) av vilket det framgår att SEC inte accepterar att man redovisar ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar. ”SEC staff would object to the use of a line item such as operating income before depreciation and amortisation”.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar löpande några av hans kommentarer.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...