Balans nr 8–9 2002

Internationellt: USA – Skandalerna gör att fler företag redovisar kostnaden för personaloptioner i resultaträkningen

Tidigare, när frågan om att redovisa en kostnad för personaloptioner över resultaträkningen debatterats i USA eller i IASB har de amerikanska företagen inte skytt några medel för att stoppa eventuella förslag. Efter Enron har det militanta tonläget dämpats. Det framstår i hög grad som sannolikt att de omfattande optionsprogrammen i Enron, vilka förutsatte uppgångar i vinst och aktiekurs, skapade ett tryck på de anställda att till varje pris nå de uppsatta målen. När tidningar och allmänhet ifrågasatt tillförlitligheten i amerikanska företags finansiella rapportering har avsaknaden av kostnader för optionsprogrammen i resultaträkningen lyfts fram som en av de största bristerna. Det är inte förvånande att företag som vill distansera sig från kritiken och framstå som företag med en högklassig redovisning valt att ange en kostnad för optionerna i resultaträkningen. De två exempel som framför allt lyfts fram är Coca Cola och GE. Ytterligare exempel är Boeing, Bank One och Washington Post.

Kort om de amerikanska reglerna

US GAAP tillåter företag att välja mellan att redovisa en kostnad för optioner till anställda i resultaträkningen eller att låta kostnaden endast komma fram som en utspädningseffekt. I det senare fallet är företag skyldiga att i not ange hur nettoresultat och resultat per aktie skulle ha påverkats om kostnaden hade gått över resultatet. Värdet av optionerna skall beräknas vid utställandetidpunkten. Den metod som används för att beräkna värdet är nästan utan undantag den så kallade Black-Scholes. Den framräknade kostnaden fördelas över intjänandeperioden, som exempelvis kan vara tre år.

Intressant är också skattereglerna. När optionerna utnyttjas får den anställde betala skatt på skillnaden mellan marknadsvärdet och lösenpriset. Det är alltså samma regel som i Sverige. Samtidigt erhåller företaget ett lika stort avdrag. Trots alltså att majoriteten av företag inte tagit upp en kostnad kan de ändå sänka sin skattekostnad med 35 procent av den anställdes vinst. Det är logiskt, sett ur en skattemässig synvinkel. Kanske en idé som är värd att verka för också i Sverige? Skatteavdraget kan uppgå till stora belopp och förklarar varför företag som exempelvis Cisco redovisar så låg skatt.

Omfattning av och kostnader för optionsprogram

I USA har Bear-Stearns, en stor New York-baserad investment bank, gjort en sammanställning av existerande optionsprogram. Av sammanställningen är det uppenbart att omfattningen är väsentligt större än i Sverige. Bland annat anges i en tabell 33 företag som utfärdat optioner som berättigar till teckning av aktier motsvarande minst 20 procent av antalet utelöpande aktier. här ingår bland andra Apple Computer, Yahoo, Cendant och Lucent.

Kursuppgången i USA under 90-talet har naturligvis lett till ett ökat intresse för optioner. Antalet utgivna optioner anges sålunda ha ökat från ca 5 miljoner under 1998 till 7,4 miljoner under 2001. Preliminära uppgifter för 2002 saknas, men det skulle inte förvåna om antalet nu sjunker. Även om företagen helt skulle upphöra med att ge ut nya optioner och även om företaget skulle redovisa förlust, kommer den beräknade kostnaden för optionsprogrammen att fortsätta att öka de närmaste åren. Det är en konsekvens av fördelningen över intjänandeperioden på normalt tre år. De optioner som gavs ut 2000 och 2001 och som då värderades högt kommer alltså att belasta resultatet fram till 2003 även om kursfallet gör att inlösen framstår som osannolik.

Det här är ett stort dilemma, inte minst för IASB som senare i år avser ge ut ett utkast till rekommendation som behandlar ”share-based payments”. Bland annat det förhållande att det kanske visar sig att optionerna är värdelösa talar för att värderingen skall göras vid utnyttjandetidpunkten snarare än när optionerna ställs ut. Å andra sidan skapar det en betydande osäkerhet i företagen om hur stor kostnaden kan bli. Remissvar på en tidigare diskussions-promemoria visar att en klar majoritet föredrar utställandetidpunkten.

Den uppgift som i första hand cirkulerat i pressen gäller storleken av den resultatpåverkan som optionsprogrammen har. Den uppskattning som Bear-Stearns gör är att det genomsnittliga resultatet per aktie 2001 för samtliga företag som ingår i S&P 500 skulle sjunka med 20 procent om optionsprogrammen hade kostnadsförts. Den bransch som har i särklass de största kostnaderna är inte oväntat teknologi med Cisco i spetsen. Att resultateffekten är så stort beror delvis på vinstfallet jämfört med 2000. Hade vinsterna varit oförändrade uppskattas den genomsnittliga resultateffekten till 10 procent. En orsak är också att de kraftiga kurssvängningarna har lett till att volatiliteten som spelar en central roll i optionsvärderingen, ökat kraftigt. För 2001 uppskattas den till 42 procent jämfört med mer normala 31 procent 1998.

Redaktör: Rolf Rundfelt

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%