Balans nr 8–9 2002

Internationellt: Två rapporter från FEE – revisorernas samarbetsorgan i Europa

Discussion paper on enforcement of IFRS within Europe

Olika organisationer, inte minst IOSCO, organisationen för de myndigheter som utövar tillsyn över kapitalmarknaderna, har framhållit att beslutet att införa IAS år 2005 måste följas upp av en bättre tillsyn av att redovisningsrekommendationerna efterlevs. Detta är en uppfattning som också delas av FEE. I sin välskrivna rapport lägger de fram ett förslag om hur tillsynen skall bedrivas. Eftersom frågan om tillsyn för närvarande är föremål för diskussion i Sverige kommer rapporten lägligt.

De alternativ som är aktuella är en statlig myndighet eller ett organ som bygger på självreglering. Europeiska exempel på de förra (och som beskrivs i en bilaga) är COB i Frankrike och Consob i Italien. Det mer kända exemplet är naturligtvis det amerikanska SEC. Det mest kända exemplet på självreglering är den brittiska Review Panel. FEE tror att båda alternativen har sitt berättigande. En fördel med självreglering som nämns är att den kan etableras snabbare. Självklart förutsätts dock ett nära samarbete med berörda myndigheter. Detta torde också vara den svenska uppfattningen.

Även om tillsynen av praktiska skäl måste vara lokalt förankrad, krävs någon form av samordning mellan länderna för att garantera att tillämpningen av IAS blir enhetlig. FEE ser därför framför sig en samordningscentral – European Enforcement Coordination – som bland annat skall ha möjlighet att ge bindande förhandsbesked i redovisningsfrågor. Samtidigt framhålls att arbetet med tillsynsfrågor måste samordnas med IASB och IFRIC så att vi inte får en uppsättning av europeiska tolkningar som skiljer sig från tillämpningen av IAS utanför Europa.

I rapporten tas också upp hur tillsynsarbetet kan bedrivas i praktiken. Även om FEE inser att det av praktiska skäl kan vara nödvändigt att starta i blygsam skala och endast agera i de fall det kommit in en anmälan om ifrågasatta avvikelser, så rekommenderas att tillsynen bör vara mer systematisk och omfatta alla företag, dock inte nödvändigtvis ett och samma år.

Normalt har FEE stort inflytande på EUs beslut i redovisningsfrågor. Det har till exempel visat sig när det gäller bildandet av EFRAG. I det här fallet torde dock de europeiska fondbörsernas ord väga tyngre. De arbetar med frågan men har ännu inte publicerat något material. I vad mån de är inne på samma linje som FEE är alltså fortfarande oklart.

How European companies are applying IAS 19 (revised) on pension accounting in the first year of application

Den rekommendation som vid sidan av IAS 39, Financial Instruments, kommer att ställa störst krav på svenska företag är IAS 19 som bland annat behandlar redovisning av pensioner. Problemen gäller bland annat val av antaganden om diskonteringsränta mm samt efterlevnaden av IAS krav på upplysningar. FEE:s undersökning avser 1999. 47 europeiska företag (inga svenska) angav då att de tillämpade IAS 19. Av dessa har 43 angett att de har förmånsbaserade planer. Nästan alla dessa har utnyttjat rekommendationens möjligheter att fördela de så kallade aktuariemässiga vinsterna och förlusterna över kommande år (jämför redovisningen för Telia som beskrivs på sid. 40).

Pensionsskulden påverkas kraftigt av valet av ränta. Denna skall fastställas individuellt av varje företag. Ju högre ränta desto lägre skuld. Bland annat det amerikanska SEC har varnat för att företag genom ett aggressivt val av räntesats kan förbättra sitt resultat. Skillnaderna är stora också inom länder. I Danmark har sålunda ett företag räknat med 4 procent medan ett annat, fls Industries, räknat med 10 procent. Det skulle vara intressant att höra fls argument och också följa upp valet av antaganden senare år.

Ett annat antagande som har stor betydelse för pensionskostnaden är vilket antagande som görs om förräntningen av stiftelsetillgångar. 19 företag uppges ha redovisat sådana antaganden. Av någon anledning redovisas dock inte dessa i rapporten. I stället återfinns en tabell med uppgifter om förväntade löneökningar, en uppgift som krävs för att det skall gå att räkna fram den lön som skall ligga till grund för pensionsutbetalningarna. Även här är skillnaderna stora, från 1 till 4–5 procent per år.

I rapporten går man inte in i detalj på vilka upplysningar som företagen lämnat om sina pensionsplaner. Man konstaterar bara, inte förvånande, att det finns brister. Som exempel kan nämnas att endast 25 av de 43 företag som har förmånsbaserade pensionsplaner anger hur de redovisar aktuariemässiga vinster och förluster, något som ju är centralt för läsarens förståelse.

FEE:s rapporter kan laddas ner från deras hemsida <http://www.fee.be>

Redaktör: Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...