Balans nr 10 2002

Revisionsnyheter: Nytt projekt för att förbättra vägledningen om revisorsintyg och andra typer av yttringar från en revisor

Sedan FARs revisionskommitté nu slutfört det s.k. ISA-projektet, d.v.s. översättningen och anpassningen av de internationella revisionsstandarderna till svenska förhållanden, och överlämnat resultatet till styrelsen, har kommittén beslutat om ett viktigt nästa steg i utvecklingen av revisorernas arbetsmetodik.

Översiktlig bakgrund och nulägesbeskrivning

Marknaden

En viktig del av de svenska revisorernas verksamhet är att bestyrka ekonomisk eller annan information eller andra sakförhållanden mot ett givet kriterium. Anledningen till bestyrkandet kan bl.a. vara att ett sådant krävs enligt lag eller föreskrift eller att någon eller några parter frivilligt önskar ett bestyrkande av något sakförhållande. Vanligast förekommande bestyrkande är det som sker i samband med den lagstadgade revisionen av årsredovisning, bokföring och företagsledningens förvaltning. Andra exempel på bestyrkandeuppdrag är i samband med att en kontrollbalansräkning upprättas (lag), att en apportemission genomförs (lag), att ett trafiktillstånd begärs (myndighetsföreskrift) eller att en företagsaffär genomförs (frivilligt).

Det förekommer också att en revisor anlitas för andra ”yttringar” utan att i samband med det också bestyrka något. Ett exempel på detta är att ta reda på och redovisa sakförhållanden t.ex. i ett avtal eller i en balanspost. Revisorn kan också anlitas enbart för att ställa samman ekonomisk information eller andra uppgifter från ett företag utan att något bestyrkande av det som lämnas kommer i fråga. Ett exempel på detta är en sammanställning till en bank i samband med en låneansökan.

Idag finns det på marknaden en mångfald av ”yttringar” från en revisor med mer eller mindre klart uttryckt bestyrkandeinnehåll. När det gäller den lagstadgade revisionen innebär lagens formuleringar att bestyrkandets grund och innebörd, i alla fall principiellt, är klar och entydig. I andra uppdrag kan det ofta vara så att uppdragsgivaren, i varje fall till en början, inte har någon klar uppfattning om karaktären på och innebörden av det bestyrkande som han eller hon vill ha eller om något bestyrkande överhuvudtaget önskas i samband med yttringen i fråga.

Produktsortimentet och vägledande rekommendationer och uttalanden

Bestyrkandetjänster och andra tjänster får i första hand sin karaktär och sitt innehåll genom att FARs rekommendationer och uttalanden ger professionell vägledning om hur tjänsterna utförs och rapporteras.

Den grundläggande rekommendationen ”Revisionsprocessen” avser bestyrkandetjänsten revision. Denna rekommendation är som bekant på väg att ersättas med standarder baserade på de internationella revisionsstandarderna ISA.

Vidare finns det rekommendationer för vissa lagstadgade uppgifter som en revisor har i vissa tillämpliga fall, t.ex. i samband med en kontrollbalansräkning, en fusion eller ett prospekt. Med hänsyn till hur revisorns slutsats från granskningen uttrycks kan det arbete som skall utföras och rapporteras i dessa fall betecknas ”översiktlig granskning”.

Den nuvarande vägledningen i rekommendationerna om denna ”översiktliga gransknings” inriktning och omfattning liksom den sakliga skillnaden i utförande och rapportering mellan en ”revision” och en ”översiktlig granskning” är i behov av översyn.

Revisionskommittén har också gjort uttalanden som i vissa fall innehåller exempel på eller mall för utformning av någon form av ”yttring” från revisorn. Det mest omfattande uttalandet är revisorns övriga yttranden enligt aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. De värdeomdömen som anges i exemplen där är t.ex. ”intygar”, ”bestyrker” eller ”inget att erinra”. Nuvarande vägledning om den närmare innebörden i de avgivna värdeomdömena är i behov av översyn.

Därutöver förekommer revisorsyttringar i handlingar under rubriker som ”intyg”, ”yttrande”, ”utlåtande” med eller utan inslag av bestyrkande och där yttringarna inte har någon annan vägledande grund än det allmänna uttalandet ”Revisorsintyg”.

Formuleringarna i handlingarna kan vara olika och det kan därmed vara oklart om däri innefattas något bestyrkande och, om så är fallet, vilken karaktär och vilket innehåll bestyrkandet har i det enskilda fallet. Det finns behov av ytterligare vägledning på detta område.

Internationella standarder

De internationella revisionsstandarderna ISA innehåller även standarder för s.k. näraliggande tjänster som mer eller mindre täcker de olika typer av ”yttringar” som beskrivits ovan. Dessutom pågår inom IAASB som tidigare beskrivits i ”Revisionsnyheter” ett utvecklingsarbete inom detta område.

Projektets syfte

I en artikel i Balans nr 2/2000 har kommittéledamöterna Bo Hjalmarsson och Magnus Torén beskrivit revisors intyg i den svenska miljön och med anknytning till de internationella standarderna. Syftet med detta projekt är att formalisera denna anknytning genom att med utgångspunkt i de internationella standarderna

  1. dels skapa en ram och struktur för de yttringar till uppdragsgivare och eventuellt tredje man som en svensk revisor gör i sin yrkesutövning och klargöra innebörden i respektive typ av yttring,
  2. dels ge enhetlig vägledning om det arbete som skall utföras och hur detta arbete och slutsatserna från det skall rapporteras för respektive typ av yttring.

Information om projektets utveckling kommer att lämnas under hand.

Redan i artikeln 2000 uttrycktes förhoppning om fortsatt diskussion i intygsfrågorna. Denna förhoppning upprepas. Synpunkter och idéer kring revisorns intyg och andra typer av yttringar är alltså välkomna till revisionskommittén (lars-gunnar.larsson@far.se) eller som debattinlägg i Balans!

Redaktör: Lars-Gunnar Larsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%