Balans nr 10 2002

Debatt: För vem finns revisorn till? Bedömningsgapet mellan revisorn och företagets intressenter

Balans tar gärna emot signerade debattinlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna bidrag.

Redovisningen fullgör två funktioner, att informera om företagets förhållande, samt att bestämma och därvid fördela produktionsresultatet. Den första funktionen, att utgöra ett informationssystem för företagets intressenter, fullgörs genom att en revisor, som tillhör en professionell kår, säkerställer att den avgivna informationen är trovärdig och sann. Detta förväntas ske oberoende av den andra funktionen, hur produktionsresultatet fördelas.

Teoretiskt kan hävdas att revisorns funktion framför allt är att överbrygga den informationsassymmetri som finns mellan företaget och de intressenter som inte har tillgång till företagets interna information. Aktieägare som agerar på aktiemarknaden, som inte har tillgång till bolagsstyrelsens privilegierade information, behöver tillförlitlig information om sitt bolag.

De anställda har i varierande grad tillgång till den interna informationen, och behöver därför i varierande grad god information om aktiebolagets ställning. Långivarna, trots att de ofta kan få tillgång till privilegierad information, behöver revisorns granskning av informationens tillförlitlighet.

Inte objektivt och neutralt

Information och behov av information är emellertid inte något objektivt och neutralt, utan något som varierar beroende på intressent. Om revisorns funktion är att överbrygga informationsassymmetrin mellan företag och de externa intressenter som saknar tillgång till intern information, då borde man förvänta sig att revisorns agerande understödjer de externa intressenternas behov av information.

Revisorn, och de normer som revisorn följer, skall säkerställa produktion och distribution av information som uppfattas som relevant av de externa intressenterna. Det bör inte finnas ett bedömningsgap mellan revisorn och de som revisorn skall understödja med trovärdig information.

Existensen av ett sådant bedömningsgap kan emellertid befaras. Ett examensarbete, presenterat på Institutionen för ekonomi vid Högskolan Kristianstad, fann indikationer på att revisorer gör likartade bedömningar visavi andra revisorer, visavi företagsledning och gentemot aktieägare med tillgång till intern information.

Skilda bedömningar

Däremot tycks de inte göra samma bedömning som aktieägare utan tillgång till privilegierad information och anställda gör, avseende vad som är relevant information. Således kan det finnas ett bedömningsgap just där det inte bör finnas.

Examensarbetet undersökte hur revisorer och andra intressenter bedömer väsentligt fel vid värdering av varulager. Vid sådant fel kan företagets resultat och ekonomiska ställning påverkas betydligt, och därmed kan också intressenternas ställningstagande och välstånd påverkas.

När väsentligt fel föreligger skall revisorn bedöma om det bör föranleda en anmärkning i revisionsberättelsen. Frågan som granskas empiriskt är huruvida revisorer som grupp bedömer sådant väsentligt fel likartat, och om denna bedömning är likartad relativt företagets intressenters bedömning. Därtill granskas också om revisorernas och intressenternas bedömning påverkas av hur det ekonomiska utfallet blir av den felaktiga varulagerbedömningen.

Experiment med enkäter

Författarna gjorde ett experiment med enkäter. Respondenten fick fyra konstruerade exempel på varulagervärdering, där man skulle bedöma om värderingsförfarandet var värt en anmärkning i revisionsberättelsen.

Enkäten skickades till 30 slumpmässigt utvalda representanter för revisorerna (57 % svarsfrekvens), och till de olika intressentgrupperna (företagsledning 57 %, långivare 60 %, arbetare och tjänstemän 33 %, skattemyndigheten 73 %, och aktieägare med kontroll 30 % samt aktieägare utan kontroll 56 %). Avvikelserna testades med chitvå-tester. Resultaten i uppsatsen kan inte med bestämdhet generaliseras. Därtill är urvalet för litet. Det kan däremot användas för att kraftfullt ställa empiriskt prövade frågeställningar.

Resultaten av analyserna visade att ingen grupp föreföll påverkas i sin bedömning av det ekonomiska utfallet av värderingen. Detta indikerar att samtliga grupper, inte enbart de vars funktion är att säkerställda trovärdig information, hellre önskar trovärdig information, än information som befrämjar intressentens välstånd.

Revisorernas analyser identiska men inte skattemyndigheternas

Vidare visade analyserna att bedömningarna av vad som skulle tas upp i revisionsberättelsen var identiska mellan revisorerna. Detta indikerar att revisorerna följer uppställda normer, och att de är tränade att göra bedömningar som producerar likartade utfall. För en professionell grupp torde detta vara ett mycket gott betyg, då fallen ingalunda var entydiga och enkla att bedöma. Detta står i kontrast till skattemyndighetens enkätsvar, där variationen i bedömningarna var stora. Detta är ett överraskande resultat med tanke på att skattemyndigheten förväntas agera byråkratiskt.

Slutligen framkom att det fanns stor överensstämmelse i bedömningarna mellan revisorerna, företagsledningen och aktieägare med kontroll, samtidigt som det fanns markanta diskrepanser mellan revisorerna och de intressenter som inte har tillgång till den privilegierade informationen.

Sambandet mellan dessa grupper kan tolkas som att revisorerna blott är styrda av de dominerande intressenterna, företagsledning och aktieägare med kontroll. Men en lika trolig tolkning är att de senare grupperna blott följer revisorerna som en blind följer en ledarhund. Nu är sannolikt ingen av dessa två tolkningar riktig, utan snarare kan det vara så att dessa tre grupper följer ett likartat normsystem, vilket producerar likartade bedömningar.

Bedömningsgapet

Det viktigaste i detta resultat är emellertid att notera att de som mest behöver signaler från företaget, dvs. intressenter utan tillgång till privilegierad information, inte kan förvänta sig att revisorerna skapar denna information utifrån deras behov och utifrån deras bedömningsnormer. Det förefaller således finnas ett bedömningsgap mellan parter där det minst av allt borde finnas.

Revisorns existens kan inte motiveras av att företagsledningen eller aktieägare med privilegierad information behöver signaler från företaget, utan av att det finns intressenter som saknar denna information. Där revisorns funktion är som mest uttalad och motiverad, där avviker bedömningarna som mest. Då analyserna indikerade att revisorerna följer normer, är det således inte professionen som fallerar, utan professionens normer. Det är sannolikt professionens normsystem, dvs. god redovisningssed och årsredovisningslagen, som inte överensstämmer med de normer som intressenter utan privilegierad information hyser.

Frågan man onekligen ställer sig, är om man därvid bör dra slutsatsen att de normgivande organen och staten har ett intressentupplysningsföretag framför sig, där det gäller att motivera intressenterna att förändra sina normer, eller om normgivarna och Riksdagen bör förändra normerna till att bättre överensstämma med de intressenter som de rimligen är satta att främja i första rummet?

Mattias Holmetun och Robert Johansson är kandidater i ekonomi vid Högskolan Kristianstad. Sven-Olof Collin, är docent vid Institutionen för Ekonomi Högskolan Kristianstad.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...