Balans nr 10 2002

Utbildning och rekrytering: Finns det auktoriserade revisorer om 20 år?

Varför bli auktoriserad revisor när en godkänd revisor har samma behörighet att ta sig an stora komplicerade uppdrag?

Numera har en godkänd revisor med revisorsexamen samma rätt att revidera stora bolag som en auktoriserad revisor.

Men för den auktoriserade krävs mer akademisk utbildning, längre och djupare praktik samt en högre revisorsexamen.

Varför besvära sig med att bli auktoriserad?

Kommer det över huvud taget att finnas några auktoriserade revisorer om 10–20 år?

– Frågan har diskuterats både i FARs styrelse och inom föreningen i övrigt, säger FARs ordförande Mats Fredricson, Deloitte & Touche.

Byråerna bestämmer

Personligen tror Mats Fredricson att revisionsbyråerna får ett avgörande inflytande över vilka slags revisorer vi får i framtiden. För att hantera de stora komplicerade revisionsuppdragen kommer de stora byråerna att behöva ordentligt kvalificerade revisorer – alltså auktoriserade eller, om en av revisorskategorierna avskaffas i framtiden, revisorer med motsvarande kompetens.

– Auktoriserade revisorer eller motsvarande kommer att efterfrågas därför att de helt enkelt är mer erfarna. Så är det nu, så blir det under den närmaste tiden och jag tror att den efterfrågan kommer att cementeras för ett bra tag framöver – när det gäller revision av bolag av stort allmänt intresse med finansiellt komplicerade transaktioner.

Karriärplanering

Därför kommer det också att ingå i de stora byråernas strategi att förse marknaden med auktoriserade revisorer eller motsvarande.

– Byråerna kommer med stark uppbackning från byråledningarna att ha en särskild karriärväg för lovande unga ekonomer som har intresse av de stora svåra uppdragen, säger Mats Fredricson. Sedan tror jag att man kommer att ”såpa” karriärvägar även för de godkända revisorer man har behov av. I många uppdrag med mindre komplexitet räcker det med godkända revisorer.

Finns det någon morot?

Anta att någon läser 120 poäng på universitetet och gör tre års praktik för att bli godkänd revisor. Den personen kan ju utan vidare högskolestudier fortsätta och göra de där extra två åren av praktik i svårreviderade bolag. Finns det då någon morot för att sätta sig ner och även läsa de ytterligare 40 poäng som ingår i kraven för att bli auktoriserad?

– Jag har egentligen inget riktigt bra svar på den frågan, säger Mats Fredricson.

Men han tror att den som tagit 120 poäng och tar revisorsexamen efter tre år – den personen har i allmänhet valt väg. Däremot kan många personer med 160 poäng i bagaget tänkas välja att ta revisorsexamen efter tre år för att sedan efter ytterligare två års praktik ta högre revisorsexamen.

Mats Fredricson kan nog också tänka sig enstaka fall med duktiga ”120-poängare” som efter 3 + 2 års praktik går direkt på de komplicerade uppdragen utan spilla tid på ytterligare 40 poängs universitetsstudier och högre revisorsexamen, dvs. att man prioriterar uppdragen framför examen och titel. (Och även godkända 160-poängare som skjuter upp sin högre revisorsexamen och i stället ägnar sig åt arbete.)

– Detta, tror jag, kommer att till stor del avgöras av revisionsbyrån. Byrån säger då: ”Du är inne i produktionen. Kör!” Byrån säger troligen inte rakt ut att vederbörande ska strunta i vidare studier. För de komplicerade uppdragen är det bra med ytterligare 40 poäng.

Konstvetenskap?

Är det verkligen det? De poängen får tas i vilket ämne som helst, till exempel konstvetenskap.

– Visst, men i normala fall kommer sådana ämnen inte att uppskattas eller uppmuntras av byråerna. De vill ha ett ord med i karriärplaneringen. Ska någon läsa 40 poäng ska det inte handla om perifera ämnen, om inte byrån har en nisch på marknaden där det finns särskilda behov av udda kompetenser. Jag har inget bra svenskt exempel på det. Men i andra länder kan man tänka sig revision av stora koncernstrukturerade nationalgallerier – där skulle konstvetenskap komma väl till pass.

Även på små byråer

Även på små byråer tror Mats Fredricson att byråledningen får ett avgörande inflytande över den framtida karriärplaneringen. Byrån har kanske bara godkända revisorer men får in en ny person med 160 poäng som trots den lilla byråns ganska begränsade revisionsmiljö efter fem års praktik kan ta skuttet uppåt till auktoriserad eller motsvarande.

– Även här blir det byrån som avgör om den anställde ska få satsa på den karriären, säger Mats Fredricson. Ingen individ i vår bransch gör hela sin karriär själv. Praktiken måste skötas i harmoni med arbetsgivaren.

”Finare” att vara auktoriserad?

Tror du att det får betydelse att titeln auktoriserad revisor kanske har bättre klang och status än godkänd revisor?

– Det har betydelse. Det kommer att driva revisorer till att vilja söka auktorisation – åtminstone under de närmaste tio åren. Det handlar nog mindre om revisorns personliga statuskänsla än om vad klienterna tycker och kräver. Att vara auktoriserad revisor upplevs ”finare” än godkänd – det kommer att leva kvar längre hos klienterna än internt i branschen.

De gamla auktoriserade revisorerna (auktoriserade enligt äldre bestämmelser) – däribland dagens riktiga ”sextontaggare” – vet redan att skillnaden i teoretisk utbildningsbakgrund mellan dem och dagens nya godkända revisorer är lika med noll. När de läste till revisorer behövdes bara sex betyg på universitetet (120 poäng).

– Jag brukar ofta upprepa för nya unga ekonomer som ska bli godkända revisorer att de har samma kvalifikationer från akademin som vi gamla auktoriserade revisorer, säger Mats Fredricson. Men jag tror att allmänheten, klienterna, aldrig kommer att förstå det. De kommer även i fortsättningen att väga in något mycket starkare i auktorisation än i godkännande.

Logiskt att ha två slags revisorer

Resonemanget hittills bygger på att det som i dag finns två revisorskategorier. Kommer det att vara så även i framtiden?

– Det är ganska logiskt att ha två kategorier, säger Mats Fredricson. Det är logiskt med tanke på att det finns dels komplicerade uppdrag, dels den stora massan av uppdrag som inte kräver spetskompetens. För denna stora massa räcker det med 120 poäng och tre års praktik.

Till bilden hör också vad som händer med revisionsplikten i framtiden. I många europeiska länder finns ingen plikt att ha kvalificerad revision i mindre bolag. Det kan bli så i Sverige också.

– Om revisionsplikten upphör kommer revision i mindre bolag inte längre att anses som ett nödvändigt ont. Revisionen blir inte en stapelvara som man nästan kan förhandla bort priset på medan man framför allt anlitar revisorn för rådgivning, bokslut, skatteplanering och deklaration. Dessa mindre bolag är typiskt sett de godkända revisorernas marknad.

Extra krut på revisionen

– Om revisionsplikten upphör kommer klienterna att efterfråga revisionen för dess egen skull. Den lilla företagaren kommer till revisorn och ber om extra krut på revisionen – därför att banker och andra kreditgivare kräver revision. Revisionsprodukten får därmed högre status. Detta kan komma att förändra marknadsbilden för både godkända och auktoriserade revisorer.

– Revisionspliktens framtid har stor betydelse, säger Mats Fredricson. Jag tror att revisionsplikten upphör innan vi ser en sammanslagning av de två revisorskategorierna.

Om vi får en enda revisorskategori – blir det i så fall revisorer på nuvarande auktoriserad eller godkänd nivå?

– Med tanke på vad som hänt under det senaste året är det inte omöjligt att det kommer att ställas ytterligare krav på revisorerna. Detta talar inte för att utjämna de två kategorierna till en lägre nivå.

Reportage: Inge Wennberg och Åsa Johansson (faktarutor)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...