Balans nr 10 2002

Utbildning och rekrytering: Se över kraven på grundutbildningen!

Kraven på grundutbildningen för revisorer måste ses över. Det anser Martin Johansson, VD i Svenska Revisorsamfundet SRS. Kraven är för hårt avgränsade för ett yrke i förändring. De motsvarar inte heller alltid den utbildning som i dag erbjuds på universitet och högskolor.

De akademiska utbildningskraven för revisorer finns i Revisorsförordningen och Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov. Det krävs kandidatexamen (dvs. tre års studier med minst 120 poäng) eller likvärdigt. Utbildningen ska omfatta inte mindre än sjutton olika detaljspecificerade ämnesområden. För olika ämnen finns minsta antal poäng noggrant angivna.

Detta är den teoretiska grunden för att bli godkänd revisor. För att bli auktoriserad krävs ytterligare ett års studier (40 poäng). För dessa poäng råder dock full valfrihet. Det går bra med konstvetenskap, kvartärgeologi eller vad det vara månde.

Inte bra för rekryteringen

– Den stora frågan på utbildningsområdet i ett längre perspektiv är att förändra grundutbildningskraven, säger Martin Johansson, VD i SRS. De nuvarande reglerna är inte bra för rekryteringen till yrket.

De är alltför begränsande. Revisorsyrket håller på att förändras och vi tror att det behöver släppas in fler kompetenser i yrket.

SRS vill ha en mycket mer generell teoretisk utbildning från högskolorna som sedan kan kompletteras med teoretisk utbildning under den treåriga praktiktiden för godkända revisorer och den femåriga för auktoriserade.

Mer integration alltså. Och mindre styrning av högskoleutbildningen. Fler akademiska utbildningsvägar än bara ekonomisk kandidat- eller magisterexamen borde släppas fram.

Byggt kring ett system som upphört

– Dagens utbildningskrav är dessutom uppbyggda kring ett linjesystem som inte längre finns kvar i högskolan, säger Martin Johansson. Och det har vuxit fram nya ”blandutbildningar”. Ett sådant exempel är teknisk utbildning med industriell ekonomisk inriktning som finns på flera orter. Varför skulle inte en industriell ekonom kunna bli revisor? Det finns också nya juridiska utbildningsvägar med stora inslag av ekonomi.

Martin Johansson är också bekymrad över tillsynsorganet Revisorsnämndens tillämpning av de nuvarande reglerna om utbildningskraven.

– Tillämpningen är ibland lätt befängd. Av olika skäl – till exempel beroende på vilka utbildningsvägar som står studenterna till buds – kan det hända att det saknas någon enstaka poäng. Ska man verkligen behöva gå om en hel kurs i stället för att direkt få visa att man faktiskt har de efterfrågade kunskaperna? Jag tror inte att Revisorsnämndens tolkningar i vissa fall skulle hålla inför domstol. EU-kommissionen har gjort uttalanden om vad som menas med högskoleutbildning. Dessa uttalanden skulle kunna åberopas. Men det är en klen tröst för den enskilde studenten som står inför ett akut problem.

Utbildning som inte finns

Martin Johansson medger att en del problem av det här slaget numera är bortstädade. Men inte alla.

I exempelvis handelsrätt krävs minst 20 poäng. Särskilt avseende ska fästas vid associationsrätt samt lagstiftning om konkurs och obestånd samt förmögenhetsbrott, heter det.

– I och för sig kan detta vara en bra ämneskombination, säger Martin Johansson. Men den är svår att hitta.

Alla högskolor ger inte just den här utbildningen. Det kan ofta bli problem med att studenterna har läst för lite om ekonomisk brottslighet.

– Detta borde inte vara någon svårighet. Det finns gott om bra vidareutbildningar på det området. Men det hjälper inte. Är det inte högskoleutbildning är det inget värt. Mycket märkligt.

Samma kurser – olika värde

– Vi har också kunnat visa att kurser på olika universitet med samma innehåll godtagits respektive underkänts av revisorsnämnden beroende vad kursen hette. Vi har försökt hjälpa en student med det problemet. I ett sakkunnigutlåtande av professor Bertil Gandemo, som vid den tiden satt i Revisorsnämndens examensråd, konstaterades att hon uppfyllde alla krav. Men det bet inte på nämnden. Hon fick komplettera sina studier.

Martin Johansson anser att Revisorsnämnden är en allt för liten myndighet:

– Den har inte den bredd som behövs. Ett problem är naturligtvis ekonomin. Antalet revisorer minskar och därmed årsavgifterna till nämnden.

Vidareutbildningen fungerar

Martin Johansson betonar vikten av att grundutbildning följs upp genom vidareutbildning. Där ligger de båda branschorganisationerna FAR och SRS väl framme med krav på 90 respektive 120 timmars vidareutbildning per treårsperiod – utan att det finns några lag- eller förordningskrav på detta.

– Vi följer upp och kontrollerar att alla går igenom vidareutbildningen, säger Martin Johansson. Nästan alla våra revisorer motsvarar kraven. Undantag kan vara enstaka personer som håller på att pensionera sig. Eller sådana som håller på att lämna yrket i förtid (vilket då kanske inte är helt fel).

Innehållet i vidareutbildningen brukar variera efter vad som är aktuellt. När årsredovisningslagen kom handlade det mesta om den. Generellt kan man säga att intresset för skatter minskar medan intresset för revision ökar.

De stora aktörerna när det gäller SRS-revisorernas vidareutbildningar är IREV, Tholin & Larsson, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), universiteten och därtill knutna stiftelser samt givetvis internutbildningen på större revisionsbyråer.

Två kategorier – hur länge till?

Godkända revisorer med revisorsexamen har numera samma behörighet som auktoriserade revisorer – tror du att det kommer att finnas några auktoriserade revisorer i framtiden?

– Jag är ganska övertygad om att en av revisorskategorierna försvinner. Om man vill göra alla till godkända eller auktoriserade är kanske en smaksak. Dagens lagstiftning är en teknik för att reglera att man inom en grupp har olika kompetenskrav. I längden är det svårt att motivera varför det ska finnas en skillnad. I praktiken finns ingen skillnad beträffande behörigheten. Och med tanke på att ämnesvalet är fritt för de extra 40 poäng som krävs för att bli auktoriserad så är de teoretiska utbildningskraven egentligen desamma.

– Jag ser uppdelningen i två revisorskategorier som ett övergångsarrangemang.

Är det lönt att bli auktoriserad?

Rent logiskt – åtminstone med tanke på behörigheten att revidera alla slags bolag – lönar det sig inte att läsa 160 poäng på universitetet för att bli auktoriserad revisor. Att ta 120 poäng och bli godkänd smäller då lika högt. Har du sett några tendenser till att studenter väljer att stanna vid 120 poäng av detta skäl?

– Både ja och nej, säger Martin Johansson. Vi har märkt att enstaka personer valt att stanna vid godkänd-examen därför att fortsättningen inte har någon betydelse. Men i grunden tror jag inte att den här distinktionen är särskilt klar för dem som börjar läsa på högskolan. Ofta blir det så att studenterna bara ”följer med”. Utgången beror på huruvida de valt ett tre- eller fyraårigt utbildningsprogram. Men jag ser också en risk att de som går på de treåriga programmen kan stötas bort från revisorsyrket. De ser det inte som en karriär när de konstaterar att de saknar ett antal poäng för att bli auktoriserade – trots att de skulle kunna arbeta lika bra som godkända revisorer.

Färre utbildningsmöjligheter

Att folk på detta sätt stöts bort från yrket är en del av det stora problemet:

– Det är för få som läser med inriktning på redovisning och revision – i den mån inriktningen finns, vilket också är ett problem. På senare år är det egentligen bara några av de mindre högskolorna som har haft en mer renodlad revisorsinriktad utbildning. Universiteten – som tar de stora volymerna studenter – har mer av internationell finansieringsinriktning. Det är ett bekymmer.

Slutligen betonar Martin Johansson att revisionsbyråerna också har ett stort ansvar för utbildningen av sina medarbetare. Det krävs ordentliga planerade utbildningsinsatser:

– Bra utbildning är ett bra hjälpmedel i rekryteringen. På vissa håll i branschen ses utbildning som en kostnad och ett nödvändigt ont – inte som den goda investering det faktiskt är.

Reportage: Inge Wennberg och Åsa Johansson (faktarutor)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%