Innehåll

Balans nr 10 2002

Utbildning och rekrytering: Tre frågor till byråerna om rekryteringen, utbildningen och framtiden

1. Upplever ni på din byrå några speciella svårigheter med rekryteringen av blivande revisorer just nu?

2. Erbjuder universitet och högskolor rätt utbildning för era behov?

3. Med tanke på att godkända revisorer med revisorsexamen har samma behörighet som auktoriserade revisorer – tror du att det kommer att finnas auktoriserade revisorer om tjugo år?

Göran Tidström, styrelseordförande i Öhrlings Price-waterhouseCoopers:

1.Rekryteringsproblem? Nej, det finns ett gott intresse för att arbeta hos oss.

2.Rätt utbildning? Bredden i utbildningen är god. Vi ser gärna en högre prioritet åt redovisningsutbildningen. Jag tycker att ämnet revision borde ha en egen plattform i den akademiska världen. Det skulle stimulera forskningen och ha en positiv inverkan på innehållet i utbildningen av blivande revisorer. Som jag ser det i dag så är det vi själva som står för revisorsutbildningen.

3.Auktorisation om tjugo år? Javisst. Marknaden förväntar sig höga kompetenskrav. Se på Tyskland där nästan varje Wirtschaftsprüfer också har titeln ekonomie doktor. Ska vi ha bredd och djup i utbildningen måste det också finnas möjligheter till en intressant och framgångsrik karriär i yrket. Det är naturligt att hålla fast vid auktorisationen.

Håkan Sten, kontorschef vid SET Revisionsbyrå i Stockholm:

1.Rekryteringsproblem? Nej, inte just nu – kanske beroende på att konkurrenterna har varit lite försiktiga med att rekrytera.

2.Rätt utbildning? I stort sett tycker vi det. Det har varit lite diskussioner om villkoren från Revisorsnämndens sida i en del fall. Så ska det inte behöva vara. Det är viktigt att sådant fungerar.

3.Auktorisation om tjugo år? Jag tror att det finns en risk för att intresset för att bli auktoriserad kommer att minska. Vi har diskussioner om hur vi i framtiden ska locka folk till att bli auktoriserade. Det kommer alltid att behövas mer kvalificerade revisorer i börsbolag och andra stora bolag. Om de kommer att kallas auktoriserade i framtiden vet jag inte. Men kvalificerade revisorer för olika uppgifter kommer alltid att krävas.

Hans Pihl, VD i Deloitte & Touche:

1.Rekryteringsproblem? Vi har inga problem med rekryteringen.

Vi har anställt nya i augusti/september och fått tag i personer som vi funnit mycket lämpliga. Under hösten fortsätter vi rekytera för anställning i december. Vi ser ingen brist på sökande och det är duktigt folk vi har funnit.

2.Rätt utbildning? Kvaliteten på utbilningen är bra. Vi för en fortlöpande dialog med universiteten och man lyssnar på oss. Sedan är det naturligtvis upp till oss själva att fortsätta stärka våra medarbetare med egna specialutbildningar av olika slag.

3.Auktorisation om tjugo år? Jag är övertygad om att de auktorierade revisorerna finns kvar om tjugo år. Nästan alla som börjat hos oss på senare år är eller vill bli auktoriserade. Och även i framtiden kommer vi nog att ha övervägande auktoriserade revisorer. Det finns en grundläggande känsla i ordet auktoriserad – det uppfattas som en kvalitetsstämpel av folk utanför branschen. Därför vill folk i branschen även i fortsättningen vara auktoriserade.

Peter Alnebring, VD i Horwath Revision:

1.Rekryteringsproblem? Det har varit svårt med rekryteringen. Nu är det något lättare. Men vi är ju en liten byrå. Vi som inte har något stort tjusigt varumärke kommer i andra, tredje eller fjärde hand. Det måste man erkänna – för att vara ärlig mot sig själv.

2.Rätt utbildning? Nej, jag kan uppleva att kompetensen är något låg. Det gäller framför allt redovisning men även revision. Det krävs mycket vidareutbildning inom byrån. Låt mig säga så här: de som kommer från Frans Schartau kan redovisning, de som kommer från universitet och högskolor är duktiga på att lösa problem och läsa in saker. Man ska komma ihåg att 97 procent av Sveriges företag är små. Frågan är alltså: vad ska utbildningen tillämpas på?

3.Auktorisation om tjugo år? Det blir bara ett revisorsskrå i framtiden – även om det möjligen skulle behövas två: ett för Fortune 500-företagens situation och ett annat inriktat på fåmansbolagen med 1–10 delägare.

Torsten Lyth, VD i Ernst & Young:

1.Rekryteringsproblem? Nej.

2.Rätt utbildning? Det finns mer att önska. Det bästa vore mer yrkesinriktade alternativ, som i andra länder, till exempel Norge, där man kan läsa revision mer renodlat. Studenterna behöver en bättre grund att stå på. Kunskaperna i redovisning och finansiering är inte tillräckligt djupa.

3.Auktorisation om tjugo år? Det kan man ju spekulera om. Min personliga uppfattning är att utbildning är ett konkurrensmedel på marknaden. Vi ser en utveckling där börserna flaggar för särskild utbildning av revisorer i börsbolag. Jag tycker det är lite synd att alla revisorer får göra allt. Det behövs olika kompetenser för revision av börsbolag och ägarledda företag. Det är två olika sorters arbete. Revisorn ska inte behöva vara någon Stålmannen som behärskar allt. Internationellt går utvecklingen mot olika krav för revisorer i olika bolag.

Peter Bodin, VD i Lindebergs Grant Thornton:

1.Rekryteringsproblem? Rekryteringsläget är ganska gott nu. Efter vad som hänt i branschen är det många som söker sig till revision eftersom yrket kanske ger en känsla av trygghet. Vi får många bra kandidater bland de sökande. Men personalomsättningen är låg, det minskar behovet något. Märkbart är att vi har ungefär lika många kvinnliga och manliga sökande. Ett tag var det nästan bara kvinnor som sökte. Nu är det en mix igen. Man får väl säga att det är bra?

2.Rätt utbildning? Jag är ganska nöjd med grundutbildningen. Vi får rätt personer med hög kompetens. Men man kan ju alltid önska sig mer grundläggande kunskaper i redovisning – detta har ju alltid varit ett problem, så var det även när jag själv tog mina första stapplande steg i branschen. Redovisning tvingas man alltså lära sig i jobbet. Vi satsar mycket på att utbilda vår personal.

3.Auktorisation om tjugo år? Vi jobbar med ägarledda företag och gör ingen skillnad mellan godkända och auktoriserade revisorer när det gäller karriärmöjligheter och delägarskap. Alla får samma möjligheter att utvecklas. Alla som har den teoretiska möjligheten går vidare mot auktorisation. Det är ett mål för de flesta unga revisorer att bli auktoriserade. Det är en kvalitetsstämpel som eftersträvas. Den bör finnas kvar.

Håkan Björklund, VD i Björklund Revisionsbyrå Stockholm:

1.Rekryteringsproblem? Nej. Inte nu.

2.Rätt utbildning? De som vi rekryterar från högskolor och universitet har faktiskt ingen bra revisionsutbildning. Innan de är fullfjädrat teoretiskt utbildade måste vi vidareutbilda dem hos IREV och andra utbildare. Inte heller bokföring och redovisning är högskoleutbildade ekonomer särskilt bra på. Så vi måste själva ordna ”debet- och kreditutbildning”.

3.Auktorisation om tjugo år? En svår fråga som jag inte funderat på – men jag tror nog att auktorisationen finns kvar. Vi har för närvarande två personer som kan bli godkända revisorer. I samråd med byråledningen har de bestämt sig för att avvakta och gå rakt på auktorisationen.

Anders Malmeby, ansvarig för affärsområde revision, KPMG:

1.Rekryteringsproblem? Nej, intresset är stort och har dessutom ökat det senaste året.

2.Rätt utbildning? Vi är mycket nöjda med de utbildningsprofiler och kompetenser vi anställt. Dock upplever studenterna i vissa fall svårigheter att på ett ändamålsenligt sätt kombinera kurser så att rätt utbildningsmix erhålls.

3.Auktorisation om tjugo år? Kvalificerade revisorer fyller en mycket viktig funktion på kapitalmarknaden och för intressenterna i övrigt. Dessa behov kommer sannolikt att öka. Det finns dock inte några för all tid givna positioner. Revisorskåren måste leva upp till det förtroende som givits för att bibehålla och vidareutveckla positionen som den främste leverantören av kvalitetssäkring av finansiell information. Detta kräver i sin tur bl.a. ständig kompetens- och yrkesutveckling för att möta marknadens krav. Viktigt i sammanhanget är att Sverige är en del i en större helhet. Utvecklingen och kraven utifrån ett internationellt perspektiv utveckling påverkar oss väldigt mycket.

Reportage: Inge Wennberg och Åsa Johansson (faktarutor)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%