Balans nr 11 2002

Debatt: Införande av nya revisionsstandards?

Det senaste året har för revisionsbranschen varit dystert i många avseenden. Ett antal väl kända katastrofer har allvarligt påverkat revisorernas anseende och den marknad där vi verkar. Ovanpå detta är omvärldens syn uppenbarligen att revisorerna medverkat i de fallissemang som har inträffat.

Det finns därmed en uppenbar utmaning på marknaden för revisorn att demonstrera handlingskraft och styrka avseende förstärkning av kvalitet och enhetlighet i det arbete som utförs.

Ett viktigt förhållande för oss revisorer är att svensk revisionsstandard (FARs Revisionsprocess) idag, i grund och botten är bra och sund men lämnar, på grund av karaktären av ramverk, plats för tolkningar som ligger utanför det som marknaden förväntar sig.

En högkvalitativ revision innebär ett kraftfullt stöd till näringsliv och kapitalmarknad, genom att trovärdigheten i den finansiella rapportering som publiceras, blir hög.

Den i Sverige nu gällande ”Revisionsprocessen”, infördes som standard för revision i Sverige, år 1991.

Sedan dess har utvecklingen på revisionsområdet gått framåt och framförallt påverkats starkt av internationella ansatser, främst formulerade från IAASB:s sida.

Inom FAR beslutades i juni 1998 att ett översättnings- och anpassningsprojekt skulle igångsättas för att få en modern svensk revisionsstandard som också överensstämmer med de internationella ISA – International Standards on Auditing. Projektet är det största som hittills drivits i FARs regi.

Revisorernas trovärdighetsproblem

Marknaden kommunicerar till omvärlden att revisorerna är mer intresserade av att tjäna pengar på konsultjobb än att revidera. Dessutom ifrågasätts i media ibland kvaliteten på revisionen. Det här är något som revisorerna måste ta itu med snarast. I annat fall kommer inte trovärdigheten på ett enkelt sätt att kunna återställas.

Metodfrågor

På samma sätt som redovisningen skiljer sig mellan olika delar av världen, är även revisionsstandards olika. Det är inte något underligt, utan mera ett problem som behöver lösas i god internationell anda. I Europa ser vi nu att IAS kommer att etableras som standard avseende redovisning för de större företagen, från år 2005. Av största vikt är att IAS i ett globalt perspektiv kan matchas av en likaledes hög och internationellt vedertagen revisionsstandard.

En internationell revisionsstandard (ISA) finns färdigutvecklad och den tillämpas redan i några länder. I de länder där denna standard etablerats, har den vanligen anpassats mer eller mindre för att överensstämma med lokala lagar och regler. I en del fall har materialet översatts helt eller delvis till landets lokala språk.

En korrekt tillämpning av ISA kan ge den höga och jämna kvalitet i revisionen som efterfrågas.

Kvaliteten i redovisningshandlingarna är som bekant styrelsens och VD:s ansvar men förutsättningarna för en rättvisande ekonomisk information bör öka med att revisorn tillämpar ISA tillsammans med bolagens tillämpning av enhetliga redovisningsregler enligt IFRS.

En internationell utblick i vårt närområde

För länderna i vår närmaste omgivning, Norge, Finland och Danmark, kan vi konstatera att översatta och i varierande grad omarbetade versioner av ISA, redan har införts såsom ny lokal standard. Beslut om detta fattades i ett tidigt skede av respektive lands yrkeskår. Detta för att verkligen skapa en ny lokal standard för revision som kan sägas överensstämma med den internationella standarden.

Ny svensk Revisionsstandard (RS) klar

Det svenska projektet för översättning och anpassning av ISA till svenska förhållanden, är sedan en tid slutfört och remissbehandlat. Den svenska ISA har kompletterats med anvisningar om det extra arbete som redan idag krävs av en svensk revisor. Synpunkter och önskemål från remissinstanserna har till stora delar införts i materialet.

Den svenska ISA har en helt ny struktur jämfört med Revisionsprocessen. Den innehåller också betydligt mer vägledning avseende det arbete som en revision innebär.

Det är ett ytterligt bra läge just nu att inleda ett praktiskt införande av ISA i Sverige. 1 januari 2003 är ett lämpligt datum. Dels frågar marknaden redan nu efter ett kraftfullt agerande av externrevisorerna. Dels kommer IAS att införas fr.o.m. år 2005 i Sverige och övriga EU-länder. En anpassning av revisionsstandards för att granska redovisningar upprättade enligt IAS, kommer att behöva göras redan två år i förväg. Detta bland annat därför att jämförelsetal, som redovisas från och med 2005, måste granskas enligt den nya revisionsstandarden, redan fr.o.m. 2003.

Vi anser att kåren redan nu bör inleda användandet av de nya revisionsstandarderna. Produkten finns och marknaden efterfrågar en reaktion även från revisorernas sida.

Auktor revisor Bo Hjalmarsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, auktor revisor Kari Falk, KPMG, och auktor revisor Lars Egenäs, Deloitte & Touche. Bo Hjalmarsson medverkade senast i Balans nr 6–7/2001, Kari Falk i nr 10/2002 och Lars Egenäs i nr 4/2001.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%