Balans nr 11 2002

Nyheter inför bokslutet 2002: Tillämpas från och med 1 januari 2002

BFNAR 2001:1 Redovisning av inkomstskatter

Detta allmänna råd ska tillämpas på bokslut som upprättas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2002 eller senare. Det innebär att de icke-noterade företagen har fått ytterligare ett år på sig avseende redovisning av inkomstskatter jämfört med de noterade företagen. BFNAR 2001:1 anger olika krav beroende på vilken kategori ett företag/koncern tillhör. Definitionerna av dessa kategorier framgår ovan.

Medelstora och stora företag/koncerner

Företagen och koncernerna inom dessa två kategorier ska redovisa uppskjuten skatt i resultat- respektive i balansräkning. Om ett företag redovisar obeskattade reserver innehåller dessa 28 % i uppskjuten skatt. Denna skatt ska dock inte särredovisas i den juridiska personens redovisning utan obeskattade reserver redovisas på samma sätt som tidigare.

Enligt RR 9 Inkomstskatter ska en stor mängd tilläggsupplysningar lämnas. Enligt BFNAR krävs inga andra tilläggsupplysningar än upplysningar enligt ÅRL 5 kap. 17 §. Paragrafen anger att uppgift ska lämnas om hur den för räkenskapsåret redovisade inkomstskatten fördelar sig på ordinärt respektive extraordinärt resultat. Det blir därmed i praktiken mycket ovanligt med dessa tilläggsupplysningar då extraordinära poster används mycket sällan. ÅRL kräver vidare upplysningar enligt 5 kap. 16 § men detta upplysningskrav uppfylls i och med att uppskjutna skatter redovisas i balans- och resultaträkning.

Små företag/koncerner

Små företag redovisar som huvudregel inte uppskjuten skatt i balans- och resultaträkning och behöver i normalfallet inte heller lämna några tilläggsupplysningar. Endast i särskilda fall föranlett av krav i ÅRL på rättvisande bild kan skyldighet att lämna upplysning om uppskjuten skatt uppkomma. Det finns dock inget hinder att denna grupp redovisar uppskjuten skatt på samma sätt som de medelstora och stora företagen.

I normalfallet uppstår inte frågan hur uppskjuten skatt ska redovisas i små koncerner eftersom moderbolag i dessa koncerner i regel är befriade från att upprätta koncernredovisning enligt ÅRL 7 kap. 3 §. Undantaget gäller dock inte om andelar i moderföretaget eller något av dotterföretagen är inregistrerade vid en börs inom EES-området och inte heller om moderföretag eller något av dotterföretagen har utfärdat skuldebrev som är inregistrerade vid en sådan börs.

BFNAR 2001:3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar

I denna anpassningsnormgivning av Redovisningsrådets rekommendation

RR 12 Materiella anläggningstillgångar framgår vissa lättnadsregler som får tillämpas av de företag som BFN riktar sig till.

De speciella regler som icke-noterade företag/koncerner får tillämpa är bland annat:

  1. Tilläggsupplysningar behöver endast lämnas i den utsträckning det är ett krav enligt ÅRL för de företag som upprättar en årsredovisning och enligt de krav som finns i BFL för företag som upprättar årsbokslut. Exempel på noter återfinns i vägledningen. För företag som upprättar koncernredovisning får dotterföretagens materiella anläggningstillgångar i tilläggsupplysningen tas upp på ett delvis förenklat sätt.
  2. Beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångar och återställande av plats eller område där tillgången varit installerad eller uppförd behöver inte inkluderas i anskaffningsvärdet.
  3. Uppskrivningar av materiella anläggningstillgångar behöver inte begränsas till de undantagsfall, som gäller för noterade företag. En uppskrivning kan göras i ett företag som tillämpar BFN om den är välmotiverad och förenlig med ÅRL.

Av BFNs vägledning exempel 7 framgår det att vid inkråmsförvärv mellan företag inom en och samma koncern kan det köpande bolaget överta det säljande företagets anskaffningsvärden, ackumulerade avskrivningar och avskrivningsplaner.

Vidare har BFN utvecklat sin syn på redovisning av korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

RR 1:00 Koncernredovisning

De stora nyheterna i RR 1:00 avser goodwill, negativ goodwill, avsättning för omstruktureringsåtgärder och värdering i samband med upprättande av förvärvsanalyser.

Tidigare normgivning angav en maximal nyttjandeperiod för goodwill på 20 år. Denna maximigräns är borttagen i den nya rekommendationen. I RR 1:00 anges att det i sällsynta fall kan finnas övertygande skäl att goodwillposten har en nyttjandeperiod som överstiger 20 år. Har ett företag gjort denna bedömning så är företaget skyldigt att årligen beräkna återvinningsvärdet i enlighet med RR 17 Nedskrivningar. En goodwillpost förbrukas med tiden vilket innebär att det liksom tidigare inte är tillåtet att helt underlåta avskrivning. Företaget måste vidare lämna upplysning om skälen till och beskriva de faktorer som haft väsentlig betydelse för bedömningen till att en längre nyttjandeperiod än 20 år använts. Årsredovisningslagen har vissa krav på tilläggsupplysningar då nyttjandeperioden överstiger fem år.

Enligt RR 1:00 ska man vid ett förvärv där negativ goodwill uppstår först ställa sig frågan om de redovisade värdena på tillgångarna i det förvärvade dotterföretaget är korrekta och att alla skulder i dotterföretaget är medtagna och korrekt redovisade. Är så inte fallet tar man upp ett koncernmässigt undervärde i förvärvsanalysen. Bedömer man att de redovisade värdena i dotterföretaget är korrekta är nästa fråga om den negativa goodwillen beror på framtida kostnader eller förluster. Om så är fallet och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas en negativ goodwill. Den redovisas som en avsättning i koncernens balansräkning och löses upp under den period som kostnaderna/förlusterna förväntas uppkomma. Om förekomsten av negativ goodwill inte beror på de nämnda orsakerna ska den del av negativ goodwill som överstiger det verkliga värdet på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsföras omedelbart. Den del som inte överstiger detta belopp ska lösas upp över en period som motsvarar kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångar som är avskrivningsbara.

RR 1:00 medför ändrade regler avseende avsättningar för omstruktureringsåtgärder i samband med ett förvärv av en verksamhet. En avsättning för en omstrukturering får endast avse vissa förväntade kostnader i den förvärvade verksamheten och huvuddragen i ett åtgärdsprogram ska senast vid förvärvstidpunkten tillkännages. Därefter ska ett konkret åtgärdsprogram tas fram senast tre månader efter tillkännagivandet eller vid årsredovisningens avgivande om denna tidpunkt infaller tidigare.

Vid upprättande av förvärvsanalys gäller nya regler vid värdering av immateriella tillgångar som inte omsätts på en aktiv marknad. RR 1:00 anger att den immateriella tillgången, i förvärvsanalysen, högst får tas upp till ett belopp som innebär att negativ goodwill inte uppstår eller ökar.

Sker ett förvärv av ett dotterföretag genom emission av egna värdepapper utgörs köpeskillingen för andelarna av det verkliga värdet av emitterade värdepapper. Är värdepapperet noterat utgörs det verkliga värdet normalt av börskursen vid transaktionstidpunkten. Rekommendationen ger anvisningar om hur man ska förfara då börskursen inte ger ett tillförlitligt uttryck för verkligt värde.

Alternativreglerna vid förvärv och avyttring av dotterföretag försvinner också i och med ikraftträdandet av RR 1:00.

Koncernredovisning i icke-noterade företag

RR 1:00 riktar sig främst till noterade företag och dess koncernredovisning. En fråga som uppstår är vad som är god redovisningssed för icke-noterade företags koncernredovisningar i avvaktan på BFNs tillämpningsnormgivning? Enligt vår tolkning behöver ett icke-noterat företag i sin koncernredovisning inte tillämpa RR 1:00 om de inte väljer att frivilligt tillämpa rekommendationen. Anger man att RR 1:00 tillämpats ska rekommendationen tillämpas fullt ut samt de rekommendationer som följer med en tillämpning av RR 1:00 dvs. RR 15, RR 16 och RR 17. För ett icke-noterat företag torde god redovisningssed vad gäller koncernredovisningsspecifika frågor kunna utgöras av de principer som tillämpades föregående år. Dessa principer torde överensstämma med principerna i RR 1:96. Anger man att en rekommendation följs måste den följas fullt ut och det innebär att även alla tilläggsupplysningar som krävs enligt rekommendationen måste lämnas. Vill ett icke-noterat företag inte lämna alla dessa tilläggsupplysningar återstår bara att i årsredovisningen redogöra för tillämpade principer (t. ex. behandlingen av goodwill och negativ goodwill) utan att ange att en viss rekommendation följs.

Tilläggsupplysningar som följer av lag måste givetvis lämnas. Vi rekommenderar att i 2002 års årsredovisning beskriva de principer som tillämpats och som framgår av RR 1:96. Vi ser dock inget hinder att på vissa delområden följa principerna i RR 1:00. För att slippa byta principer flera gånger (BFN torde komma med tillämpningsnormgivning med tiden) torde det dock vara bättre att följa principerna i RR 1:96.

RR 15 Immateriella tillgångar

Vad är en immateriell tillgång och när får den redovisas i balansräkningen?

En immateriell tillgång är, enligt definitionen i rekommendationen, en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysiskt substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för administrativt bruk. Den ska redovisas i balansräkningen när den uppfyller såväl kriterierna för en tillgång som för en immateriell tillgång. Det innebär att den ska redovisas när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget, företaget har kontroll över tillgången och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Det är viktigt att notera att när en resurs per definition är en immateriell tillgång ska den redovisas som en sådan. Den valfrihet som återfinns i ÅRL samt i BFN R 1 och BFN U 88:16 återfinns inte i RR 15.

Rekommendationen delar upp de immateriella tillgångarna i två grupper, förvärvade respektive internt genererade. De förvärvade kan i princip alltid redovisas i balansräkningen då kriterierna ovan anses uppfyllda. Förvärvet kan ske dels som ett separat förvärv dels som en del av ett företagsförvärv. I det senare fallet ska reglerna i RR 1:00 Koncernredovisning tillämpas. Vad gäller internt upparbetade immateriella tillgångar finns särregler avseende utgifter för forskning och utveckling.

Utgifter för forskning ger inte upphov till någon tillgång som ska redovisas i balansräkningen vid tillämpning av RR 15. Utgifter i samband med forskning ska därför alltid kostnadsföras.

Utgifter för utveckling ska tas upp som en tillgång när ett antal specificerade krav är uppfyllda, se punkt 45. När samtliga krav är uppfyllda krävs att utgifterna aktiveras. Vi ser här ett exempel på att den tidigare valfriheten har tagits bort. Observera dock att av punkt 92 framgår att kravet på aktivering endast avser koncernredovisningen. I den juridiska personen kan utgiften även i fortsättningen kostnadsföras.

Av rekommendationen framgår vissa utgifter som inte får redovisas som en tillgång. Dessa är:

  1. Utgifter för etablering av verksamheter (start-up costs), såvida inte utgifterna inkluderas i anskaffningsvärdet för en materiell tillgång.
  2. Utgifter för utbildningsverksamhet.
  3. Utgifter för reklam och säljfrämjande åtgärder.
  4. Utgifter för omlokalisering eller omorganisation av delar av ett företag eller hela företaget.

Anledningen till att utgifter för utbildningsverksamhet inte får aktiveras är att det inte kan anses säkerställt att tillgången kan kontrolleras samt att den därmed inte ger ekonomiska fördelar som tillfaller företaget. Argumenten är motsvarande för reklamutgifter. Även om stora satsningar sker som kan ge ekonomiska fördelar saknar företaget möjlighet att utöva kontroll över kunders lojalitet.

Rekommendationen behandlar inte investeringar i mjukvara specifikt. Det som framgår av rekommendationen är att en tillgång som består av såväl en immateriell som en materiell del antingen klassificeras och redovisas som det ena eller det andra, beroende på vilken del som dominerar. exempelvis anges att en programvara för en datorstyrd verktygsmaskin, som inte kan fungera utan programmet, är en integrerad del av hårdvaran och behandlas därför som en del av verktygsmaskinen. Samma sak ska gälla för en dators operativsystem. en programvara som inte är en integrerad del av hårdvaran behandlas som en immateriell tillgång.

RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar

Vad är en avsättning och när ska den redovisas?

I rekommendationen definieras en avsättning som en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Avsättningen ska redovisas i balansräkningen när:

  1. ett företag har ett åtagande (legalt eller informellt) som en följd av en inträffad händelse,
  2. det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och
  3. en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Rekommendationen betonar att det är ytterst viktigt att ett åtagande föreligger på balansdagen. ett åtagande omfattar alltid en motpart. Det är inte nödvändigt att företaget har kännedom om vem motparten är, åtagandet kan vara gentemot allmänheten. eftersom åtagandet alltid omfattar en motpart kan ett lednings- eller styrelsebeslut i sig inte ge upphov till ett informellt åtagande på balansdagen. Beslutet måste även ha meddelats dem som berörs före balansdagen.

Även i ÅRL 3 kap. 9 § kan vi finna en skrivning avseende avsättningar:

Som avsättning skall sådana förpliktelser redovisas som är hänförliga till räkenskapsåret och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de skall infrias.”

I RR 16 betonas emellertid tydligare att ett åtagande ska finnas för att en avsättning ska redovisas.

Rekommendationen ger praktisk vägledning hur den ska tolkas i ett antal exempel som återfinns i bilaga 3. Ett sådant exempel avser förorenad mark. Ett företag i oljebranschen orsakar nedsmutsning och driver sin verksamhet i ett land som inte har någon miljölagstiftning. Företaget har dock en allmänt offentliggjord miljöpolicy att sanera all nedsmutsning som det orsakar. Företaget har rykte om sig att följa denna policy. Föreligger ett åtagande? Ja, enligt rekommendationen, den förpliktigande händelsen är nedsmutsningen som företaget orsakat. Detta ger upphov till ett informellt åtagande eftersom företaget skapat välgrundad förväntan hos de berörda att företaget kommer att sanera föroreningen. I detta fall är inte motparten känd utan åtagande är gentemot allmänheten. Ett utflöde bedöms som troligt och en avsättning görs för den bästa uppskattningen av saneringsutgifterna.

Rekommendationen behandlar även vad som ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Definitionen av en ansvarsförbindelse är ett möjligt åtagande som härrör från inträffad händelse och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir. Det kan även vara ett åtagande som härrör från inträffad händelse, men som inte redovisats som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde kommer att krävas för att reglera åtagandet eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

I rekommendationens bilaga 2 finns ett mycket användbart beslutsträd som klargör skillnaderna mellan avsättning och ansvarsförbindelse.

Rekommendationen behandlar slutligen vad en eventualtillgång är. Detta är en möjlig tillgång (en eventuell tillgång) som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir. En eventualtillgång ska inte redovisas i balansräkningen, utan tas med ”inom linjen”.

Företagen ska lämna en kortfattad beskrivning av karaktären avseende eventualtillgångarna på balansdagen samt när det är praktiskt möjligt att göra en uppskattning av deras finansiella effekt. Ett exempel på en eventualtillgång är ett rättsanspråk med oviss utgång.

När ett inflöde blir så gott som säkert är det inte längre en eventualtillgång, utan utgör en tillgång som ska redovisas i balansräkningen. Detta medför då även att en intäkt redovisas.

RR 17 Nedskrivningar

Syftet med rekommendationen är att beskriva värderingsmetoder för att säkerställa att tillgångar inte är redovisade till ett för högt värde. Rekommendationen omfattar alla tillgångar utom varulager, uppskjutna skattefordringar, tillgångar som redovisas enligt rekommendationerna om entreprenadkontrakt och ersättning till anställda (den senare finns bara som utkast och det ursprungligen föreslagna datumet för ikraftträdande har skjutits fram och föreslås bli den 1 januari 2004). Rekommendationen omfattar inte heller finansiella tillgångar med undantag av andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.Rekommendationens utgångspunkt är att man vid varje bokslutstillfälle kontrollerar om det föreligger någon indikation på värdenedgång. Om indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Detta utgörs av det högsta värdet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och dess nyttjandevärde. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det pris som beräknas erhållas vid en försäljning av en tillgång mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Avdrag ska göras för försäljningskostnader och avvecklingskostnader. Nyttjandevärdet beräknas utifrån en uppskattning av framtida kassaflöden som tillgången, i befintligt skick, ger upphov till i den löpande verksamheten.

Det innebär att framtida investeringar som beräknas förbättra tillgångens prestanda inte ska medräknas i beräkningen av nyttjandevärdet. En eventuell avyttring av tillgången efter nyttjandeperioden ska dock beaktas. De beräknade kassaflödena ska sedan nuvärdeberäknas med hjälp av en diskonteringsränta.

Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång får man beräkna återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. En kassagenererande enhet är den minsta grupp av tillgångar för vilken det går att fastställa löpande inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar.

Visar en gjord prövning på ett nedskrivningbehov på en kassagenererande enhet ska i första hand goodwill skrivas ned och därefter skrivs övriga tillgångar ned i proportion till deras redovisade värden. RR 17 ska tillämpas med effekt framåt.

RR 19 Verksamheter under avveckling

Om ett företag avvecklar en verksamhet och denna utgör en relativt betydande andel av ett företag ska särskilda upplysningar lämnas om verksamheten som är under avveckling. Det kan exempelvis avse en rörelsegren eller en verksamhet som bedrivs inom ett avgränsat geografiskt område. I den information som lämnas särskiljs verksamhet under avveckling från kvarvarande verksamhet. Utgångspunkten i rekommendationen är att verksamheter under avveckling antas förekomma relativt sällan. Syftet med informationen är att underlätta för dem som använder redovisningsinformation för att göra prognoser över företagets kassaflöden, vinstkapacitet och finansiella ställning.

Rekommendationen behandlar vilken information ett företag ska lämna om en verksamhet under avveckling och på vilket sätt informationen ska lämnas. Värderingsfrågor behandlas inte i rekommendationen utan denna utgår från att företagen följer de principer för redovisning och värdering som anges i andra rekommendationer från Redovisningsrådet.

Upplysningar ska lämnas från det att bindande försäljningsavtal avseende i stort sett samtliga tillgångar som ingår i verksamheten ingåtts eller från det att företagets styrelse eller annat behörigt organ har beslutat och offentliggjort en detaljerad plan för avvecklingen. Även om offentliggörandet avseende avvecklingen sker efter balansdagen (31/12 år 1) men före tidpunkten då styrelsen avger årsredovisning, ska verksamheten som är under avveckling särredovisas i årsredovisningen för år 1. Upplysningar kan lämnas antingen i not eller i resultaträkningen, balansräkningen eller kassaflödesanalysen.

Vilken information ska lämnas?

En beskrivning ska bl.a. lämnas av den verksamhet som är under avveckling samt i vilken rörelsegren eller geografiskt område som denna ingår. Tidpunkten för och karaktären av den händelse som medfört att information om avveckling måste lämnas. När avvecklingen beräknas vara genomförd. Vidare ska upplysas om det redovisade värdet på balansdagen på samtliga tillgångar och skulder som berörs av avvecklingen samt om verksamhetens intäkter, kostnader samt resultat före skatt och extraordinära poster under den aktuella redovisningsperioden. Ytterligare upplysningskrav framgår av p. 25–45 i rekommendationen.

Upplysningar ska lämnas i samtliga finansiella rapporter t.o.m. den finansiella rapport då avvecklingen är slutförd. Rekommendationen saknar särskilda övergångsregler. Det innebär att när den används för första gången ska RR 5 Redovisning av effekter av ändrad redovisningsprincip tillämpas. Av rekommendationen framgår att den nya redovisningsprincipen ska tillämpas retroaktivt om detta inte anses ogörligt.

RR 21 Lånekostnader

Rekommendationen anger en huvudprincip och en tillåten alternativ princip avseende redovisning av lånekostnader.

Huvudprincipen anger att lånekostnader ska belasta resultatet för den period till vilken lånekostnaderna hänför sig.

Den tillåtna alternativprincipen anger att i de fall lånekostnader är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa, för avsedd användning eller försäljning, skall lånekostnaderna inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. Detta förutsätter dock att det kan anses troligt att lånekostnaderna kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.

Exempel på tillgångar för vilka lånekostnader kan inräknas i anskaffningsvärdet är produktionsanläggningar, fastigheter och lagertillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för försäljning.

Från vilken tidpunkt kan lånekostnader inräknas i anskaffningsvärdet?

Lånekostnader inräknas i anskaffningsvärdet från den tidpunkt då utgifter för lånekostnader som avser tillgången uppkommit, utgifter som ska ingå i anskaffningsvärdet har uppkommit och företaget har påbörjat färdigställandet av tillgången. Om utvecklingen av en tillgång är avbruten under en längre period får inte lånekostnader som uppkommer under denna period inräknas i tillgångens anskaffningsvärde.

Vad är en lånekostnad?

Lånekostnader kan enligt rekommendationen innefatta ränta på checkräkningskredit samt på kort- och långfristig upplåning, kostnader som uppkommit i samband med upplåningen periodiserad över lånets löptid. Lånekostnader kan även avse under- eller överkurs hänförbar till upplåning periodiserad över lånets löptid. Vidare innefattas räntedelen i samband med en finansiell leasing och valutakursdifferenser som uppkommit vid omräkning av lån i utländsk valuta till den del dessa kan betraktas som en justering av räntekostnaden.

Som synes går RR 21 en bit längre än ÅRL eftersom rekommendation även tillåter aktivering av andra lånekostnader än räntekostnader.

Om utgifter för lån inte kostnadsförs påverkar detta det skattemässiga underlaget. Företagen ges därför valmöjlighet att tillämpa de olika principerna i juridisk person och i koncernredovisningen. Det finns möjlighet att tillämpa huvudprincipen i juridisk person och alternativprincipen i koncernredovisningen.

Vilka upplysningar ska lämnas?

Upplysningar ska lämnas om den princip som tillämpats för redovisning av lånekostnader, summan av lånekostnader som inräknats i tillgångars anskaffningsvärden samt den räntesats som använts för att fastställa beloppet under redovisningsperioden. Vidare ska upplysning lämnas om den del av en tillgångs anskaffningsvärde som utgörs av lånekostnader.

RR 23 Upplysningar om närstående

Många av de upplysningskrav som finns i rekommendationen är föranledda av ÅRL:s krav. Rekommendationen behandlar vilka upplysningar ett företag ska lämna om relationer till närstående företag och fysiska personer och om transaktioner med sådana närstående.

Med närstående avses företag och fysiska personer som har möjlighet att utöva ett bestämmande eller ett betydande inflytande över ett annat företag. Bland annat joint ventures och intresseföretag inbegrips i närstående-begreppet.

Transaktioner mellan närstående definieras som en överföring av resurser eller förpliktelser oavsett om ersättning utgått eller inte.

Upplysningar ska lämnas om närstående relationer som innebär ett bestämmande inflytande oavsett om några transaktioner genomförts eller inte. Om transaktioner har förekommit ska upplysningar lämnas om såväl karaktären på närstående-relationen som typen av transaktioner men också andra detaljer om transaktionerna som är nödvändiga för att förstå de finansiella rapporterna. Informationen om transaktioner innehåller därför normalt:

  1. Ungefärlig transaktionsvolym, antingen som en beloppsuppgift eller som en andel av ett totalbelopp.
  2. Fordringar eller skulder angivna till belopp eller som en andel av ett totalbelopp.
  3. Principer för prissättning.

Upplysningar om transaktioner mellan företag inom en koncern behöver inte lämnas i koncernredovisningen. Däremot ska upplysningar om transaktioner med intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt kapitalandelsmetoden lämnas eftersom sådana transaktioner inte elimineras. (Det är endast ägd andel av eventuella internvinster som elimineras i koncernredovisningen.)

Carina Edlund och Jorma Kyrö

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...