Balans nr 12 2002

Förtroende – det krävs mer för att få det i dag

Kraven på information, insyn och genomlysning av näringslivet har ökat. Det som förr kunde ske i hemlighet godtas inte längre. Instrumenten för att få information är effektivare.

Det är inte alls säkert att det var bättre förr. Men i dag krävs det helt enkelt mer för att upprätthålla förtroendet för näringslivet. På vår väg i redovisningsskandalernas spår har vi mött Erik Åsbrink, ordförande i Förtroendekommissionen.

Förre finansministern Erik Åsbrink leder arbetet i Förtroendekommissionen, tillsatt av regeringen för att analysera behovet av åtgärder för att säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. Kommissionen har bara påbörjat sitt arbete. Det ska vara klart den sista oktober nästa år.

– Det är ett stort jobb. Det kan svämma över alla bräddar. Men det ska det inte göra, säger Erik Åsbrink.

Skandalerna en av många faktorer

De stora redovisningsskandalerna är en av många faktorer bakom tillsättandet av kommissionen.

– De har framför allt hänt i USA, konstaterar Erik Åsbrink. Stora välrenommerade företag har genomfört ibland rent kriminella aktiviteter. Företag har gått omkull, tusentals har förlorat sina jobb. Det har lett till åtgärder därborta – man lagstiftar och ingriper mot de personer som pekas ut. I Sverige och Europa har problemen dessbättre inte alls haft samma omfattning.

Revisorernas ställning

Men vi kan därför inte slå oss till ro.

– Det finns ändå frågor att diskutera på det här området – även i Sverige. Redovisning och revision är ett område vi tittar på. Som EU-medlemmar är vi underordnade en del riktlinjer därifrån och de kommer i sig att leda till vissa förändringar i lagstiftningen.

– En fråga att gå in på är revisorernas ställning, säger Erik Åsbrink. Bland annat handlar det om det lämpliga i kombinationen av ren revision och konsultuppdrag. Frågan är om revisorerna är tillräckligt oberoende från företagsledningarna. Det finns uppfattningar om att de bör stå friare från dem de är satta att granska. Tankarna på att tidsbegränsa revisorernas mandat finns också med i bilden.

Snäv rekryteringsbas

En fråga som kommissionen vill gå in på är löne- och ersättningssystemen till företagsledningarna. I den vevan kommer kommissionen med stor sannolikhet också att titta på rekryteringsbasen till ledande befattningar i de stora företagen.

– Basen är snäv, säger Erik Åsbrink. Det kan lätt bli för mycket ”kompiskör”. Det finns en fara i att det är en snäv och homogen grupp som styr och inte riktigt kan fånga upp tendenser i tiden. Alltför få har en oberoende ställning och förmåga att ifrågasätta sakernas tillstånd.

Han pekar på den sneda könsfördelningen på ledande befattningar som ett tydligt exempel. Här har det hänt ganska lite i näringslivet i förhållande till samhället i övrigt.

Var det bättre förr?

– Den finansiella sektorn är viktig i kommissionens arbete, säger Erik Åsbrink. Vi måste ha en väl fungerande finansiell sektor. Det har förekommit kritik mot en hel där. Om förtroendet har försvagats där måste det rättas till.

Han säger ”om” – som om det kanske inte fanns något förtroendeproblem. Det kan i alla händelser finnas skäl att åtminstone fråga sig om etik och moral i näringslivet verkligen är sämre nu än förr i tiden. Det är inte självklart att det är så.

– Kraven på information, insyn och genomlysning har ökat. Det som tidigare kunde ske slutet och hemligt i dolda rum accepteras inte längre. Och instrumenten för att skaffa information är mycket mer effektiva i dag. Det är svårt att hålla saker och ting hemliga.

Det kan enligt Erik Åsbrink vara ett uttryck för förändrade värderingar och synsätt. Saker som aldrig blev skandaler förr blir det i dag därför att de blir mer synliga och uppmärksammade. Med Internet och annan teknik finns det helt nya möjligheter att skaffa och sprida information.

Mer kritiskt förhållningssätt

– Hela förhållningssättet har blivit mycket mer kritiskt – inte minst på grund av börsutvecklingen. Vi hade fram till år 2000 en lång period av nästan oavbrutet stigande börskurser.

Många blev aktieägare och såg sina förmögenheter växa. Företagen framstod i allmänhet som väldigt framgångsrika. Så vände kurserna neråt. Ett stort antal missnöjda människor såg tillgångarna smälta ihop.

Kan utvecklingen mot sämre tider har bidragit till en mer ”kreativ” redovisning?

– Det finns alltid en inbyggd frestelse i en sådan utveckling, säger Erik Åsbrink. En företagsledning vill naturligtvis visa upp goda resultat – särskilt om man har ett incitamentsprogram med bonusar och optioner kopplat till detta. Det har i vissa fall lett till att man gått över gränsen. Man har förskönat redovisningen för att uppvisa de där goda resultaten och manipulera aktiekursen. Detta måste vi ha i åtanke.

Alltför passivt ägande

Ett problem är att ägandet i bolagen blivit mer passivt. De institutionella ägarna står för en allt större del av ägandet – i Sverige och hela industrivärlden.

– Vi får ett mer indirekt ägande. Anställda tjänstemän på institutioner förvaltar andra människors pengar. Institutionerna är traditionellt passiva. De ”röstar med fötterna”, bevakar företagen och går ur dem de inte tror på. De har varit mindre bra på att ta en aktiv och långsiktig ägarroll, det vill säga att utveckla företag och arbeta med olika typer av problem i företagen.

Nya kapitalister?

Vad kan man göra åt det?

– Det finns många idéer och synpunkter. En synpunkt är att man borde återupprätta det klassiska kapitalistiska systemet – och stimulera privat förmögenhetsbildning så att det växer fram en grupp kapitalister som kan spela en aktiv ägarroll.

Detta skulle kräva drastiska och politiskt kanske omöjliga förändringar av skattesystemet. Som förtroendeskapande åtgärd skulle den knappast bli någon succé.

Men vi har ett växande pensionskapital i Sverige och de flesta andra länder. Det kommer med stor säkerhet att förvaltas av institutioner. Dessa kommer alltså under alla omständigheter att spela en viktig roll även i framtiden.

Utveckla ägarrollen

En dellösning på problemet skulle kunna vara att utveckla institutionernas ägarroll.

– Det passiva ägandet är ett problem, säger Erik Åsbrink. Det har inte minst att göra med rollfördelningen mellan ägare, företagsledning och styrelse. Det finns en tendens att företagsledningarna får en väldigt stark ställning i förhållande till styrelse och ägare. En företagsledning kan ha en annan agenda än ägarna har.

Ägarna vill normalt ha högsta möjliga värdeutveckling på sina aktier medan företagsledningen kan ha andra intressen, till exempel att växa och bygga imperier.

– Detta går inte alltid att förena med fokusering på resultat, säger Erik Åsbrink. Debatten om corporate governance – den optimala arbetsfördelningen mellan ägare, styrelse och ledning – har pågått i åratal i Sverige. Det är inte enkelt att lösa problemen. Ty man kan inte ha en mall som pressas på alla inblandade.

Konsumentperspektivet viktigt

I direktiven till kommissionen betonas konsumentperspektivet.

– Ja, frågorna om insyn och offentlighet i näringslivet har en stark koppling till konsumenterna. Öppenhet och information fungerar som en stark hämsko på en del excesser. Vet man att det man gör blir offentligt kan en del av de värsta överdrifterna hållas tillbaka. Det löser inte alla problem men kan ha en positiv effekt.

Tror du att kommissionens arbete leder fram till många nya lagar och regler?

– På vissa områden kan det bli aktuellt med skärpt lagstiftning, offentlig reglering och ökad tillsyn. Vi kan också komma med förslag till olika organ som arbetar med självreglering i näringslivet. Det är inte självklart hur avvägningen mellan offentlig reglering och självreglering ska ske. Det får diskuteras. Självregleringen påskyndas om det finns ett reellt lagstiftningshot.

Men det kommer, bland annat från EU, signaler om minskad självreglering, eller hur?

– Ja, det kommer att krävas skärpt reglering på några områden där vi i viss mån är bundna av EU-regler.

Inte klämma åt näringslivet

En av kommissionens främsta uppgifter är att etablera en dialog med näringslivets ägare och företrädare.

– Det är viktigt att vi får in synpunkter och idéer. Även om man på vissa håll i näringslivet kan känna sig hotad av lagstiftning och detaljreglering så är syftet inte att klämma åt näringslivet – utan tvärtom att söka möjligheter att stärka förtroendet för näringslivet.

– Det ligger i näringslivets eget intresse att delta i dialogen, säger Erik Åsbrink. Företagen fungerar inte isolerat i samhället. De är beroende av goda relationer med olika intressenter. Duktig personal ska rekryteras och behållas. Goda kundrelationer behövs för att sälja varor och tjänster. Det behövs goda relationer till massmedierna, det politiska systemet, kapitalmarknaden etc.

Det handlar om förtroende.

Det är därför som kommissionen, som själv bestämmer sitt namn, valt att kalla sig Förtroendekommissionen. Inte etikkommissionen som många tror att den heter.

Inge Wennberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%