Balans nr 12 2002

Finforum 2002: Jag tycker det är djurplågeri om chefen inte kan branschen

Jag är skeptisk till stora rörliga ersättningar till VD, sa dagens förste talare Arne Mårtensson, styrelseordförande i Handelsbanken.

– Stora rörliga ersättningar leder till att VD sitter kortare tid och inte arbetar långsiktigt. En VD ska ha en bra lön så han slipper tänka på sin privatekonomi och kan fokusera på företaget istället.

Temat för Arne Mårtensson föredrag var ”Corporate Governance – en krisbransch?” och han började med en internationell utblick.

– Synen skiljer sig åt i olika länder vad gäller corporate governance. De kulturella skillnaderna gör att jag tycker att man bör vara försiktig med en global standard och generella regler när det gäller corporate governance. Det är bättre att ha ett fåtal grundläggande pelare att luta sig mot, än ett komplett regelverk.

Redovisningskvaliteten

Ett stort problem för företagen idag är att folk inte tror på ”siffrorna”.

I USA har man bl.a. infört att VD ska skriva under alla papper som företagen lämnar in till SEC och intyga att dessa är rätt.

– Det är bra tycker jag. Att peka på VD är rätt. En VD sätter tonen i företaget. En global standard när det gäller redovisningen vore ganska bra. Här är ett undantag från en global standard för corporate governance.

Arne Mårtensson pekade på att alla de företag som fallerat haft revisionskommittéer.

– Det finns en tendens till att man överskattar revisionskommitténs roll. En revisionskommitté löser inte alla problem.

Om företagsledningens villkor sa Arne Mårtensson:

– När man ska tillsätta en VD i ett krisföretag är det naturligt med bra villkor och koppling mellan resultat och lön. Men i normalfallet är jag skeptisk till stora rörliga ersättningar. En direkt koppling mellan årsresultat och lön gör att man tigger efter optimisk redovisning.

– Det är aldrig några problem att engagera de tio högsta cheferna i ett företag, därför menar jag att kopplingen mellan resultat och lön inte är så viktig.

Angående företagsledning och styrelse har det blivit mode att prata om oberoende menade Arne Mårtensson.

– Många menar att en gammal VD inte ska bli styrelseordförande. Jag tycker det är ”djurplågeri” om inte chefen (styrelseordföranden) kan verksamheten. Men det är viktigt att man som styrelseordförande har en annan uppgift än att trampa VD på tårna. En strikt arbetsfördelning är därför viktig när den gamla VD:n ska bli styrelseordförande.

– Man vill helst att styrelseledamöter ska vara erfarna före detta VD:ar utan kopplingar åt något håll. Här är oberoende något som man måste ”lätta” på.

Det äkta ledarskapet

Arne Mårtensson avslutade med att berätta vad han tyckte var viktigt när det gällde det ”äkta ledarskapet”:

  1. Man ska leva som man lär.

    – Det är grunden och ger företagskulturen.

  2. Yrkeskunskap.

    – På 70-talet sa man att en bra chef kan vara chef i vilken bransch som helst. Det var en modefluga. Det är mycket viktigt med en gedigen yrkeskunskap.

  3. Förmågan att hitta och utveckla nya förmågor.

    – I ett företag med tiotusentals anställda måste det finns någon som kan bli ny VD. Det är konstigt att så många företag rekryterar externt.

  4. Man ska ha kul på jobbet.

    – Chefen ska skapa en känsla av ett vinnande lag. Atmosfären och lönsamheten i ett företag är viktiga punkter för framgång.

  5. Lärande organisation.

    – Som chef måste man alltid hitta en form för att dra till sig nyheter inom organisationen, menar Arne Mårtensson som under sin tid som VD i Handelsbanken ägnade ungefär en tredjedel av sin tid till att besöka olika bankkontor.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%