Balans tar gärna emot signerade debattinlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna bidrag.

Senast 2005 skall alla noterade företag inom EU tillämpa International Accounting Standards (IAS) i sin koncernredovisning. Det är viktigt att medlemsstaterna i EU har enats om att IAS skall vara den globala normen för redovisning. Enhetlig redovisning är ett krav för en väl fungerande kapitalmarknad, en av hörnstenarna för en europeisk intern marknad som är konkurrenskraftig i en global ekonomi. Många europeiska företag, från 2002 i en majoritet av medlemsländerna, har redan idag möjlighet för att använda IAS. Men inte de svenska!

Årsredovisningslagen är baserad på två europeiska redovisningsdirektiv, från 1978 och 1983. Någon nämnvärd anpassning till den ändrade omvärlden har under alla dessa år inte skett. Först i maj 2001 ändrades direktiven för att möjliggöra redovisning av finansiella instrument till verkligt värde. Medlemsstaterna bör ändra sina nationella lagstiftningar före den 1 januari 2004.

Många länder i Europa har tidigare skapat möjligheter för företag att tillämpa IAS genom att tillåta redovisning enligt IAS inom ramen från de två EU-direktiven, med förbigående av nationell lagstiftning, eller genom att det finns en s.k. ”overriding”-regel. EU-direktiven tillåter att medlemsstaterna ger företag en lagstadgad rätt att avvika från direktiv eller nationell lag om så behövs för att uppnå en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Tyvärr har Sverige valt att inte ge sina företag denna möjlighet.

IAS är kapitalmarknadsorienterade redovisningsnormer som har utvecklats kontinuerligt. Det krävs inte så mycket fantasi för att inse att tillämpning av IAS leder till en mer adekvat redovisning än direktiv från 1978 och 1983. Den svenska årsredovisningslagen må vara från 1995 men är egentligen lika gammal som de två direktiv som implementerades vid Sveriges inträde i EU.

Länder som redan idag tillåter IAS är Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Tyskland och Österrike. Företag kan där redovisa enligt IAS (och även US GAAP) om man samtidigt följer EU-direktiven. Sedan maj innebär detta att också IAS 39 om redovisning av finansiella instrument, som gäller först för årsredovisningen 2001, kan följas. FAR, Stockholmsbörsen och Svenskt Näringsliv har begärt att en motsvarande möjlighet införs i den svenska årsredovisningslagen. Justitiedepartementet anser dock att en sådan lagstiftning inte kan vara på plats förrän 2004. Man skall förstås beakta våra demokratiska regler för att åstadkomma en lagstiftning, men något snabbare borde man väl kunna agera. Det finns i varje fall andra exempel när så skett.

Om man vill, då kan man. I Nederländerna annonserades i våras att en lagstiftning kommer att införas som ger holländska företag möjlighet att redovisa enligt IAS fr.o.m. 2002. Motiv? För att holländska företag skall ha samma möjligheter som sina konkurrenter i bl a Tyskland och för att inte försämra deras konkurrensposition. Om man vill då kan man, även med beaktande av demokratiska regler.

Borde inte svenska regeringen ta ett motsvarande initiativ? Konkurrenskraften hos de svenska företagen borde väl även ligga politiker varmt om hjärtat.

Euronext, de sammanslagna börserna i Amsterdam, Bryssel, Paris (och snart Lissabon?) kommer att kräva att noterade bolag i den mest attraktiva gruppen tillämpar IAS fr.o.m. 2003. Och Stockholmsbörsen? Om man där skulle vilja ta ett motsvarande initiativ finns årsredovisningslagen som ett hinder för alla svenska företag (de finska kan det!).

Företagen vill tillämpa IAS. I en enkät som PricewaterhouseCoopers genomförde 1999 uttalade 79 % av de tillfrågade finansdirektörerna i europeiska bolag att de vill tillämpa IAS. Detta omnämns även i EUs förslag om att IAS skall tillämpas av noterade företag. Att företag vill redovisa enligt IAS hör vi också i vårt praktiska arbete som revisorer. Vi börjar nu också se det i praktiken. Svolder ab publicerade nyligen sin årsredovisning 2000/2001 och redovisade finansiella instrument enligt IAS eftersom styrelsen anser att denna avvikelse från Årsredovisningslagen leder till en bättre redovisning av bolagets verksamhet. Även det (delvis statsägda) Telia följer IAS. För årsredovisningen 2001 uppkommer då också här konflikter med årsredovisningslagen.

Skall vi då fortsätta med att företag i allt större omfattning kan komma att redovisa enligt IAS för att kunna ge en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning? Innebörden av detta blir att styrelse och revisorer måste uttala att företag inte följer årsredovisningslagen. Tänk på vilket konstig bild detta kommer att ge av Sverige internationellt!

Nej, jag tycker att vi inte kan vänta till 2005. Årsredovisningslagen bör anpassas snarast så att våra svenska företag kan konkurrera på den internationella kapitalmarknaden på samma villkor som andra bolag i Europa.

Auktor revisor Jan Buisman är chef för Redovisningsspecialisterna på Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han medverkade senast i Balans nr 1/2000.