IASB höll ett tredagarsmöte i hong Kong den 12–14 november. Mötet föregicks av ett samråd med SAC, det vill säga den rådgivande grupp på ett knappt 50-tal personer i vilken Sigvard Heurlin ingår som svensk representant.

Under mötet diskuterades bland annat redovisning av försäkringsavtal, remissynpunkter på förslaget (Improvements) till förändringar av vissa IAS samt fas 2 i projektet om koncernredovisning.

Försäkringar

Syftet med projektet är att ge vägledning för hur försäkringsavtal skall redovisas inom ramen för existerande IAS, framför allt IAS 39. En stor fråga gäller redovisningen av avtal där försäkringstagaren betalar ett belopp men bara en mindre del avser premie för en försäkringsrisk (ex. dödsfall). Huvuddelen utgör alltså ett sparande. För närvarande redovisas hela inbetalningen normalt som en intäkt. Vad IASB vill klargöra är att sparandedelen skall redovisas enligt IAS 39, det vill säga som ett finansiellt instrument.

En annan stor fråga gäller försäkringsbolagens kostnader för provisioner när ett försäkringsavtal tecknas. Det preliminära beslutet är att sådana kostnader skall tas direkt i stället för att periodiseras.

Improvements

Inte mindre än 150 remissvar har inkommit till IASB. Under mötet fattades ett antal preliminära beslut.

IAS 1, Utformning av finansiella rapporter

Möjligheten att göra avvikelser från en IAS ”i extrema undantagsfall” (s.k. override) behålls. Detta välkomnas särskilt av Storbritannien vars ASB framfört att denna möjlighet är central i brittisk och europeisk redovisning. Ett problem är att vissa länder inte tillåter override. I ett sådant fall, men endast då, är det tillåtet att redovisa på ett annat sätt i noterna för att få fram en ”rättvisande bild”. Annars kan man alltså inte rättfärdiga en felaktig redovisning i de primära redovisningshandlingarna genom hänvisning till noter.

Rubriken ”extraordinärt” avskaffas i resultaträkningen. Styrelsen diskuterade också frågan om klassificering av poster som ”exceptionella” är förenlig med rekommendationen men utan att fatta ett definitivt beslut.

En skuld som förfaller inom 12 månader skall klassificeras som kortfristig även om företaget träffat avtal om förlängning.

Företag skall ange de bedömningar som ledningen gjort inom ramen för de viktigaste redovisningsprinciperna som företaget tillämpar. Företaget skall också redogöra för viktiga antaganden om framtiden och om osäkerhetsfaktorer som i väsentlig grad kan påverka värdet på företagets tillgångar.

IAS 16, Materiella anläggningstillgångar

Alla byten av tillgångar skall redovisas till verkligt värde. Ingen åtskillnad skall alltså göras mellan byten av likvärdiga och olikartade tillgångar. Enda undantaget är när det verkliga värdet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Byten kan alltså ge upphov till vinster eller förluster. Däremot påverkas inte intäkterna. Det är alltså bara nettoeffekten av bytet som kommer till uttryck i resultaträkningen.

Om ett företag beslutar att inte använda en anläggningstillgång längre utan att sälja den skall företaget inte längre göra avskrivningar. Tillgången omklassificeras alltså till att bli en lagertillgång. En tillgång som tillfälligt tas ur drift, exempelvis på grund av låg arbetsbelastning, skall däremot fortsätta att skrivas av.

IAS 17, Leasing och IAS 40 Förvaltningsfastigheter

I fortsättningen skall en lease som omfattar en fastighet delas upp i två delar; en som avser mark och en som avser byggnad. Om uppdelningen inte kan göras på ett tillförlitligt sätt skall hela fastighetsvärdet hänföras till byggnaden. Ändringen är avsedd att möjliggöra att leasingavtal avseende fastigheter redovisas som finansiella leasingavtal och därigenom kan klassificeras som förvaltningsfastighet. Företag i framför allt Storbritannien och Hong Kong har varit missnöjda med att deras mycket långa leasingavtal inte har kunnat redovisas till verkligt värde enligt nuvarande rekommendationer.

IASB tog också upp frågan om det var dags att slopa det alternativ i IAS 40 enligt vilket förvaltningsfastigheter får redovisas till anskaffningsvärde. Den preliminära bedömningen är nej; ingen ändring av nuvarande rekommendation är alltså aktuell.

IAS 27, Koncernredovisning

Minoritetsandelar skall fortsättningsvis redovisas som en del av det egna kapitalet. Bland andra Redovisningsrådet har påpekat att detta borde få konsekvenser för hur minoritetsandelen redovisas i resultaträkningen. IASB kommer att ta upp denna fråga i december.

Koncernredovisning, fas 2

Arbetet med att revidera rekommendationen om koncernredovisning omfattar två faser. Den första är i stort sett färdigdiskuterad och kommer inom kort att resultera i ett utkast i vilket IASB bland annat föreslår att avskrivningar på goodwill skall ersättas av nedskrivningar. I arbetet på den andra fasen diskuterades i Hong Kong redovisningen av goodwill i de fall som ett moderföretag köper exempelvis 60 procent av aktierna i ett dotterföretag för 900 och där det verkliga värde på övertagna nettotillgångar uppgår till 1200. I Sverige kräver ÅRL att man i detta fall skall redovisa goodwill med 180, det vill säga vad IASB kallar för ”purchased goodwill method”. Alternativet är att redovisa goodwillen till 300, eller ”full goodwill method”. Det preliminära beslutet blev att välja denna senare metod vilken innebär att minoritetens andel ökar i motsvarande grad.

Beslutet verkar inte ha varit enhälligt, bland annat eftersom det leder till en redovisning av internt genererad goodwill (alltså den del av goodwillvärdet som inte har förvärvats). Tydligen har dock IASB vid ett tidigare möte enats om att goodwill är en tillgång och inte bara en restpost i förvärvskalkylen. Det beslutet förklarar också varför IASB förklarade att det inte är självklart att värdera den goodwill som hänför sig till minoritetens andel enbart genom att anta att den, proportionellt sett, är lika mycket värd som den som majoriteten förvärvat. Hur man tänker sig värderingen anges dock inte.

USA

Utkast från EITF, Revenue Arrangements with Multiple Deliverables

Den amerikanska motsvarigheten till den svenska Akutgruppen har publicerat ett utkast till uttalande som gäller intäktsredovisning. Den krångliga beteckningen på uttalandet till trots, behandlar det ett vanligt problem, nämligen redovisning av intäkter när en säljare utför flera tjänster åt en kund eller ett antal närstående kunder där det avtal som förhandlats fram avser hela paketet av tjänster. Ett exempel är en tillverkare som säljer ett antal maskiner som tillsammans skall användas i en fabrik. De olika maskinerna säljs som ett paket. Andra tillverkare säljer emellertid liknande maskiner var för sig. Ska tillverkaren redovisa en intäkt först när alla maskiner levererats eller kan avräkning ske efter varje delleverans? Ett annat exempel gäller en nätverksoperatör som ger kunder som köper ett abonnemang på två år en ”gratis” telefon. Skall den intäkt som operatören får fördelas mellan telefonen och abonnemanget?

Utgångspunkten för bedömningen av redovisningen är att paketet av tjänster utgör en enhet och att intäkten skall redovisas först när leveransen är slutförd. Intäktsredovisning efter en delleverans skall emellertid ske om

  • delleveranserna har ett värde för kunden även om övriga delar i kontraktet inte utförs. Delleveranserna anses ha ett värde om det som levererats kan köpas från annan leverantör eller vidaresäljas

  • värdet på delleveransen kan fastställas på ett tillförlitligt sätt samt att

  • det är sannolikt att avtalet kommer att slutföras på ett sådant sätt att kunden inte kan kräva att säljaren tar tillbaka gjorda delleveranser.

I uttalandet diskuteras också tio olika exempel på avtal som omfattar två eller flera tjänster, bland annat de två exempel som nämndes inledningsvis.

IFAC, Hårdare krav vid revision av IAS-bokslut

IFAC har i oktober enats om ett utkast till ny revisionsrekommendation som skall tillämpas vid revision av redovisningar som anges vara upprättade i enlighet med IAS. Bakgrunden är att företag skriver att de tillämpar IAS trots att

  • det kan framgå av exempelvis en not att företaget inte lämnar all erforderlig information om rörelsegrenar

  • företaget i vissa fall tillämpar exempelvis en amerikansk rekommendation trots att det finns en IAS

  • företaget skriver att man ”i stort sett” eller ”i alla väsentliga avseenden” följer IAS.

Enligt utkastet till rekommendation skall en revisor i företag som säger sig tillämpa IAS, endast avge en ren revisionsberättelse om företaget följer IAS i alla väsentliga avseenden. Problemet är naturligtvis att vad som uppfattas vara väsentligt kan skilja sig kraftigt åt mellan personer. Är verkligen alla de uppgiftskrav som ställs i IAS väsentliga för att användarna skall kunna bilda sig en uppfattning om resultat och ställning.

Redaktör: Rolf Rundfelt