Aktiebolagslagen ställer krav på åtgärder om bolaget går med förlust. Gunnar Blomberg och Bertil Oppenheimer redogör för reglerna och kommenterar även aktiebolagslagens nya kapitel om likvidation m.m. som gäller från 1 januari 2002.

Aktiebolagslagens (ABL) första paragraf lyder: ”I aktiebolag svarar delägarna ej personligen för bolagets förpliktelser.” I aktiebolaget är det således, i princip, enbart bolagets egendom som säkrar bolagets skulder och andra förpliktelser. Aktieägarens ekonomiska risk begränsas till risken att förlora insatt kapital. För att bland annat skydda bolagets borgenärer har dock i ABL 13 kap. ”Likvidation och konkurs” intagits regler, som om de överträds, kan ge främst styrelseledamöter och aktieägare ett personligt betalningsansvar.

Betalningsansvar för styrelseledamöter och ägare för bolagets förpliktelser kan också grunda sig på frivilliga åtaganden som t.ex. borgen eller annat säkerställande eller – direkt eller indirekt – följa av ABL utanför 13 kap. respektive av andra regelverk än ABL. Några exempel: Bolagets borgenärer kan – indirekt – få betalt från styrelse/aktieägare genom att dessa först blir betalningsskyldiga till bolaget. Detta kan bli fallet vid nybildat bolags köp från stiftare eller aktieägare inom två år från bolagets registrering där bolagsstämman inte godkänt avtalet (ABL 2 kap. 9b §), för avtal som ett nybildat aktiebolag slutit före bolagets registrering (ABL 3 kap. 13 §), vid olovlig vinstutdelning (ABL 12 kap.) samt vid skadeståndsansvar (ABL 15 kap.).

Enligt skatterättsliga författningar kan s.k. företrädaransvar för ett aktiebolags obetalda skatter och avgifter inträda för styrelse och verkställande direktör. Vidare uppkommer enligt årsredovisningslagen 8 kap. 12 § personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser om kopior av årsredovisning och revisionsberättelse inte insänts till registreringsmyndigheten (PRV) inom 15 månader från räkenskapsårets utgång. Därutöver kan återvinning till bolagets konkursbo ske enligt konkurslagen. (De i detta stycke noterade förhållandena behandlas dock inte vidare i denna artikel.)

Betalningsansvar enligt ABL aktualiseras i praktiken mest enligt reglerna i 13 kap. om kapitalbrist (och likvidation). Reglerna återfinns numera i 13 kap. 12–19 §§. Hela det 13 kap. i ABL har fått nytt innehåll från 1 januari 2002 sedan prop. 2000/01:150 ”Likvidation av aktiebolag m.m.” tagits av riksdagen (SFS 2001:932).

I stort innebär själva lagtexten inga revolutionerande nyheter. Däremot ger texten tillsammans med motiveringarna i propositionen en hel del preciseringar i viktiga frågor där tidigare praxis eller tolkningar inte varit helt klara. Det bör även understrykas att lagen nu ställer betydligt högre krav än tidigare på formellt underlag inför bolagsstämmans beslut, se 13:2 – 13:5.

Ansvar vid kapitalbrist

ABL:s regler i 13 kap. om åtgärder och om personligt betalningsansvar aktualiseras när ett aktiebolags eget kapital genom förluster kommit att understiga 50 % av (det registrerade) aktiekapitalet. Reglerna utgår ifrån ett bolags ställning eller sufficiens, dvs. förhållandet mellan tillgångar och skulder, lika med eget kapital. Om skulderna överstiger bolagets tillgångar är bolaget insufficient. Det innebär att bolaget saknar eget kapital, dvs. egen nettoförmögenhet. Man talar ibland oegentligt om att bolaget då har ett ”negativt kapital”.

Översiktligt om ABL 13:12–19

Reglerna i ABL 13:12–19 om kontrollbalansräkning, likvidation m.m. är i första hand avsedda att skydda bolagets borgenärer. Tanken är att ett bolag som driver en förlustbringande verksamhet ska upphöra medan tillgångarna räcker till för att betala skulderna. Av det skälet ålägger ABL styrelsen att vidta åtgärder när ”buffertkapitalet”, det egna kapitalet, nedgått under en viss miniminivå.

Enligt ABL 13:12–19 gäller sammanfattningsvis:

  • När det finns skäl att anta att det egna kapitalet i bolaget understiger 50 % av aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning (vilken benämning nu intagits i lagen; nedan ”KBR 1”). Här föreligger s.k. befarad kapitalbrist. Ett alternativt uttryck för samma sak är att ”den kritiska gränsen” kan antas ha underskridits.

  • Kontrollbalansräkning ska också upprättas när bolaget vid utmätning befunnits sakna utmätningsbar egendom. Detta gäller även om bolaget har tillgångar som inte är utmätningsbara, t.ex. i form av goodwill och balansgilla organisationskostnader, och därigenom även har täckning för aktiekapitalet.

  • Kontrollbalansräkningen ska granskas av bolagets revisor. Den ska undertecknas ”av styrelsen” vilket innebär minst hälften av ledamöterna. Lagstiftaren anser (prop. s. 95) att styrelsen ska (kunna) fatta beslut om KBR och om eventuell kallelse till bolagsstämma inom två veckor från det att revisorn avslutat sin granskning genom att avge sin granskningsberättelse. Kontrollbalansräkningen är en intern handling hos bolaget.

  • Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger 50 % av aktiekapitalet, varvid s.k. faktisk kapitalbrist föreligger, ska styrelsen snarast möjligt kalla till bolagsstämma, vilken har att ta ställning till om bolaget ska likvideras eller inte. Numera ska styrelsen utarbeta ett ordentligt beslutsunderlag som måste finnas inför stämmans avgörande.

  • Om bolagsstämman beslutar att bolaget inte ska likvideras, utan ska fortsätta sin verksamhet, har man enligt ABL 13:15 ett rådrum på åtta månader för att under den tiden öka bolagets eget kapital till minst motsvarande aktiekapitalet.

  • Om på bolagsstämma inom åtta månader, räknat från den första stämman(s rättidiga avhållande), inte framläggs en kontrollbalansräkning (”KBR 2”) som – efter granskning av bolagets revisor – visar att aktiekapitalet är helt täckt är styrelsen skyldig att ansöka om att bolaget försätts i likvidation.

  • Skulle styrelsen inte vidta nämnda åtgärder inträder personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter för sådana bolagets förpliktelser som uppkommer efter den tidpunkt när viss åtgärd senast skulle vidtagits. Aktieägare och andra kan bli betalningsansvariga om de med vetskap om att likvidationsplikt föreligger för bolaget deltar i beslut om att fortsätta verksamheten.

Mer om åtgärder och ansvar enligt ABL 13:12–19

Vi vill lyfta fram och kommentera några speciella områden avseende ansvaret vid kapitalbrist, vilka till del förtydligats genom den nya lagstiftningen.

Styrelsens handlingsplikt

Det åligger styrelsen i ett aktiebolag att fortlöpande hålla sig underrättad om bolagets ekonomiska situation. Skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning kan aktualiseras när som helst under året.

Kontrollbalansräkning behöver inte upprättas när det synliga egna kapitalet enligt redovisningen visserligen understiger den kritiska gränsen men det föreligger så stora dolda övervärden att det egna kapitalet minst uppgår till 50 % av aktiekapitalet. ”I sådana fall är det dock lämpligt att de överväganden som styrelsen har gjort noteras i styrelseprotokollet” (prop. s. 91). Om det vid denna tidpunkt föreligger osäkerhet om de dolda värdenas storlek bör det finnas en betryggande marginal för att styrelsen ska kunna underlåta att upprätta kontrollbalansräkning.

I nya 13:12 anges att kontrollbalansräkningen ska upprättas ”genast” mot tidigare ”ofördröjligen”. Ingen saklig skillnad är avsedd. Arbetet med att upprätta KBR 1 måste påbörjas omedelbart och fortgå utan dröjsmål. Den tidsfrist som styrelsen har på sig är den tid som det rimligen kan ta att upprätta en KBR 1 i det enskilda fallet. Tidsutdräkten ”får bedömas från fall till fall. Det bör inte kunna bli fråga om mer än högst någon eller ett par månader (jfr RH 1989:43)” (prop. s. 91).

Värdering i kontrollbalansräkning

En kontrollbalansräkning ska upprättas enligt årsredovisningslagen (ÅRL) med möjligheter till vissa justeringar, dvs. enligt samma principer som tidigare. Justeringsposterna måste numera redovisas särskilt. Fortlevnadsprincipen kan – liksom enligt ÅRL – inte användas om det finns fog för att bolaget saknar möjlighet till fortlevnad. Reglerna om kapitalbrist och kontrollbalansräkning gäller för varje enskilt aktiebolag för sig. Följaktligen är inte koncernbalansräkningen av intresse i dessa sammanhang.

I kontrollbalansräkningen får för det första alla tillgångar värderas till nettoförsäljningsvärde, dvs. till försäljningsvärde med avdrag för beräknade försäljningskostnader. Härigenom tillåts att dolda reserver beaktas. Detta gäller även tillgångar som tidigare inte bokförts som tillgång. Tidigare kostnadsförda, men i princip balansgilla, kostnadsposter kan således tas med. Detsamma gäller tillgångar som inte kunnat bokföras som tillgång som t.ex. upparbetade varumärken. Om det inte finns något fastställbart marknadsvärde att utgå ifrån får man använda uppskattade värden. Tillgångar och skulder får i övrigt – och liksom tidigare – tas upp till andra värden än de bokförda om dessa värden överensstämmer med god redovisningssed (ex.: bokförd pensionsskuld som kunnat redovisas som ansvarsförbindelse behöver inte tas med i en kontrollbalansräkning). Anläggningstillgångar som skrivs av – maskiner, byggnader etc. – får alternativt värderas till anskaffningskostnaden med avdrag för planenliga avskrivningar om man härigenom får ett högre värde än nettoförsäljningsvärdet.

Redovisade respektive framtagna dolda reserver ska delas upp i skuld för latent nominell skatt och eget kapital i den mån som inte reserverna konsumeras av avdragsgilla förluster/underskottsavdrag etc.

Värderingsreglerna för en kontrollbalansräkning kan sammanfattas i tre huvudteser:

  1. Nettokapitalet i en kontrollbalansräkning är alltid lika med eller, i regel, bättre än nettokapitalet i en korrekt upprättad ordinarie balansräkning per samma datum (utom ibland när det finns redovisade obeskattade reserver för vilka ingen latent skatteskuld upptagits i den ordinarie redovisningen).

  2. Identiska företag ger identiska kontrollbalansräkningar oavsett företagens tidigare redovisningsprinciper för den ordinarie balansräkningen.

  3. Omsättningstillgångar värderas alltid till verkligt värde i en kontrollbalansräkning.

”Per-dag” för kontrollbalansräkning

Värderingstidpunkten – ”per-dagen” – för KBR 1 (och KBR 2) ska, inför bolagsstämmans slutgiltiga ställningstagande, vara ”så nära inpå stämman som möjligt” (prop. s. 94). Styrelsen måste dock upprätta en KBR 1 och/eller pröva redan upprättad KBR 1 för eller i nära anslutning till två andra ”per-dagar” i enlighet med vad som tydliggjorts i propositionen. Även om det ofta inte finns behov av att formligen upprätta olika KBR 1 för de angivna ”per-dagarna” så måste styrelseledamöterna (och revisorn) vara medvetna om nödvändigheten av att pröva och eventuellt justera upprättad KBR 1 mot de förhållanden som gäller vid de olika tidpunkterna och – om så erfordras – vidta åtgärder. De aktuella ”per-dagarna” är:

  1. den först valda ”per-dagen” för KBR 1

  2. dagen för styrelsens prövning av frågan om kallelse till bolagsstämma

  3. bolagsstämmodagen (om det blir bolagsstämma).

Innan vi går in på kommentarer till de olika ”per-dagarna” noteras att styrelsen har (bl.a.) tre åligganden vad avser KBR, nämligen att upprätta lika med att färdigställa KBR, att framlägga KBR på bolagsstämma samt att underteckna KBR. Uppenbarligen måste undertecknandet ske innan revisorn avger, lika med undertecknar, sin granskningsberättelse avseende samma KBR. Däremot bör, liksom tidigare, revisorn sätta igång sin granskning så snart styrelsen upprättat en KBR även om denna då inte är undertecknad. Om KBR 1 ändras för ”per-dag 2” (se nedan) efter det att styrelsen undertecknat och revisorn avgivit sin granskningsberättelse avseende KBR 1 för ”per-dag 1” måste den nya KBR 1 undertecknas, ändringarna granskas av revisorn och föranleda ny granskningsberättelse. Om bolagsstämman beslutar korrigera framlagd KBR 1 (eller KBR 2) ”bör revisorn yttra sig över dessa” [justeringar] (prop. s. 96).

Således måste följande ”per-dagar” och bolagets ställning i kontrollbalansavseende vid dessa tidpunkter beaktas:

  1. den först valda ”per-dagen” för KBR 1, dvs. den ”per-dag” styrelsen väljer ”när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet” (13:12). (Detsamma gäller liksom tidigare när det vid utmätningsförrättning visat sig att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar.) (nedan ”per-dag 1”) Denna ”per-dag” bör kunna ligga antingen före eller efter den dag då styrelsen beslutar att upprätta KBR 1. Val av tidpunkt påverkas av kravet att KBR 1 ska upprättas ”genast”. Man bör även kunna väga in behovet av att på effektivaste sätt kunna upprätta och/eller ompröva KBR 1 för ”per-dag 2” (se nedan). Detta kan ibland innebära att ”per-dag 1” blir en tidpunkt som ligger efter styrelsens beslut att upprätta KBR 1.

  2. dagen för styrelsens beslut om prövning av KBR 1 efter revisorns granskning och prövning av frågan om kallelse till bolagsstämma ska ske (nedan ”per-dag 2”). Om en ny KBR 1 per denna dag – efter tillskott, intjänad vinst etc. – visar att mer än halva aktiekapitalet är intakt behöver ingen kallelse göras till bolagsstämma för prövning av likvidationsfrågan. Av detta följer att om en sådan ny KBR 1 för ”per-dag 2” upprättas först under behandlingen på bolagsstämma till vilken styrelsen kallat behöver stämman inte vidta några ytterligare åtgärder eftersom kallelsen egentligen varit felaktigt grundad (prop. s. 95). – Omvänt gäller att om KBR 1 för ”per-dag 1” visar att mer än hälften av aktiekapitalet är intakt men en KBR 1 för ”per-dag 2” skulle visa att så inte är fallet ska kallelse ske till bolagsstämma och en korrigerad KBR 1 upprättas (och granskas). Detta följer även av kravet i 13:12 att (ny)upprätta KBR 1 ”när det finns skäl att anta”.

  3. bolagsstämmodagen – om det blir bolagsstämma (”per-dag 3”). Om den av styrelsen undertecknade och av revisorn granskade KBR 1 av stämman justeras till att avse förhållandena på/nära stämmodagen och KBR 1 därefter visar ett helt intakt aktiekapital behöver inga ytterligare åtgärder vidtas, dvs. ”åttamånadersfristen” blir inte aktuell (jfr 13:15). Skulle den justerade KBR 1 visa på ett eget kapital som motsvarar mellan hälften och hela aktiekapitalet och detta beror på händelser efter tidpunkten för styrelsens (rättidiga) beslut om kallelse till bolagsstämma fortsätter likvidationsprocessen (med ”åttamånadersfrist” osv. om stämman så beslutar); jfr kommentar till ”per-dag 2” och nedan.

Både KBR 1 och KBR 2 ska framläggas på bolagsstämma – om stämma måste avhållas. Däremot ska kontrollbalansräkningarna inte godkännas av stämman, vilket gällde tidigare, utan de ska enbart utgöra stämmans beslutsunderlag.

Första kontrollstämman

Kallelse ska utfärdas snarast möjligt. Detta betyder att styrelsen bör kunna fatta beslut i frågan om kallelse behöver ske så snart styrelsen kunnat överväga upprättad KBR 1, avgiven granskningsberättelse samt bolagets ställning på ”per-dag 2”. Eftersom kallelsen till bolagsstämman ska ange det huvudsakliga innehållet i styrelsens (skriftliga) förslag till beslut om likvidation inklusive vilka alternativ till likvidation som finns (jfr 13:4 och 13:2) kan det ibland behövas viss tid för utredning efter ”per-dag 2” innan kallelsen kan utformas. Maximal kallelsetid, sex veckor, får användas.

Styrelsen måste, till skillnad från tidigare, för stämman framlägga fullständiga handlingar avseende frågan om bolagets försättande i likvidation inklusive redogörelse för händelser under löpande år med revisorsintyg. Detta gäller även om styrelsens förslag till stämman är att bolaget inte ska försättas i likvidation utan fortleva tills vidare. Försummar styrelsen att uppfylla kravet på dokumentation uppkommer personligt betalningsansvar eftersom lagen inte följts.

Stämman har möjlighet att göra de justeringar som behövs för att KBR ska spegla förhållandena på stämmodagen (jfr ovan). Om det görs justeringar av stämman av en framlagd KBR ”bör revisorn yttra sig även över dessa” (prop. s. 96). Skulle styrelsen upprätta och underteckna en ändrad KBR 1 under tiden mellan kallelse och stämma måste revisorsgranskning ske och nytt yttrande avges av revisorn.

Andra kontrollstämman

Inom rådrumsfristen måste styrelsen på bolagsstämma (”andra kontrollstämman”) framlägga en av revisorn granskad kontrollbalansräkning som visar att det egna kapitalet minst uppgår till det registrerade aktiekapitalet. Om så inte sker är styrelsen skyldig att – om bolagsstämman inte beslutar det – ansöka om bolagets försättande i likvidation. Skulle verksamheten i stället fortsättas uppkommer personligt betalningsansvar för nya förpliktelser innebärande att aktiebolaget i stort fungerar som ett handelsbolag med solidariskt ansvariga intressenter.

Vid denna tidpunkt kan ansökan om likvidation, förutom av styrelseledamot, även göras av VD, revisor eller aktieägare. Om ett bolag drivs vidare trots att likvidationsplikt föreligger – med personligt betalningsansvar för styrelse och aktieägare som följd – kan ansvarsperioden avbrytas om aktiekapitalet blir helt täckt. Förutsättningen är dock att en ny kontrollbalansräkning (”KBR 3”), som utvisar att aktiekapitalet i sin helhet är täckt, upprättas av styrelsen, granskas av revisorn samt läggs fram på bolagsstämma.

Personligt betalningsansvar

Styrelseledamöters, VD:s och aktieägares personliga betalningsansvar för aktiebolagets förpliktelser vid avsteg från ”kontrollbalansreglerna” enligt tidigare lagstiftning gäller fortfarande. För ansvar vid försummelse att upprätta (och låta revisor granska) KBR 1 fordras således dels att det – förutom att ”det funnits skäl att anta” en s.k. faktisk kapitalbrist – visas av borgenären att det verkligen förelegat en kapitalbrist, dels att det egna kapitalet inte överstigit den s.k. kritiska gränsen (”50 %”) före den dag då KBR 1 senast skulle vara upprättad (13:17). I det senare fallet föreligger inte längre skyldighet att agera enligt 13 kap. För att denna situation uppnåtts har styrelsen bevisbördan.

Om revisorsgranskning inte sker av KBR 2, inom ”åttamånadersfristen”, inträder personligt betalningsansvar för styrelsen m.fl. om ansökan om likvidation inte inges till rätten. Sådant ansvar inträder trots att hela aktiekapitalet är intakt och KBR 2 framlagts på bolagsstämma.

Eventuell ansvarsperiod avslutas när underlåtenheten att upprätta KBR m.m. upphör. Tidigare uppkommet ansvar kvarstå dock. Enskild styrelseledamot torde för egen del kunna avbryta påbörjad ansvarsperiod för styrelsen genom att vidta åtgärder som ABL ger möjlighet till. Det kan exempelvis vara att kalla till styrelsemöte för behandling av frågan om att upprätta eller framlägga KBR. Sedan likvidationsplikt inträtt för bolaget torde eventuellt ansvar för styrelseledamot inte kunna avbrytas på annat sätt än att ledamoten hos tingsrätten begär att bolaget ska försättas i likvidation eller en av revisorn granskad kontrollbalansräkning (”KBR 3”) utvisande ett intakt aktiekapital lagts fram på bolagsstämma.

Betalningsansvar uppkommer för aktieägare som trots vetskap om att likvidationsplikt föreligger deltar i beslut om att fortsätta bolagets verksamhet. En aktieägare, som inte tillhör styrelse/VD, blir medansvarig bara om aktieägaren (är närvarande och) deltar i beslut om att fortsätta verksamheten trots att likvidationsskyldighet föreligger. En aktieägare som reserverar sig mot ett sådant beslut blir inte ansvarig.

Åtgärder för att undvika likvidationsplikt

Åtgärder och likvidationsplikt enligt ABL 13 kap. utgår från förhållandet mellan aktuellt totalt eget kapital respektive (registrerat) aktiekapital. Härav följer att förutsättningarna kan påverkas genom att det totala egna kapitalet ökas och/eller genom att aktiekapitalet ändras. I det följande noteras några vanliga alternativ för upphävande av en kapitalbristsituation. I praktiken kan flera av alternativen bli aktuella samtidigt.

Ett tillskott kan tillföras bolaget av aktieägare eller annan. Tillskott kan ske genom betalning, med en räntebärande revers från betalningsduglig tillskottsgivare, genom avstående från en fordran mot bolaget eller med annan egendom. Ett tillskott/avstående måste vara definitivt och oåterkalleligt gentemot bolaget för att öka bolagets eget kapital. Ett tillskott kan vara antingen ovillkorat (villkorslöst) eller villkorat vad avser möjligheten till återbetalning av tillskottet. Ett eventuellt villkor om återbetalning får dock inte rikta sig mot bolaget utan enbart mot aktieägarna. Det är av stor betydelse att eventuella villkor för ett tillskott blir rätt formulerade.

I en verksamhet som fortfarande ger förluster måste beaktas att verkställda tillskott även täcker förluster som uppkommit efter en tidigare ”per-dag”.

Aktieägare eller annan kan även i förväg säkra att ett bolags eget kapital minst kommer att vara av viss storleksordning genom att utfärda en kapitaltäckningsgaranti till förmån för bolaget. En sådan garanti innebär normalt att ett tillskott – ovillkorat eller villkorat – utlöses så snart som i garantin angiven brist i kapitalet uppstår. För att sådana tillskott då ska öka det egna kapitalet fordras att de uppfyller de förutsättningar som ovan noterats. Kapitaltäckningsgarantin måste också vara definitiv och oåterkallelig.

Andra åtgärder för att förbättra (relationen för) det egna kapitalet kan exempelvis vara: Koncernbidrag (vid koncernförhållanden), aktiekapitalet ökas genom nyemission till överkurs eller aktiekapitalet nedsättes (ökning respektive nedsättning av aktiekapitalet inträffar dock först den dag registrering sker), ackord, företagsrekonstruktion samt att det egna kapitalet ökar genom att rörelsen är/blir vinstgivande.

Auktor revisor Gunnar Blomberg och auktor revisor Bertil Oppenheimer är båda verksamma vid BDO Feinstein. Blomberg medverkade senast i Balans nr 5/1998 och Oppenheimer i nr 11/1993.