Innehåll

Balans nr 1 2003

Europa-frågor: ”Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?”

Det är frågan som det svenska folket ska svara på i den folkomröstning som kommer att hållas den 14 september i år. Alla som har rösträtt i kommunalvalen kan delta i folkomröstningen. Såväl inför som efter folkomröstningen kommer ett stort antal förberedelser att behöva göras. 340 miljoner kronor har avsatts till folkomröstningen och partiledarna har kommit överens om hur dessa medel ska fördelas. Själva valadministrationen kostar 200 miljoner kronor. Kampanjorganisationer för och emot ett införande av euron får sammanlagt 90 miljoner kronor. Ja-sidan får något mindre än nej-sidan då den förstnämnda får ekonomiskt stöd även från annat håll. 5 miljoner kronor går till EU-information och 15 miljoner kronor har avsatts till folkbildningsinsatser. Riksdagspartierna får dela på 30 miljoner kronor.

Den nytillträdde biträdande finansministern, eller ”EMU-ministern”, Gunnar Lund framträdde vid ett antal tillfällen i slutet av förra året. Efter ett eventuellt ja i folkomröstningen eftersträvar regeringen, enligt Lund, att övergången till euro bör ske snabbt, effektivt och säkert. Vissa förberedelser måste redan nu påbörjas. För det första måste folkomröstningen förberedas rent praktiskt. Samtliga partier i riksdagen har deklarerat att de kommer att respektera resultatet i folkomröstningen och vid ett eventuellt ja fattar Riksdagen således beslut om att Sverige ska införa euron. Därefter följer ett antal beslut om lagstiftningsändringar i bl.a. Riksbankslagen och regeringsformen. För det andra måste förhandlingar föras med EU, dvs. övriga medlemsländer, Europeiska Centralbanken och EU-kommissionen, som ska fatta det slutgiltiga beslutet om Sverige uppfyller de ekonomiska och rättliga kraven för ett medlemskap i EMU. För det tredje måste en rad praktiska och tekniska förberedelser genomföras, både inom den privata och den offentliga sektorn.

Debatten har redan tagit fart i media. Många framstående personligheter har givit sin syn på ett svenskt medlemskap i EMU. Argumenten för och emot kommer om vartannat och det kan vara svårt att sätta sig in i frågan. Gunnar Lund är t.ex. positiv till ett valutabyte och sa bl.a. vid Riksdagens debatt den 9 december ”För oss svenskar framstår euron kanske inte som ett fredsmynt, men det är faktiskt så den uppfattas av många ur den generation européer som har personliga erfarenheter av världskrigens härjningar”. Vid ett euroseminarium som anordnats av Statskontoret sa Lund följande ”Enligt min mening är det viktigaste argumentet för att Sverige bör ta steget fullt ut och införa euron av politisk karaktär. Gemensamma problem och utmaningar kräver gemensamma lösningar. Ett aktivt deltagande ger på sikt större inflytande och handlingsfrihet än ett passivt utanförskap. Vi svenskar har allt att vinna på ett tätare europeiskt samarbete i syfte att förbättra tillväxten, utveckla välfärden och stimulera nya jobb”.

Vi kommer att få se otaliga exempel på skönmålningar och skräckpropaganda under de kommande åtta månaderna. Den som vill ha en bra grund att stå på inför det slutliga beslutet den 14 september bör ta fasta på sakliga argument och med ett kritiskt tänkande sätta sig in i denna mycket komplexa fråga.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwcglobal.com

Av Ewa Falleniusewa.fallenius@se.pwcglobal.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%