Balans nr 1 2003

Kommunal revision: Mer än 100 kommunala yrkesrevisorer är nu certifierade i Sverige

Yrkesrevisorerna i den kommunala revisionen ska ha samma kompetens och likvärdig utbildning som de som arbetar inom den privata företagsrevisionen. Det har varit utgångspunkten för arbetet med att skapa certifiering och utbildningskrav.

Föreningen sveriges kommunala Yrkesrevisorers Förening, SKYREV, bildades i augusti 2000. Initiativet till föreningens bildande togs tillsammans av representanter både för kommuner och landsting med egna revisionskontor (Starev-kretsen) och de privata revisionsbyråer som verkar inom den kommunala revisionen i Sverige (Öhrlings/Komrev, KPMG, Ernst & Young och Deloitte & Touche).

Bildandet skedde med syfte att utveckla och säkerställa kvaliteten inom den kommunala revisionen genom att i första hand skapa och vidmakthålla ett certifieringsinstitut.

Avgörande betydelse

Det var därför av avgörande betydelse att samtliga aktörer inom den kommunala yrkesrevisionen medverkade i att skapa föreningen och certifieringen. Föreningen skall också verka för att de kommunala yrkesrevisorerna fortbildas och att en god revisorssed utvecklas i yrkeskåren. Föreningen har nu cirka 300 medlemmar.

Vid föreninges stämma den 17 augusti 2001 antogs certifieringsförfarande och kriterier för certifiering av kommunala yrkesrevisorer. I skrivande stund, december 2002, är 106 kommunala yrkesrevisorer i Sverige nu certifierade enligt denna certiferingsordning. Av hittills de som ansökt om certifiering har ett tjugotal sökanden fått besked om att de måste komplettera sin kompetens.

Den nämnd som handhar certifieringen räknar med att den höga tillströmningen av ansökningar om certifiering nu efter det första året skall avta och ansökningar framdeles komma in i en mer normal takt.

Certifieringen är avsedd att vara en deklaration för att yrkesrevisorn har den utbildning, erfarenhet och insikt som fordras för uppdraget att biträda de förtroendevalda revisorerna i den kommunala revisionen och så som sakkunnig leda den yrkesmässiga revisionen.

Certifieringen gäller i fem år

Certifieringen meddelas av certifieringsnämnden för en period av fem år. Före femårsperiodens utgång kan den certifierade revisorn ansöka om förnyad certifiering för ytterligare period om fem år. Den certifierade revisorn skall därvid vara yrkesverksam så som sakkunnig till förtroendevalda revisorer i en omfattning som lägst uppgår till 1600 timmar över femårsperioden.

Det är samma krav på yrkesverksamhet som för att få bibehålla auktorisationen inom företagsrevisionen i Sverige.

Certifieringsnämndens sammansättning liksom andra uppgifter om föreningen och certifieringen finns på föreningens hemsida <www.skyrev.com>. Som framgår av regelverket för certifieringen så är det tänkt att nämnden skall utöva tillsyn över de certifierade revisorerna. Ytterst innebär detta att nämnden kan återkalla en yrkesrevisors certifiering.

Bakgrunden till tillkomsten av certifieringen står också att finna i lagstiftarens, riksdagens, vilja att stärka den kommunala revisionen som ett resultat av de kommunala ”affärer” som uppdagades under 90-talet. I samband därmed konstaterades också att

”En auktoriserad eller godkänd revisor har för näringslivsrevision erforderlig kompetens. Förvaltningsrevisionens speciella innebörd i den kommunal revisionen samt den kommunala verksamhetens särart i övrigt innebär att den privata företagssektorns kompetenskrav för revisorer inte är helt relevanta inom kommunsektorn eller i vart fall inte tillräcklig.” (Regeringens proposition 1998/99:66)

De som står bakom yrkesföreningen och certifieringen är överens om att bli certifierad kommunal yrkesrevisor respektive auktoriserad revisor är två olika karriärvägar. Sedan är det en annan sak att certifieringen medvetet har utformats med auktorisationen som förebild, har flera gemensamma drag med denna och att auktoriserade revisorer kan tillgodoräkna sig delar av auktorisationen för att också bli certifierade. Det anses självklart att det skall ställas samma höga kompetenskrav på yrkesrevisorer inom den kommunala revisionen som inom den privata företagsrevisionen!

Kraven

För att kunna bli certifierad måste yrkesrevisorn uppfylla följande krav. Han/hon skall ha:

  1. akademisk examen om minst åtta terminer (160 poäng) med minst tre terminer (60 poäng) i ämnet ekonomi eller offentlig förvaltning. Minst en termin (20 poäng) skall avse offentlig förvaltning.
  2. praktisk erfarenhet av revision motsvarande minst fem års heltidsarbete varav minst två år från kommunal revision. Det finns också krav på innehållet i denna praktik.

Om yrkesrevisorn inte uppfyller utbildningskraven kan certifieringsnämnden efter individuell prövning medge certifiering efter att den sökande genomgått kompletterande utbildning eller ett godkänt prov. Detta prov är dock ännu inte utvecklat.

Samarbete med Göteborgs universitet

Föreningen har i samarbete med Göteborgs Universitet tagit fram en uppdragsutbildning för att göra det möjligt för de sökande som nyss nämnts behöver komplettera sin utbildning för att bli certifierade. Denna utbildning är tänkt att komma igång under år 2003. Utbildningspaketet består av fyra block om vardera en halv termin (10 poäng). Blocken är följande:

  1. Kommunal ekonomi
  2. Kommunal förvaltning
  3. Kommunal revision
  4. Magisteruppsats

Varje block omfattar 40–45 föreläsnings- och seminarietimmar fördelade på fyra tillfällen. Beroende på behovet kan den enskilde komplettera med ett eller flera block.

En förtroendefråga för hela revisionen

Certifieringen är en trovärdighets-/förtroendefråga för hela den kommunala revisionen. Det uttrycktes också i den tidigare nämnda propositionen en förväntan från statsmaktens sida att ”branschen” själv skulle etablera en certifiering annars hotade man att eventuellt återkomma med lagstiftning.

Utöver kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring finns naturligtvis också personalpolitiska argument för certifieringen. På det här sättet tydliggörs yrkeskompetensen och det skapas en karriärs- och befordringsväg som sedan länge har efterfrågats av de som arbetar inom den kommunala revisionen.

Certifieringen är nu ett faktum. Justitiedepartement anordnade ett seminarium den 11 juni 2002 för att följa upp de nya lagregler om revisionen i kommuner och landsting som infördes i kommunallagen vid milleniumskiftet. Vid seminariet redovisade föreningen certifieringens regelverk och arbetsläget.

Departementet med statssekreteraren i spetsen var positivt överraskade över hur snabbt och konstruktivt som ”branschen” hanterat frågan om certifiering av de kommunala yrkesrevisorerna.

Diskuteras i övriga Norden

Frågan om certifiering av de kommunala yrkesrevisorerna diskuteras också i Norge och Danmark. Det vore naturligtvis till gagn för alla om en likartad certifiering etablerades i Sverige, Norge och Danmark.

Det skulle gynna en ytterligare utveckling av samarbetet över gränserna genom att förbättra förutsättningarna för exempelvis utbyte av personal, samarrangemang av kurser, utveckling av gemensamma revisionsmetoder och revisionsstandards.

AvLennart Ledin

RevisionschefLennart Ledin, Jämtlands läns landsting, styrelseledamot i föreningen Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (SKYREV) och certifierad kommunal yrkesrevisor.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%