Balans nr 2 2003

”Du ser inte ut som en revisor!”

Är det en komplimang?

Hösten 2002 genomfördes IREVs STAR-seminarium på Mallorca med ett 25-tal auktoriserade och/eller godkända revisorer. Den avslutande dagen genomfördes som en gemensam debatt om revisorsyrket – bl.a. mot bakgrund av den senaste tidens händelser som belyst revisorns roll och ansvar. Seminarieledarna Hans L Bergqvist, Dan Brännström och Peter Ström gör här en sammanfattning av vad som sades.

Rubriken ovan kommer från den inledande diskussionen. Syns det att man är revisor? Lider revisorer av dåligt yrkesmässigt självförtroende? Revisorer säger ofta själva att det finns en ”tråkighetsstämpel” kring yrket. Om man själv ofta påstår någonting så är risken stor att det blir självuppfyllande.

Här redovisas några av de debatter kring revisorsrollen och revisorsyrket som fördes under STAR-seminariet.

Vi måste tydliggöra vår roll som revisorer!

Klienterna har helt enkelt för dåligt reda på vad revisionen betyder för företaget. Det är jag själv som revisor som har ansvaret för att presentera revisionen!

Är revisorn stolt över att göra revision? Ibland verkar det inte så! Revisionsbyråerna har i hög grad själva sett till att hjältarna inom det egna yrket inte är revisorer utan skatteexperter, finansspecialister och andra konsulter. Det måste vara ett övergripande fel inom branschen när det anses som en utveckling att ”slippa” vara revisor. Och dessutom tjäna mer pengar på det. Vad har ledningarna i våra revisionsbyråer tänkt göra åt detta?

Många STAR-deltagare beskrev att omgivningens bild av en revisor förmodligen ser ut så här:

  1. Man 50–55 år gammal
  2. Tunnhårig, klädd i rutig kavaj
  3. Alltid bärande på en stor och tung portfölj
  4. Grå i sin framtoning, försiktig till sinnet, siffermänniska, prickig slips och fotriktiga skor
  5. Andra karaktärsdrag som nämndes var ”arkivråtta”, fiskal, torris m.m.

Den rätta bilden idag är väl snarare:

  1. 30–35 år lika gärna kvinna som man
  2. Grå kostym utom på fredagar när det är casual som gäller
  3. Social, påläst, välvårdad, lyhörd och nyfiken

Sedan gammalt har branschen ett slarvigt sätt att beskriva den egna verksamheten. Man behandlar medarbetarna som 2-åringar, 3-åringar ... Man tar med sig en ”tax”, en ”corp” eller en ”legal” till ett klientmöte och tonar ned revisorn. Detta ger inte respekt för yrkesrollen, men framför allt ingen insikt om revisorns kompetens.

Är det finare att sälja?

Ett annat av branschens misstag är uppfattningen att det är finare att sälja än att förvalta. Den som säljer in nya uppdrag får ofta högre anseende än den som lyckas utveckla gamla klientrelationer.

En tydlig uppfattning var att revisorsyrket undan för undan håller på att bli ett kvinnoyrke vilket kan leda till lägre lönesättning. Är kvinnliga revisorer mindre värda för klienten?

En reflektion som gjordes under STAR-veckan var att många av de stora företagsskandalerna hade avslöjats av kvinnor. Är det så att kvinnor är modigare än män när det gäller att ta upp känsliga frågor?

Vem kan göra något åt allt detta? Inte är det omvärlden! Det är först och främst en intern ledningsfråga på revisionsbyrån!

Och det är inte klientens fel att han/hon får fel uppfattning om revisorns roll och betydelse. Det är inte de enskilda medarbetarnas fel att man inte känner sig uppmärksammad för sin arbetsinsats.

Vad tänker revisionsbyråernas företagsledningar göra åt detta?

ENRON bjuder på ett gyllene tillfälle!

På grund av giriga företagsledningar har revision uppmärksammats som oerhört viktigt för att värna om förtroende för företagens redovisning och seriositet. Revisorerna har därmed ett gyllene tillfälle att stärka betydelsen av revisionen och dessutom se till att ta bra betalt för professionellt utförd revision. Branschen har ju på egen hand dumpat sin egen prisnivå. Nu finns en chans att vinna tillbaka förlorad mark.

Men vad händer...

Istället för att helt satsa på revisionen har man svårt att skiljas från konsultverksamheten. Stora byråer verkar ha bildat nya sidoorganisationer, dvs. flyttat ner konsulterna några våningar i kontoret och satt upp en ny skylt. Detta kan knappast ge trovärdighet åt satsningen på att göra revision till core business!

Har revisionsbyråerna fastnat i tillväxtfällan? Många STAR-deltagare menade att de senaste årens utveckling beror på ett allt för stort fokus på tillväxt, istället för på kvalitet och lönsamhet.

Det som nu måste gälla är följande:

  1. Förtydliga produkten revision! Skapa en modernare paketering! Gör ett bra jobb! Det finns tydliga exempel på vilken skada som undermålig revision kan ställa till med.
  2. Branschen måste odla sin yrkesstolthet och träda fram! Varför är branschorganisationerna så försynta och tillbakadragna? Är man rädd för att fightas för revisionen som ju är branschens viktigaste uppgift? Det kan inte vara meningen att man ska ägna år åt akademiska studier för att sedan välja ett yrke där många inte är stolta över det man åstadkommer. Det är Sveriges revisorer som själva måste bestämma hur revisorsrollen ska uppfattas.
  3. Höj arvodena! Revision är att gå på upptäcktsfärd bland det som hänt för att utveckla en smartare verksamhet för framtiden. Det skapar ofta mervärden som motiverar ett högre arvode.

Slutsatsen är enkel...

Efter en hel dags debatterande kom vi fram till att det är ett fantastiskt jobb att vara revisor. Det är få yrken som erbjuder så mycket ”on-the-job-development”, såväl yrkesmässigt som personligt. STAR-deltagarna uppdrog därför åt seminarieledningen att sammanfatta några av synpunkterna i denna artikel med ambitionen att bidra till en viktig debatt i Balans.

STAR-deltagarnas rekommendation till sin egen bransch blev helt enkelt:

Back to basics and let’s audit!

Nu väntar STAR-deltagarna med spänning på reaktioner och fortsatt debatt! Kanske kommer någon av företagsledningarna att anta utmaningen!?

Hans L Bergqvist, Advokatfirman Delphi & Co och Dan Brännström, Ernst & Young AB och Peter Ström, Peter Ström Production AB. Dan Brännström och Peter Ström medverkade senast i Balans nr 12/98.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...