Balans nr 2 2003

Om företagsledarideal, hjältar och kvinnor: Leds dagens revisorer av antikens hjältar?

I en nyligen publicerad doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm[ [1] ] konstateras att dagens företagsledarideal ligger nära ett manligt hjälteideal med rötter i antiken. ”Tuffingen”, som är mer intresserad av att sälja än av själva produkten, har flyttat fram sina positioner. ”Experten”, som ser produkten som det viktigaste, har tappat fotfästet.

Kan det ha någon giltighet även för revisionsbranschen? Kan det t.o.m. ha varit en trend en längre tid? Hur länge skall den i så fall bestå?

I Byggkommissionens rapport om byggsektorn[ [3] ] dras slutsatsen att problemen med svart arbetskraft, byggfusk m.m. kan ha ett samband med den extremt mansdominerade kulturen ”där begrepp som etik och moral, långsiktighet och hållbarhet ofta används, men tycks sakna egentlig betydelse i den operativa verksamheten”.

Det där kan väl ändå inte ha någon giltighet för revisionsbranschen? Eller kan det...?

Vart går hjältefärderna?

I amerikanska och andra skandaler synes mig girighet och maktbegär ha tillåtits att fullständigt ta överhanden över etik och yrkesstolthet. De starka manliga nätverken har också varit en förutsättning för det som kunde ske. Utan att ha gjort någon närmare undersökning av fakta vågar jag mig på att gissa att det inte kan ha funnits många kvinnor bland de påskrivande revisorerna i de nu skandaliserade företagen.

Hur står det till med värderingarna i revisionsbyråernas topp? Premierar byråns belöningssystem kvalitativa mått, eller bara kvantitativa? Riskerar de interna faktorerna att bli ett större hot mot oberoendet än de externa? Är etik kanske inte affärsmässigt?

Kvinnliga hjältar?

Män i karriären vill ha pengar, makt och yttre status. Utanverket kan vara viktigare än innehållet (produkten). Kvinnor vill göra något bra och vara till nytta för andra. Innehållet är oftast viktigare än utanpåverket.

I Balans marsnummer 2002 redovisades statistik från Revisorsnämnden för 2001, som bl.a. visade att kvinnor utgjorde 27 % av landets kvalificerade revisorer, men bara stod för 12 % av antalet disciplinära åtgärder.

I septembernumret av Balans nämndes att det var kvinnor som först slog larm i Enron, WorldCom och angående mystiska flygelever, men att de mötte kraftigt motstånd och viftades bort i de manliga hierarkierna.

Morgondagens hjältar...

Vilka medarbetare skall i framtiden ta sig an redovisningarna som produceras av de hysteriskt gigantiska elefantiasiskoncernerna i internationella företagskonglomerat som – kanske styrda av antikens hjältar?! – för länge sedan tappat överblicken över sig själva, och med hjälp av labyrinter av superteoretiska redovisningsregler i hjärtinfarktframkallande datasystem som ingen människa längre kan begripa?

Vilka medarbetare skall i framtiden visa att ”kinesiska murar” sällan fungerar varken på banker, mäklarfirmor eller för den delen revisionsbyråer, eftersom det gemensamma varumärket skapar en intern lojalitet som är önskvärd ur andra synvinklar men alldeles för stark för verkligt ifrågasättande av kollegers arbete och slutsatser?

Vilka medarbetare skall i framtiden kunna sticka hål på girigheten, bl.a. för att de inte själva sitter i glashus, och förmedla budskapet om att ett varumärke laddat med högre stående värden kan gagna företaget även i ekonomiskt mätbara termer?

Vilka medarbetare skall i framtiden öka av- och nedskrivningstakten på balansräkningarnas luftslott, så att företag som saknar en klok och ansvarsfull styrelse inte kan vara börsens högst värderade?

...är inte långt borta...

Det är möjligt att universitet och högskolor producerar för många fingerfärdiga finansmän och för få kloka kamrerare, och att produktionen borde läggas om. Kanske kan revisionsbranschen dock, genom att modifiera sitt eget beteende, även dra bättre nytta av dem som redan producerats?

Doktorsavhandlingen igen: ”Inuti organisationen riskerar människor som inte passar in i machomallen att vantrivas och marginaliseras. Andra människor trivs, men förstår kanske inte varför.”[ [2] ]

En helt ovetenskapliga iakttagelse är att kvinnliga och manliga studenter som väljer att läsa redovisning och revision synes ha olika utgångspunkter för sina val: De kvinnliga studenterna tycker att ämnet verkar intressant och under alla omständigheter kan ge en säker utkomst. De manliga studenterna vill göra karriär i revisionsbranschen och tjäna mycket pengar.

...men avståndet är oändligt...?

Kvinnor passar som revisorer. Vi är noggranna, ansvarstagande och rättsmedvetna. Ändå ser kåren ut som den gör. Bland de nyanställda på byråerna är ofta minst hälften kvinnor, men deras andel minskar med antalet år i yrket, och med ställning och status.

Hur stor blev förresten kvinnorepresentationen i FARs olika kommittéer efter årets stämma? Inte kom den väl upp i en fjärdedel? Det talas ofta om kompetens i sammanhanget. Underrepresentationen kan väl inte ha något med brist på mod hos hjältarna att göra?

Ett tredje citat från doktorsavhandlingen: ”Det ligger i den tuffe företagsledarens natur att spela med och glida undan. På så vis är tuffingen egentligen ganska vek. Eller i alla fall uppslukad av den värld han lever i.”[ [2] ]

Revisionsbranschen kanske behöver fler kvinnor även på ledande befattningar om vi ska fortsätta att vara en välmående och välrenommerad yrkeskår.

Filosoferat av

Kristina Anderson

Auktor revisor

Auktor revisor Kristina Andersonär verksam vid BDO Kristina Anderson AB i Lund. Hon medverkade senast i Balans nr 2/2002 med en artikel om revision av hästar och hästfolk som i höstas tilldelades C H Witts pris för bästa artikel i Balans.

  • [1]

    Grice John Stepghen & Ingram Robert W. (2001), Tests of the generalizabiltiy of Altman’s bankruptcy prediction model, Journal of Business Research, 54, s. 53–61

  • [2]

    Markus Kallifatides: Modern företagsledning och omoderna företagsledare.

  • [3]

    Byggkommissionen: Skärpning gubbar!

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%