Balans nr 2 2003

Internationellt: Aktuell information

Aktiemarknadsnämnden

Under denna vinjett kommer vi att redogöra för aktuella uttalanden från Aktiemarknadsnämnden. Uttalandena i sin helhet finns att läsa på Aktiemarknadsnämndens hemsida, <http://www.aktiemarknadsnamnden.se>

Uttalande 2003:1

Fråga om undantag från budplikt avseende teckningsoptioner (LGP Telecom Holding AB)

Remissvar

Under denna vinjett kommer Balans oftast endast att publicera FARs ställningstagande till en remiss. Remissvaret finns på FARs hemsida, <http://www.far.se>

Till Finansinspektionen

Synpunkter avseende CESR Proposed Statement of Principles of Enforcement of Accounting Standards in Europe, consultation paper October 2002

Enligt överenskommelse har vi nedan sammanfattat våra kommentarer avseende rubricerade utkast.

Comments on principles to apply

The auditor has a key role in interpreting IFRS and how they should be applied in an individual case. Therefore enforcers need to gain adequate insight into the considerations made by all parties concerned, including the auditor. Especially this holds true when enforcers intend to institute actions by a company. No action should be decided by the enforcers unless the auditor concerned has been given appropriate opportunity to clarify matters.

The enforcers need to ascertain that their evaluations and considerations of the rules to be applied in an individual case are in line with generally accepted practices so as to avoid new practices being introduced by the enforcers.

The legal system in Sweden implies that the annual report is formally ratified or adopted by the annual general meeting. Enforcement actions that impact such ratified reports would create alarm in the investor community and need to be proactively managed by all parties concerned.

Remissvar

Under denna vinjett kommer Balans oftast endast att publicera FARs ställningstagande till en remiss. Remissvaret finns på FARs hemsida,

Till Finansinspektionen

Förslag till föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2002:21) om årsredovisning i försäkringsföretag

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över ovanstående förslag och får med anledning härav anföra följande.

Den huvudsakliga innebörden är att årsredovisningar och delårsrapporter för försäkringsföretag skall utökas med uppgifter om kapitalbas, erforderlig solvensmarginal samt solvenskvot (kapitalbas dividerad med erforderlig solvensmarginal).

FAR har inga invändningar mot de utökade rapporteringsskyldigheterna.

Yttrandet har avgivits av FARs redovisningskommitté

Remissvar

Under denna vinjett kommer Balans oftast endast att publicera FARs ställningstagande till en remiss. Remiss-svaret finns på FARs hemsida,

Till Finansdepartementet

Avgifter vid Riksrevisionen

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Avgifter vid Riksrevisionen (Fi2003/28). FAR får med anledning härav anföra följande.

FARs ställningstagande

FAR avstår från att yttra sig.

Remissvar

Under denna vinjett kommer Balans oftast endast att publicera FARs ställningstagande till en remiss. Remiss-svaret finns på FARs hemsida,

Till Justitiedepartementet

Domstolsverkets rapport 2002:4 – Utvärdering och förslag kring prövningstillstånd i kammarrätt

FAR har på eget initiativ tagit del av Domstolsverkets rapport 2002:4, Utvärdering och förslag kring prövningstillstånd i kammarrätt. FAR har därvid funnit anledning att lämna följande yttrande.

FARs ställningstagande

FAR avstyrker förslaget om införande av prövningstillstånd i skattemål till kammarrätten, eftersom detta skulle riskera att leda till rättsförluster för enskilda, medan de avsedda effektivitetsvinsterna för domstolarna är högst osäkra.

FAR föreslår att Justitiedepartementet i stället utreder möjligheten till specialisering vid hantering av skattemål i domstolar. En specialisering skulle leda till högre rättssäkerhet och högre effektivitet.

Europadomstolen har konstaterat att de långa handläggningstider som förekommer i skattemål strider mot Europakonventionens rättssäkerhetsgarantier. Åtgärder för att komma tillrätta med detta problem får dock inte ta formen av åtgärder som försämrar i stället för att förbättra rättssäkerheten.

Motivering

FAR har svårt att se att det föreslagna kravet på prövningstillstånd skulle innebära kortare handläggningstider och lägre kostnader. Det skulle däremot tveklöst hota viktiga rättssäkerhetsintressen för de skattskyldiga. Risken skulle öka för materiellt felaktiga domar, något som i enskilda fall kan leda till stora förluster. Vidare skulle förutsägbarheten minska eftersom praxisbildningen försämras. Kravet på likformighet skulle i än mindre grad än idag kunna upprätthållas. FAR vill i detta sammanhang peka på de slutsatser som domstolsutredningen (SOU 1991:106) redovisade i sin utredning. Utredningen fann att effektivitetsvinster med hänsyn till förfarandets skriftliga karaktär syntes vara betydligt mindre i kammarrätten än i hovrätten. Utredningen menade att officialprincipen inom förvaltningsprocessen innebar att det ålåg domstolen att granska samtliga handlingar och därtill begära kompletterande utredning om det ansågs erforderligt.

Antalet till länsrätten överklagade skattemål har minskat dramatiskt sedan den nya taxeringslagen infördes 1991. Däremot har andelen överklaganden till kammarrätt ökat från 12 till 40 procent. Den kraftiga ökningen torde bero på att skattemålen blivit materiellt svårare och rör större belopp än tidigare, varför de skattskyldiga har tyngre skäl att önska en prövning av målen i kammarrätten. De tvistiga beloppen i länsrätten har ökat mycket kraftigt under 1990-talet. De överstiger 100.000 kronor i över en tredjedel av målen.

Av de mål som prövas i länsrätt går två tredjedelar den skattskyldige emot. I ungefär 20 procent av målen ändras utgången helt eller delvis i kammarrätten. I kammarrätter prövas skattemål av tre juristdomare, medan de i länsrätter prövas av en jurist med nämnd. Utom vid länsrätten i Stockholm har domaren dessutom blandad rotel. Detta betyder att skattemålen inte på något sätt utgör huvuddelen av målen på roteln. Domare i länsrätt saknar således i flertalet fall specialistkompetens i skattefrågor. Den fördjupade prövningen och kvaliteten i dömandet får därför i skattemål anses ligga på kammarrätterna.

Fram till 1988 prövades komplicerade skattemål i normalfallet – alla bolag med verksamhet i mer än ett län – av Mellankommunala skatterätten. Prövningen gjordes där av domare med specialistkompetens inom skatteområdet, och målen förbereddes i stor utsträckning av personer med stor erfarenhet inom skatteområdet. De domar som meddelades därifrån var regelmässigt utförligt motiverade. Det skapades således redan i första instans en vägledande och fast praxis. Överklagandefrekvensen och andelen ändringar i domar som faktiskt överklagades var mycket låg.

Under 1990-talet, samtidigt som den nya taxeringslagen infördes, påbörjade skattemyndigheterna s.k. samordnade och planmässiga revisioner av de större företagen. Det rör sig om omfattande och komplicerade utredningar av koncerner med många bolag inblandade, som utförs med regelbundna tidsintervall. Nya rättsfrågor kommer ofta upp i mål som föranleds av dessa revisioner. Utlandsfrågor såsom internprissättning och internationella omstruktureringar är vanliga. Processerna handlar ofta om stora belopp med stor ekonomisk betydelse för företagen. Samtidigt har skattereglerna blivit mer komplicerade.

Mot denna bakgrund finns det i dag ett än större behov än på 1980-talet att låta domare med specialistkompetens pröva mål av detta slag. Detta skulle höja kvaliteten i dömandet, vilket i sin tur skulle minska handläggningstiderna genom att ett väsentligt mindre antal mål skulle behöva överklagas till kammarrätten. FAR förordar därför att det istället för prövningstillstånd sker en specialisering av kompetensen inom länsrätterna. I dag dömer länsrätterna i många olika slags mål, varav uppskattningsvis endast en femtedel rör beskattning. Flertalet andra slag av mål är av förturskaraktär, och skattemålen hamnar därför i bakvatten.

Föreningen Svenskt Näringsliv vände sig i början av år 2002 till Finansdepartementet och föreslog en koncentration av de mest komplicerade skattemålen till Länsrätten i Stockholm. Förslaget togs väl emot av remissinstanserna, och Domarförbundet och Domstolsverket har tillsammans inlett en förstudie om domarnas specialisering inom såväl allmänna domstolar som allmänna förvaltningsdomstolar. FAR tillstyrkte de synpunkter som framfördes av Svenskt Näringsliv i skrivelsen. Utredningen om specialistdomstolar bör påskyndas med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet.

Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté

Remissvar

Under denna vinjett kommer Balans oftast endast att publicera FARs ställningstagande till en remiss. Remiss-svaret finns på FARs hemsida,

Till Finansdepartementet

Investeringsfonder – Förvaringsinstitut, avgifter m.m. (SOU 2002:104)

(Avsnitt 1.10 Revision av fondens räkenskaper)

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Investeringsfonder – Förvaringsinstitut, avgifter m.m. (SOU 2002:104). FAR får med anledning härav anföra följande.

Avgränsning av FARs yttrande

FAR inskränker sitt yttrande till att avse frågorna om revision av fondens räkenskaper och om fondens bokföring.

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker utredningens förslag att fondens räkenskaper skall vara föremål för revision men anser att bestämmelsernas utformning bör ha en uppläggning som liknar bestämmelserna om revision i andra lagar.

FAR anser att det bör finnas lagregler för fondens bokföring.

Motivering

Revision

Revisorns uppgift bör vara tydligare formulerad i författningstexten och omfatta granskning av fondens räkenskaper (bokföring), fondens årsberättelse samt förvaltarens (fondbolagets) förvaltning. Förebilder för formulering kan vara revisionslagens (1999:1079) 5 § och/eller stiftelselagens 4 kap. 9 § 1 st. När det gäller revisionsberättelsen anser FAR att författningstexten bör ansluta sig till och principiellt formuleras lika bestämmelserna om revisionsberättelse t.ex. i revisionslagens 27 § 2 st., 28 § 1 st. samt 29 § (den sista paragrafen när det gäller bestämmelse om anmärkning på fondens räkenskaper, förvaltarens (fondbolagets) förvaltning, exempelvis placeringsinriktning, eller andra förhållanden).

Bokföring

FAR noterar att förslaget inte behandlar frågan om lagregler om bokföringen i en fond. Även om så inte sker denna gång är FAR av uppfattningen att det vore önskvärt att, för att skapa klarhet, knytning görs till bokföringslagens regler i tillämpliga delar.

Yttrandet har avgivits av FARs revisionskommitté

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%