Balans nr 3 2003

Noteringar: Ett revisionsbolags metodik omfattas av sekretess

Kammarrätten i Stockholm har i en dom slagit fast att uppgifter om ett revisionsbolags revisionsmetodik som lämnats in till Revisorsnämnden (RN) i ett disciplinärende omfattas av sekretess och därför inte får lämnas ut.

Bakgrund

Ett aktiebolag inkom till RN med en anmälan mot ett registrerat revisionsbolag. RN öppnade då ett disciplinärende avseende den huvudansvarige auktoriserade revisorn.

RN tog sedan in yttrande och viss granskningsdokumentation från revisorn. Anmälaren begärde av RN att få ta del av yttrandet jämte därtill hörande fem bilagor. Begäran beviljades. Anmälaren inkom med ett bemötande och begärde även att få ta del av samtliga handlingar. Dokumentationen hos RN utgjordes av nio pärmar. Fem avsåg delar av revisionsdokumentationen för 1996–2000, och fyra dokumentation av ett särskilt granskningsuppdrag. De fem pärmar som innehöll revisionsdokumentation för åren 1996–2000 bestod av:

  1. kopia av aktiebolagets årsredovisning (inklusive revisionsberättelse),
  2. aktiebolagets finanspolicy,
  3. revisions-PM som revisionsbolaget tillställt aktiebolaget,
  4. revisionsbolagets dokumentation avseende planeringen av revisionsuppdraget, samt
  5. revisionsbolagets noteringar från revisionen av det område inom vilket aktiebolaget hade ifrågasatt revisionsarbetet.

RN fann inte hinder mot att låta aktiebolaget ta del av dokumentationen över det särskilda granskningsuppdraget. Det fanns inte heller något som hindrade att aktiebolaget fick ta del av sina årsredovisningar, sin finanspolicy och de revisions-PM som revisionsbolaget tillställt aktiebolaget.

Vad gäller revisionsbolagets planering och noteringar av revisionen, bedömde RN att det visade antingen direkt (planeringsdokumentationen) eller indirekt (noteringar från revisionsarbetet) vilken metodik som använts. Enligt RN utgjorde detta en affärshemlighet enligt definitionen i 8 kap. 6 § första stycket 1, sekretesslagen (1980:100).

Skada för bolaget

Att röja den aktuella dokumentationen kunde antas skada revisionsbolaget, t.ex. genom att uppgifterna utnyttjades av konkurrenter eller att revisionsklient till revisionsbolaget ”anpassade sig” till bolagets arbetssätt. RN beslöt därför att aktiebolaget inte skulle få ta del av revisionsbolagets dokumentation. (RNs beslut den 19 november 2002, dnr 2002-460.)

Beslutet överklagades till Kammarrätten i Stockholm. Bolaget menade bl.a. att metodiken i stor utsträckning följer offentliga regler och rekommendationer och att man med hänsyn till den relativa öppenhet som råder bland revisorer torde ha inblick i varandras metoder. Bolaget hävdade vidare att revisionsbolagens arbetssätt redan var känd i branschen p.g.a. gemensamma revisioner, utbildningar och personalomsättningar.

RN anförde bl.a. att det offentliga regelsystemet och rekommendationerna inte var så detaljerade att det fanns fog för antagandet. RN pekade på att framför allt de större revisionsbolagen gjort betydande investeringar i framtagandet av egen revisionsmetodik.

Sammanfattningsvis framhöll RN att såväl byråns grundmetodik som dess metodik för anpassning till ett enskilt uppdrag måste anses skyddsvärda.

Kammarrättens dom

Kammarrätten avslog överklagandet i vad avsåg utlämnandet av begärda handlingar.

I domskälen antecknades bl.a. att rätten, liksom RN, fann de aktuella handlingarna visade den framarbetade revisionsmetodik som tillämpades inom revisionsbolaget. Ifall uppgifter om revisionsbolagets revisionsmetodik skulle röjas kunde bolaget enligt rätten antas lida skada t.ex. genom att, som RN anfört, uppgifterna utnyttjas dels av konkurrenter och dels av klienter som i sådant fallkunde anpassa sig till revisionsbolagets arbetssätt. Aktiebolagets påstående att revisionsbolagens arbetssätt redan var kända i branschen kunde enligt rätten inte tillmätas betydelse.

Kammarrätten fann således att de i målet aktuella handlingarna i sin helhet innehöll sådant material om revisionsbolagets affärs- och driftförhållanden att revisionsbolaget kunde antas lida skada om handlingarna lämnades ut.

Kammarrätten beslöt dock att överlämna handlingarna till RN för prövning av om begärda handlingar kunde lämnas ut med förbehåll enligt aktiebolagets andrahandsyrkande.

Medverkande denna månad: Karin Engblom Fredrikson, Urban Engerstedt och Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...