Innehåll

Balans nr 3 2003

WM-data och Share-based payments

Redaktör: Rolf Rundfelt (e-post: rolf.rundfelt@kpmg.se)

Av en presskommuniké från WM-data den 26 februari framgår att styrelsen fattat beslut om ett nytt personaloptionsprogram. Preliminärt omfattar programmet 1,4 miljoner optioner. Lösenpriset på optionerna är 8:20 vilket motsvarade 110 procent av börskursen när villkoren fastställdes. Teckning förutsätter att de som berörs kvarstår i tjänst i tre år.

Det som gör programmet intressant är att det finns ytterligare ett villkor som måste uppfyllas för att optionerna skall ges ut, nämligen att resultatet skall överstiga en viss nivå år 2003. Den tilldelning som gjorts kan alltså komma att ändras när det definitiva resultatet är känt. Exakt vad som krävs vill tydligen inte företaget uppge men det krävs inte heller för att kommentera den principiella frågan vilken är: Hur skall ett företag beakta den här typen av villkor om företaget vill ange en kostnad för optionsprogrammet i resultaträkningen?

Som tidigare redogjorts för i Balans har IASB utformat ett förslag enligt vilket en beräknad kostnad för optionsprogram skall redovisas i resultaträkningen. När detta läses har remisstiden gått ut. Hur remissvaren ser ut återstår dock att se. De stora revisionsbyråerna verkar emellertid vara övervägande positiva även om de lyfter fram ett antal tekniska problem. Samma sak gäller för efrag liksom för det svenska Redovisningsrådet.

I IASBs förslag kommenteras också hur företag skall beakta olika typer av villkor som måste uppfyllas för att optionerna skall få utnyttjas. Det vanligaste villkoret är krav på fortsatt anställning.

Normalt beaktas det genom att man reducerar det maximala antalet optioner som programmet omfattar med ett antal som motsvarar den förväntade personalavgången fram till dess att optionerna erhålls.

Det är en uppgift som normalt kan beräknas med ganska stor precision baserad på tidigare erfarenheter om personalomsättning.

Utnyttjande av personaloptioner kan emellertid också förutsätta att andra villkor uppfylls, till exempel att vinsten eller börskursen skall överstiga en viss nivå eller att ett visst antal nya butiker öppnats. Även när det gäller den här typen av villkor förutsätts företaget göra en bedömning av sannolikheten för att de kommer att uppfyllas. Problemet är att en sådan bedömning med nödvändighet blir mer subjektiv. Man skulle kunna tänka sig att ett företag utnyttjar den här subjektiviteten till att säga att sannolikheten är mycket låg. Det får då till konsekvens att den beräknade kostnaden för optionsprogrammet blir lägre. En av hörnpelarna i IASBs förslag till redovisning av optioner är nämligen att den värdering av programmet som görs när optionerna ställs ut, ligger fast oavsett vad som sen händer.

Efter vad jag förstår kommer flera av remissinstanserna att reagera mot detta. Vad de efterlyser är en korrigering i efterhand om det visar sig att de ursprungliga antagandena var felaktiga. Det skulle i så fall innebära att om fler slutar än vad som var förutsett så skulle kostnaden sänkas. Samma sak skulle gälla i de fall det visar sig att tröskeln i form av vinstnivå, börskurs eller antal öppnade butiker inte uppnåtts.

Det är dock knappast troligt att IASB kommer att ta intryck av de här synpunkterna. Innebörden av dem är nämligen att man flyttar värderingstidpunkten från när optionerna ställs ut till dess att alla villkor är uppfyllda, det vill säga vad som brukar betecknas som ”vesting date”. Det är ett förslag som IASB tidigare fört fram men som då mött stark kritik. Vesting date skapar nämligen en betydande osäkerhet för företag om vad den slutliga kostnaden blir.

Givet att WM-data skulle vilja tillämpa IASBs förslag om redovisning av personaloptioner, hur påverkas värderingen av att två villkor måste uppfyllas, nämligen dels att resultatet skall överstiga en viss nivå, dels att de anställda skall kvarstå i tjänst? Som jag uppfattar utkastet krävs två prognoser. När det gäller sannolikheten för att vinstnivån kommer att uppnås skulle det väl framstå som mycket överraskande om man inte skrev att den ligger nära 100 procent. Det är ju detta som är en av de anledningarna till att optionerna ges ut. Och när det gäller personalavgången under tre år finns det förmodligen erfarenhetsdata som motiverar att det maximala antalet optioner skall reduceras med cirka 10 eller 20 procent.

Problemet är att det inte alltid går som man tänkt. En bra illustration till detta är fortsättningen på det pressmeddelande som WM-data skickade ut. Där står nämligen att styrelsen beslutat att 750 000 personaloptioner som preliminärt tilldelades anställda 2002 har dragits in på grund av att uppsatta mål för slutgiltig tilldelning ej uppnåtts. Optionerna verkar alltså ha dragits in, inte på grund av de saknar ett värde, utan på grund av att lönsamheten var för dålig. Som IASBs förslag är skrivet påverkar beslutet om indragning dock inte redovisningen. Det som skall kostnadsföras är det värde på optionerna som kunde beräknas när den preliminära tilldelningen gjordes. Denna styr sedan redovisningen under intjänandeperioden. Det spelar därvid ingen roll att styrelsen beslutar sig för att återkalla optionerna vid en senare tidpunkt. Det kan uppfattas som märkligt men är inte mer konstigt än att exempelvis Ericsson, i en not som förklarar skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper, anger en kostnad för optioner år 2001 på 1,3 miljarder. Optioner som ställdes ut 1999 och som för länge sedan blivit helt värdelösa.

Avslutningsvis kan sägas att min bedömning av upplysningskraven i URA 41, det vill säga det uttalande från Akutgruppen som behandlar upplysningar om aktierelaterade ersättningar till anställda, ställer sådana krav som gör det svårt att underlåta lämna uppgifter om samtliga väsentliga villkor som är förknippade med optionsprogrammet.

Optionsredovisning i USA

Det utkast till rekommendation som IASB publicerat har också tillställts amerikanska företag genom FASB:s försorg. Den 12 mars sammanträdde FASB för att ta ställning till om det är dags att riva upp beslutet från 1995 att företag får, men behöver inte, redovisa ett belopp motsvarande värdet av utställda personaloptioner i resultaträkningen.

En preliminär granskning av de remissvar som kommit in till IASB visar visserligen att det fortfarande finns ett starkt motstånd mot en sådan redovisning. Ändå gör Bear & Stearns, en av de större investment bankers i USA, bedömningen att FASB kommer att gå vidare. 175 företag noterade företag, de flesta med ett börsvärde på över 1 miljard dollar, har sålunda enligt b&s börjat redovisa kostnaden för sina personaloptioner i resultaträkningen. 73 av dem ingår i Standards 500-lista och svarar för nära 30 procent av det totala börsvärdet. Den här gruppen domineras av finansiella företag medan IT-företagen lyser med sin frånvaro. Det var ju IT-bolagen som i första hand som låg bakom revolten 1994–95.

Även om amerikanska företag inte behöver redovisa optionskostnader i resultaträkningen måste de ge motsvarande information pro forma. Exemplet ovan är hämtat från Microsoft. Intressant är, förutom de mycket utförliga upplysningarna, att kostnaderna fördelats på de olika funktionerna. Det är logiskt eftersom optionskostnaderna är en del av lönekostnaderna. Av tabellen framgår exempelvis att det tydligen är de anställda inom FOU som fått den största optionstilldelningen.

APPENDIX C. Excerpt from Microsoft’s 2002 Stock Option Footnote from June 30, 2002 Form 10-K

Had compensation cost for the company’s stock option and employee stock purchase plans been determined as prescribed by SFAS 123, pro forma income statements for 2000, 2001, and 2002 would have been as follows:

(In millions, except per share amounts; year ended June 30)

200020012002
ReportedPro FormaReportedPro FormaReportedPro Forma
Revenue$ 22,956$ 22,956$ 25,296$ 25,296$ 28,365$ 28,365
Operating Expenses:
Cost of Revenue   3,002   3,277   3,455   3,775   5,191   5,699
R&D   3,772   4,814   4,379   6,106   4,307   6,299
Sales and Marketing   4,126   4,468   4,885   5,888   5,407   6,252
G&A   1,050   1,284    857   1,184   1,550   1,843
Total Operating Expenses  11,950  13,843  13,576  16,953  16,455  20,093
Operating Income  11,006   9,113  11,720   8,343  11,910   8,272
Losses on Equity Investees and Other Investment     (57)     (57)    (159)    (159)     (92)     (92)
Investment Income/(Loss)   3,326   3,326     (36)     (36)    (305)    (305)
Income before Income Taxes  14,275  12,382  11,525   8,148  11,513   7,875
Provision for Income Taxes   4,854   4,210   3,804   2,689   3,684   2,520
Income before Accounting Change   9,421   8,172   7,721   5,459   7,829   5,355
Cumulative effect of Accounting Change      –      –    (375)    (375)      –      –
Net Income$  9,421$  8,172£  7,346$  5,084$  7,829$  5,355
Basic Earnings per Share$   1.81$   1.57$   1.38$   0.95$   1.45$   0.99
Diluted Earnings per Share$   1.70$   1.48$   1.32$   0.91$   1.41$   0.98

forts.

The weighted average Black-Scholes value of options granted under the stock option plans during 2000 ,2001, and 2002, was $36.67, $29.31, and $31.57. Value was estimated using a weighted average expected life of 6.2 years in 2000, 6.4 years in 2001, and 7.0 years in 2002, no dividends, volatility of .33 in 2000, .39 in 2001, and .39 in 2002, and risk-free Interest rates of 6.2%, 5.3%, and 5.4% in 2000, 2001, and 2002.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...