Balans nr 4 2003

Hög tid att förbereda anpassningen till RR 29

Från och med nästa år måste svenska börsbolag tillämpa RR 29, Ersättningar till anställda. Det betyder stora förändringar och många nyheter. Och i många fall kanske också stora förändringar av de redovisade pensionsskulderna, så som redan skett i USA. Claes Janzon pekar på vikten av att vara ute i god tid och använda bra rutiner.

I sverige har vi fram tills alldeles nyligen saknat en pensionsrekommendation som ställt krav på att samtliga pensionsutfästelser i en koncern skall redovisas på ett enhetligt sätt med utgångspunkt från en viss aktuariell metod, vissa aktuariella antaganden, och med en uppsättning tilläggsupplysningar som gör det möjligt för en läsare av en årsredovisning att göra sina egna bedömningar av pensionskostnadens och pensionsskuldens storlek. Det finns således en stor osäkerhet kring pensionsskulderna i många svenska företags balansräkningar. Eftersom pensionsskulder i många fall utgör en relativt stor del av företagets totala skuldsättning är det angeläget att denna osäkerhet minimeras.

Med åldrande befolkning, svårförståeliga och svåröverblickbara pensionssystem är det angeläget finna former för att kunna beskriva de ekonomiska konsekvenserna av lämnade pensionslöften. Vad kostar löftena? Hur skall de finansieras? Har företagen ”råd” att infria löftena?

Behovet av ett enhetligt sätt att redovisa och beskriva de ekonomiska konsekvenserna av pensionsåtaganden accentueras av att det sveper en våg av oro för flera av storbolagens pensionsskulder över den internationella finansmarknaden. I Europa och USA hamnar börsjättar i nytt ljus. General Motors har nyligen fått sänkt kreditbetyg, bland annat på grund av de miljardunderskott som uppstått i bolagets pensionsfonder. Kredit-rating-instituten har även höjt varningsflagg för Ford och andra börsjättar i USA av samma anledning.

Det har även rapporterats i svenska media om ”pensionsbomber” i ett antal börsnoterade företag.

Redovisningsrådets rekommendation RR 29, Ersättningar till anställda, publicerades i december 2002. Den skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2004. RR 29 överensstämmer med IAS 19, bortsett från att RR 29 innehåller särskilda regler för förmånsbestämda planer i juridisk person.

Med införandet av RR 29 i Sverige, uppställs krav på att beräkna och beskriva de ekonomiska konsekvenserna av företagens pensionsförpliktelser och finansieringen av dessa på ett enhetligt sätt.

Det har även framkommit i intervjuer med företag som implementerat RR 29 att de nya reglerna också kan medföra att företaget får en bättre överblick över koncernens pensionsåtaganden än tidigare. I svenska koncernredovisningar redovisas pensionskostnader och pensionsskulder enligt de lokala regler som gäller i varje enskilt land. Företagen har då svårt att få någon överblick över koncernens totala åtaganden och hur de olika pensionssystemen är finansierade. Genom införandet av RR 29 får man den överblick som krävs för att svara på dessa frågor.

Det skall genast slås fast att regler och beräkningar enligt RR 29 är komplicerade, och omfattande förberedelser krävs av de svenska börsföretagen för att implementera denna rekommendation. Det är därför av största vikt att de företag som berörs av de nya reglerna sätter igång med anpassningsarbetet så fort som möjligt.

Jag tänker i denna artikel peka på de mest väsentliga nyheterna i rekommendationen jämfört med nuvarande normer och praxis i Sverige. Därefter kommenteras de övergångseffekter som kan uppstå i de svenska företagen vid ingången av 2004. Avslutningsvis lämnas några tips om hur företag kan påbörja sitt förberedelsearbete med implementering av RR 29. Jag har begränsat beskrivningen i denna artikel till det avsnitt i RR 29 som berör pensionsplaner och dess redovisning. RR 29 innehåller även regler för redovisning av andra former av ersättningar till anställda.

Väsentliga nyheter i RR 29

Rekommendationens regler rörande redovisning av pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning skiljer sig väsentligt från nuvarande normer och praxis i Sverige. RR 29 kan leda till olika effekter på företagens koncernredovisning beroende på bl.a. vilka pensionsplaner som föreligger, vilka aktuariella antaganden som fastställs av företagen och hur sammansättningen av företagets anställda ser ut. I vissa fall kan också betydande engångsjusteringar av eget kapital behöva göras i samband med övergången till RR 29. Därtill kommer att rekommendationen kräver omfattande upplysningar om företagets pensionsplaner i årsredovisningen.

Nedan följer en kortfattad beskrivning av väsentliga nyheter i RR 29 jämfört med nuvarande normer och praxis i Sverige:

  1. Samtliga pensionsutfästelser i en koncern skall redovisas på ett enhetligt sätt med utgångspunkt från RR 29. Enligt nuvarande normer och praxis är det vanligt att pensionsplaner i utländska dotterbolag redovisas i enlighet med de principer som gäller för respektive land.
  2. Enligt RR 29 skall samtliga pensionsplaner klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer beroende på planens ekonomiska innebörd. Redovisningen av dessa planer skiljer sig väsentligt åt och planerna omfattas av olika krav i rekommendationen. Klassificering på motsvarande sätt sker ej enligt nuvarande normer och praxis i Sverige.
  3. RR 29 anger att aktuariella antaganden skall göras av det rapporterande företaget. Gällande rekommendation FAR 4, som utgår från Tryggandelagen, rekommenderar att man använder de antaganden som meddelas av Finansinspektionen.
  4. Rekommendationen tillåter endast en metod för att beräkna nuvärdet av pensionsförpliktelser och relaterade pensionskostnader. Metoden kallas Projected Unit Credit Method. Denna innebär i korthet en linjär kostnadsfördelning mellan tiden för anslutning till pensionsplanen och pensionsåldern. Nuvarande normer och praxis fördelar däremot alla kostnader till följd av löneökningar under framtida tjänstgöringsperioder.
  5. RR 29 kräver att storleken av en pensionsutfästelse skall redovisas med hänsyn till uppskattade framtida löneökningar fram till och med pensioneringstidpunkten. Enligt nuvarande normer och praxis i Sverige tas ej hänsyn till framtida löneökningar.
  6. RR 29 innehåller utjämningsregler för redovisning av aktuariella vinster och förluster i syfte att motverka kraftiga svängningar i pensionsförpliktelsernas storlek och därmed i pensionskostnaderna. FAR 4 anger att sådana vinster och förluster skall påverka årets resultat.
  7. En tillämpning av RR 29 kan få till följd att en nettotillgång redovisas i balansräkningen. Detta kan bland annat inträffa om det verkliga värdet av förvaltningstillgångar i en pensionsstiftelse överstiger nuvärdet av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid samma tidpunkt. Enligt nuvarande normer och praxis i Sverige får ej överskott i en svensk pensionsstiftelse medföra att ett företag redovisar en tillgång i balansräkningen.
  8. Det finns inga riktlinjer i rekommendationen för hur de olika komponenterna i pensionskostnaden skall klassificeras i resultaträkningen, varför olika varianter kan uppkomma. FAR 4 rekommenderar att räntedelen av pensionskostnaden inkluderas i företagets övriga räntekostnader.
  9. Enligt RR 29 ska nuvärdet av förpliktelserna, inklusive aktuariella vinster och förluster uppkomna före förvärvstidpunkten, tas upp i förvärvsanalysen liksom eventuella marknadsvärden på förvaltningstillgångar. De belopp som tas upp i förvärvsanalysen kommer därför i de flesta fall att avvika från den skuld eller tillgång som är redovisad hos dotterföretaget, även om detta dotterföretag tillämpat RR 29.
  10. RR 29 kräver betydligt mer omfattande upplysningar i årsredovisningen än FAR 4, vilken hittills varit utgångspunkt för nuvarande normer och praxis i Sverige.

Övergångseffekter till följd av RR 29

Övergångsreglerna har beskrivits på ett förtjänstfullt sätt av Sven-Åke Svenberg i Balans nr 1/2003, varför dessa inte beskrivs i denna artikel.

Som framgick av Svenbergs artikel skall övergångseffekten beräknas per 1 januari 2004 och skillnaden mellan marknadsvärdet på pensionsskuld (minus marknadsvärde på eventuella förvaltningstillgångar) och den skuld som redovisats enligt ”gamla” principer skall i normalfallet redovisas som en engångsjustering mot eget kapital per 1 januari 2004.

I vissa fall kan betydande engångsjusteringar av eget kapital behöva göras vid övergången till RR 29. Detta beror bland annat på vilka pensionsplaner som föreligger i koncernen, vilka aktuariella antaganden som företagen fastställer, och hur sammansättningen av företagets anställda ser ut. Företag med enbart avgiftsbestämda pensionsplaner kommer inte att behöva göra några justeringar. Företag med stora dotterbolag i USA och England, där förmånsbestämda planer i kombination med finansiering via pensionsstiftelse är vanligt förekommande, kan man förvänta sig relativt stora engångsjusteringar av eget kapital. Detta gäller särskilt om pensionsstiftelsen innehåller en väsentlig andel aktier.

Till följd av den kraftiga börsnedgången är det sannolikt att stora underskott uppkommit i dessa pensionsstiftelser. Om dessa underskott inte har belastat resultat- och balansräkning i koncernredovisningen, medför övergången till RR 29 en reduktion av koncernens egna kapital. Anledningen till att dessa underskott ofta inte redovisats i svenska koncernredovisningar hänger samman med att vi inte haft någon pensionsrekommendation i Sverige som föreskrivit en enhetlig metod för värdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Istället har svenska företag ofta redovisat utländska pensionsplaner i enlighet med de lokala regler som gällt i varje enskilt land. Pensionsredovisningsreglerna i exempelvis USA och England har då inneburit att aktuariella vinster och förluster ej redovisats omedelbart.

Ett fåtal svenska företag har beslutat att tillämpa RR 29 redan fr.o.m. den 1 januari 2003, vilket är tillåtet då RR 29 uppmuntrar tidigare tillämpning. En genomgång av övergångseffekterna i dessa bolag visar att samtliga företag redovisat en minskning av eget kapital per 1 januari 2003 (se tabellen nedan).

FöretagEffekt på eget kapital 1.1. 2003
Volvo1,9 miljarder SEK (före skatt)
SKF1,4 miljarder SEK (efter skatt)
Skanska1,6 miljarder SEK (före skatt)
Sandvik1,6 miljarder SEK (före skatt)

Det är enligt övergångsreglerna inte tillåtet att justera resultaträkningen för jämförelseåret (dvs. för år 2003). Det innebär att företaget vid övergången till RR 29 och ett antal år därefter får en bristande kontinuitet med jämförelseåren vad gäller redovisad pensionskostnad. Det framgår av ”Basis for Conclusions” till IAS 19 att denna lösning valts för att företag inte skall behöva beräkna effekterna av aktuariella vinster och förluster retroaktivt, vilket ansetts opraktiskt då värdet av den information som en sådan omräkning ger inte står i rimlig proportion till kostnaden för att ta fram informationen.

Råd om hur företag kan påbörja sitt förberedelsearbete med att implementera RR 29

Rekommendationen är en av de mest komplicerade och omfattande som Redovisningsrådet hittills har givit ut. Texten, som är en översättning av IAS 19, är delvis abstrakt och svårläst och anknyter till internationellt sett förekommande ersättningsformer. Detta innebär att rekommendationen inte i något avseende knyter an till ITP-planens regler, eller andra i vårt svenska sammanhang kända förhållanden. Att implementera RR 29 kan därför komma att bli en omfattande process och kan komma att kräva mer tid och resurser än vad som krävts för att implementera andra rekommendationer från Redovisningsrådet. Det är därför viktigt att företag som omfattas av rekommendationen studerar och utvärderar konsekvenserna i så god tid som möjligt. Denna process kommer att vara särskilt arbetskrävande för multinationella företag som har många utländska dotterbolag. Inte nog med att dessa skall anpassa pensionsredovisning avseende svenska pensionsutfästelser till RR 29, utan en sådan anpassning skall göras avseende pensionsutfästelser i varje enskilt land där företaget är lokaliserat. Många har alltså ett tufft jobb framför sig, i alla fall de som har förmånsbestämda pensionssystem. När jag varit ute på företagen för att diskutera övergången har jag märkt att det finns ett enormt utbildningsbehov kring de komplexa regler som RR 29 innehåller.

Man kan grovt dela in ett projekt i att implementera RR 29 i tre faser:

  1. planeringsfas
  2. kartläggningsfas
  3. genomförandefas

Planeringsfasen

Företagen måste så fort som möjligt börja planera för att kunna sätta igång processen med att implementera RR 29. Det gäller att studera och utvärdera innehållet i rekommendationen, identifiera redovisningsmässiga nyckelfrågor och eventuella ”överraskningar”, och därefter börja planera för hur förändringsarbetet bör bedrivas. Eftersom rekommendationen berör alla former av ersättningar till de anställda bör en projektgrupp med fördel bestå av personal både från redovisnings- och personalfunktionen. En central arbetsgrupp bör tillsättas som får ansvar för att planera, leda och samordna arbetet på koncernnivå. Denna arbetsgrupp behöver troligtvis stöd av aktuarier och pensionsexperter i de olika stegen i detta projekt. En tidsplan behöver läggas upp, och man behöver bestämma sig för vilka kontaktpersoner man skall utnyttja i de lokala bolagen för genomförandet av projektet. Man bör också i denna fasen identifiera vilket utbildningsbehov som finns inom koncernen för att komma igång med RR 29.

Kartläggningsfasen

På ett tidigt stadium måste en kartläggning ske av alla former av ersättningsförmåner till anställda i hela koncernen. Detta görs genom att man på koncernnivå sammanställer ett omfattande frågeformulär som innehåller ett antal kontrollfrågor med avseende på alla de ersättningsformer som behandlas i RR 29. Det är troligtvis klokt att ta hjälp av pensionsexperter i denna fas, så att kartläggningsarbetet inte behöver göras om på grund av att vissa frågeställningar glömts bort.

Vid kartläggningen skall bland annat samtliga pensionsplaner i koncernen klassificeras som avgifts- eller förmånsbestämda. En koncern med dotterföretag i många olika länder kan räkna med att ersättningssystemen i de olika länderna ser mycket olika ut på grund av skillnader i lagstiftning, skattesystem, förekomsten av statligt subventionerade ersättningar med mera.

För att kartlägga effekterna av den nya rekommendationen i den lokala miljön hos varje dotterbolag krävs att lokala team involveras. Dessa bör som regel bestå av exempelvis HR- och redovisningsansvariga med stöd från lokala aktuarier och pensionsexperter. Det kan förekomma mycket svåra gränsdragningsfrågor vad gäller pensionsplaner i enskilda länder. Expertis kan då behöva inkopplas för att bedöma om dessa planer är att klassificera som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. Som exempel kan nämnas att Redovisningsrådet i sitt utkast till rekommendation ansåg att en ITP-plan som är försäkrad hos Alecta är att betrakta som en avgiftsbestämd plan. I RR 29 ändrades denna bedömning, och Rådet har nu uttalat att sådana planer är förmånsbestämda. Motsvarande frågeställningar och tolkningsproblem kan förväntas uppstå i flera andra länder där koncernen har dotterbolag.

Därefter följer bearbetning, kvalitetssäkring och kontroll av insamlad information på central nivå.

Genomförandefasen

För förmånsbestämda planer måste planering ske för att inhandla aktuariella tjänster i samband med årsbokslutet. Det är att rekommendera att kontakt tas med aktuarier så tidigt som möjligt, så att de får möjlighet att inhämta all den information som behövs för att göra en aktuariell värdering. Kontakt måste tas med aktuarier i alla de länder där förmånsbestämda planer finns.

Den aktuariella värderingen skall göras per 31 december 2003, och detta innebär att en aktuarierapport kan erhållas från respektive aktuarie i början av januari 2004. I enlighet med övergångsreglerna till RR 29 skall årsredovisningen för 2003 inte påverkas av dessa beräkningar. Den engångseffekt som uppkommer skall belasta eller tillföras eget kapital den 1 januari 2004. Det innebär att företag skall redovisa denna effekt i eget kapital i den första delårsrapport som avlämnas 2004. Eftersom dessa beräkningar erhålls i början av januari 2004 måste företagen överväga om effekten på eget kapital skall beskrivas i den bokslutskommuniké som avges för helåret 2003.

Med hjälp av den aktuarievärdering som görs per 31 december 2003 etableras de basvärden som skall användas som utgångspunkt för den fortsatta redovisningen.

Pensionskostnaderna för 2004 fastställs också i början av januari 2004, genom att aktuarien inkluderar en budget för det kommande året i sin aktuarierapport. Denna budget skall användas av dotterbolagen när de rapporterar in sina pensionskostnader till moderbolaget varje månad. En fördel med RR 29 är alltså att man känner till nästa års pensionskostnad. Avvikelser från budgeterad pensionskostnad brukar i normalfallet redovisas som aktuariella vinster och förluster för perioden och dessa skall enligt utjämningsreglerna i RR 29 ej redovisas det år de uppstår.

Slutligen återstår ett omfattande arbete att arbeta in nya rutiner i koncernen för intern inrapportering och redovisning av pensioner. Det är viktigt inför år 2004 att uppdatera redovisningsmanualen för koncernen, med beskrivning av redovisningsprinciper, utformning av rapportblanketter och rapportinstruktioner med avseende både på avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

De tilläggsupplysningar som krävs enligt RR 29 kan förmodas uppta en hel sida i årsredovisningen (för år 2004 och framåt) och det är därför viktigt att informationen från samtliga dotterbolag inhämtas på ett enkelt och enhetligt sätt. En samordning måste också ske på koncernnivå så att övergångsreglerna hanteras på samma sätt inom hela koncernen. Samordning måste också ske av principerna för redovisning av aktuariella vinster och förluster, så att periodisering sker på samma sätt i koncernredovisningen.

Auktor revisor Claes Janzon är verksam vid Öhrlings Pricewater-houseCoopers. Han medverkade senast i Balans nr 1/1990.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%