Innehåll

Balans nr 5 2003

Första standarden för granskning och bestyrkande av separat redovisning

Det är vår och bolagsstämmotid. De flesta stora företag publicerar nu en separat miljö-, social- och/eller hållbarhetsredovisning på hemsidan, som separat trycksak och allt oftare som en del av den tryckta årsredovisningen.

GRI, the Global Reporting Initiative har sedan flera år utgivit riktlinjer för sådan redovisning och understryker värdet av oberoende granskning men ger i nuvarande riktlinjer inte de redovisande företagen någon vidare vägledning på granskningsområdet. En särskild arbetsgrupp, GRI Assurance Working Group, har fått styrelsens i GRI uppdrag att lämna rekommendationer om GRI:s fortsatta engagemang och eventuella vägledning i frågor om oberoende granskning av GRI-redovisningar. Vad som faller ut av detta arbete återstår att se.

Behovet av vägledning och standarder för granskning och bestyrkande av separat redovisning har funnits sedan miljöredovisning etablerades som varaktig trend för tio år sedan. När nu företagen adderar sociala och samhälleliga aspekter till vad som brukar kallas hållbarhetsredovisningar (Sustainability Reports) eller ansvarsredovisningar (CSR, Corporate Social Responsibility Reports) till den traditionella finansiella årsredovisningen accentueras behovet av att också denna separata redovisning får sitt bestyrkande.

För att möta revisionsföretagens behov av vägledande diskussion om metodik för genomförande av granskningsuppdrag av separat redovisning har FEE, den europeiska revisorsorganisationen , utgivit ett antal diskussionsdokument. Det senaste, ”FEE Discussion Paper – Providing Assurance on Sustainability Reports”, publicerades i fjol och föregicks av ”Providing Assurance on Environmental Reports”.

Den generella standarden, ”International Standard on Assurance Engagements 100, Assurance Engagements” från IFAC är till nu den enda standard revisorer formellt kunnat använda vid granskning av separat redovisning. Problemet har varit och är att denna standard är just generell och inte särskilt avsedd att användas för granskning av hållbarhetsredovisning. IFAC har genom IAASB, International Auditing and Assurance Standards Board, i mars i år utkommit med förslag till standard att ersätta isa 100. Även detta förslag till ny standard från IFAC som nu är på remiss är av generell karaktär och är inte specifikt avsedd för granskning av hållbarhetsredovisning.

Parallellt med FN:s etablering av GRI:s riktlinjer för separat redovisning har AccountAbility (<http://www.accountability.org.uk), ett oberoende institut med säte i London arbetat med utvecklingen av vägledande principer specifikt avsedda för oberoende granskning och bestyrkande av separat hållbarhetsredovisning.Den 25 mars lanserades AA 1000AS, AccountAbility 1000 Assurance Standard <http://www.accountability.org.uk/news/default.asp?id=40> som nu är den första publicerade standarden för granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning. Lanseringen ägde rum i fullsatta British Telecom’s lokaler i London och inleddes med att just British Telecom tillkännagav att deras separata redovisning fortsatt skulle granskas mot AA 1000AS som man ser som en legitim standard. Stephen Timms, en av den brittiska regeringens ministrar med särskilt ansvar för utvecklingen av företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) uttryckte sitt stöd för initiativet med orden ”The AA 1000 Assurance Standard will play an important part in reestablishing trust around corporate reporting and bridging the divide between business and communities”.

Standarden har under framtagningen prövats vid granskning av ett antal företags separata redovisning, av vilka kan nämnas Novo nordisk (prisbelönades bl.a. för bästa europeiska hållbarhetsredovisning 2000) och Co-operative Bank (prisbelönades i år för bästa europeiska hållbarhetsredovisning 2001).

De bärande tre övergripande principerna i AA 1000AS är Materiality (väsentlighet), Completeness (fullständighet) och Responsiveness (återkoppling). Den oberoende externt granskade intressentdialogen utgör metoden med vilken principerna ska säkerställas. Idén är att en systematisk, dokumenterad och redovisad intressentdialog ska ge det redovisande företaget svar på vad som ska redovisas och hur omfattande denna redovisning ska vara. Företagets respons (återkoppling) på intressenternas krav på såväl förändring av själva verksamheten som av redovisningen av densamma ska redovisas.

Efter att nu standarden lanserats fortsätter arbetet med framtagningen av detaljerad vägledning i tio separata Guidance Notes; 1. Väsentlighet, 2. Fullständighet, 3. Återkoppling, 4. Revisionsbelägg, 5. Granskningsberättelse, 6. Intyg om revisorernas oberoende, 7. Intyg om revisorernas kvalifikationer, 8. Nivå avseende bestyrkandet, 9. Global Reporting Initiative-redovisande organisationer, 10. Investerare.

Man räknar med att de första Guidance Notes ska publiceras före årets slut förutsatt att AccountAbility’s Tekniska kommitté godkänner skrivningarna. I den Tekniska kommittén som givit accept till den nu publicerade övergripande standarden AA 1000AS ingår bland andra representanter för FEE, ACCA och de större revisionsföretagen.

Lars-Olle Larsson, KPMG, är specialistledamot i FAR, ledamot i FARs Samrådsgrupp för miljöfrågor, socialt ansvar och hållbar utveckling, ordförande i FEE Sustainability Assurance Subgroup, vice ordförande i FEE Sustainability Working Party och representerar FEE i GRI Assurance Working Group samt i AccountAbility’s utveckling av standarden AA 1000AS. Han medverkade senast i Balans nr 4/2002.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...