Balans nr 6–7 2003

Offentlig ekonomi och redovisning

Ekonomi och redovisning har inom den offentliga sektorn ökat i betydelse och i intresse de senaste åren. Den ekonomiska administrationen och använd redovisning har genomgått omfattande reformer. De traditionella modeller och system som länge har använts har ersatts av system och modeller som till stora delar påminner om de som används inom näringslivet. Utvecklingen innebär emellertid inte att några olikheter mellan samhällets sektorer inte längre existerar utan snarare att de har blivit mindre påtagliga. Externredovisning har växt fram som ett betydelsefullt instrument varmed offentlig verksamhet på olika nivåer utvärderas och styrs. Regleringen av den offentliga sektorns redovisning har de senaste åren blivit mer omfattande, både nationellt och internationellt. I detta och kommande nummer av Balans presenteras ett antal artiklar som fokuserar på den offentliga sektorn ur olika perspektiv. Centralt för innehållet är redovisning och normeringen av denna.

Reglering av offentlig sektors redovisning

Redovisningen inom den offentliga sektorns redovisning är idag relativt lik den som upprättas inom näringslivet varmed endast frågeställningar som är olika bör behandlas. En hundraprocentig harmonisering kan det emellertid aldrig bli frågan om eftersom offentlig verksamhet finansieras med skattemedel. Antalet normgivande instanser med fokus mot offentlig sektor har ökat de senaste åren. I Sveriges delas till skillnad från andra länder det normgivande ansvaret upp beroende på om det rör sig om kommunal eller statlig sektor. I detta nummer behandlas följande:

  1. Internationell reglering av offentlig sektors redovisning
  2. Jämförelse med näringslivets regler
  3. Reglering av kommunal redovisning
  4. Reglering av statlig redovisning

Redovisning inom den offentliga sektorn

Stora likheter föreligger alltså mellan offentlig sektors redovisning och näringslivets redovisning. Ett ämne där det alltjämnt föreligger olikheter, förutom skattefinansiering, berör anläggningstillgångar, både vilka former av anläggningstillgångar som används och hur de skall redovisas och värderas. Problemområdet inkluderar bland annat redovisning av kulturhistoriska tillgångar. Ett problemområde inom kommunal redovisning är den sammanställda redovisningen, vilka enheter skall inkluderas och till vilket värde? Avseende koncernredovisning föreligger stora skillnader gentemot näringslivets redovisningsregler. Betydelsen av denna redovisningsform har emellertid ökat de senaste åren eftersom en allt större del av kommuners verksamhet bedrivs i bolagsform och i form av civilrättsliga entreprenader. Det finns därför svårigheter att avgöra vad gränsen går för den kommunala redovisningsenheten. I andra delen om offentlig ekonomi och redovisning diskuteras följande:

  1. Värdering och redovisning av publik egendom
  2. Redovisning av kulturtillgångar i staten
  3. Redovisningsskandal eller god redovisningssed i kommuner
  4. Den kommunala redovisningsenheten

Ekonomiadministration och offentlig förvaltning

Redovisning utgör endast en liten del av hela den offentliga ekonomiadministrationen. Det finns flera regler och konventioner som måste uppfyllas. Bland annat skall kommuner och landsting uppfylla det så kallade balanskravet, ett krav som är beroende av att termen god ekonomisk hushållning definieras. Civilrättsliga regler måste också kunna behandlas på ett bra sätt med tanke på att kommunen äger dotterbolag som skall upprätta sin redovisning i enlighet med för näringslivet gällande regler. Detta inbegriper till exempel skattelagstiftning med mera. I den tredje och sista delen om offentlig redovisning och ekonomi diskuteras följande:

  1. God ekonomisk hushållning, vad är det?
  2. Balanskravet och kommunal externredovisning
  3. Det kommunala momssystemet
  4. Aktieägartillskott till kommunala bolag

Pär FalkmanEk. dr Pär Falkman är verksam vid Technical Department vid Ernst & Young. Han medverkade senast i Balans nr 8–9/2002.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...