Balans nr 8–9 2003

Debatt: Stefan Engström: Nyckeltalen och revisorn

Balans tar gärna emot signerade debattinlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna bidrag.

I Balans nr 3/2002, som var ett temanummer om obestånd, medverkade jag med artikeln ”Kan nyckeltal påvisa framtida betalningsoförmåga?”. I artikeln hade jag valt ut några nyckeltal som kan vara användbara vid t.ex. den årliga revisionen för att kunna förutse ett företags eventuella framtida betalningsoförmåga. Nyckeltalen var utvalda genom att de dels är centrala och användbara för sitt syfte och dels är relativt enkla att beräkna och åtkomliga för alla, eftersom de grundar sig på en avstämd balansräkning eller ett företags officiella årsredovisning. De nyckeltal som förekommer i artikeln är likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder, kassalikviditet, balanslikviditet, rörelsekapital, soliditet och förlusttäckningsförmåga.

Syftet med artikeln var att ge läsaren tillgång till några enkla räkenskapsanalytiska verktyg för att med dessa kunna förutspå en eventuellt kommande betalningsoförmåga. I konkurrens med andra tänkbara granskningsåtgärder inom ramen för en kanske stram tidsbudget för revisionsarbetet, kan uträkningen av några förhållandevis enkla nyckeltal ge en revisor en indikation på hur revisionsklientens betalningsförmåga utvecklas och vilka revisionsinsatser som därmed kan komma att behövas.

Ett år senare – i Balans nr 2/2003 – kommenterar ekonomie licentiat Hans Englund vid Örebro universitet artikeln. Då min uppfattning är att räkenskapsanalys kan vara ett mycket verkningsfullt instrument för att bedöma ett företags utveckling och inte minst gångbart i revisionsprocessen, så tycker jag att Englunds bidrag till ämnets utveckling är viktigt.

Hans Englund nämner i sin artikel att forskningen inom området varit tämligen omfattande sedan den undersökning från 1970-talet som jag hänvisade till och Englund tar i sin artikel upp professor Edward I Altmans Z-modell. Denna modell – som faktiskt är ännu äldre då den först presenterades 1968 [1] – är uppbyggd så att från ett antal nyckeltal i en grundmodell beräknas ett s.k. ”Z-värde”. Hans Englund nämner att företag med ett ”Z-värde” under 1,8 löper ”stor risk” att hamna i finansiell kris medan de företag som får ett värde över 2,99 ”bedöms som säkra kandidater”.

Altmans första Z-modell utformades för att bedöma tillverkningsföretag men modellen fungerade också på marknadsnoterade företag, eftersom en av variablerna i modellen var marknadspriset på bolagets aktier. För att anpassa Z-modellen till andra företag utvecklade Altman Z’-modellen för företag som inte var marknadsnoterade samt Z’’-modellen för tjänsteproducerande företag.

Sex svagheter

Det finns dock – bl.a. för att kunna fungera väl i revisionsarbetet – åtminstone sex stora svagheter med Altmans Z-modell.

  1. Modellen bygger bl.a. på olika vinstbegrepp som hämtas från resultaträkningen. Emellertid är de olika resultatnivåerna i framförallt små och medelstora företag, ofta påverkade av transaktioner mellan företaget och ägarna som inte är marknadsmässigt betingade. Detta gör att det i de flesta fall krävs ett visst utredningsarbete för att kunna justera resultatet med hänsyn till dessa transaktioner. Därmed blir den räkenskapsanalytiska analysen mer arbetsmässigt betungande än vad som är fallet med de enkla, men ändå ofta verkningsfulla, nyckeltal som jag tog upp i min artikel.
  2. Altmans Z-modell syftar primärt på att bedöma ett företags betalningsförmåga på litet längre sikt. Revisorns situation kan dock vara mer omedelbar än så och behov kan finnas att snabbt kunna bedöma den finansiella utvecklingen, särskilt om situationen kännetecknas av befarat obestånd eller insufficiens och i förlängningen för att bedöma om reglerna i brottsbalken (1962:700 ) 11 kap. respektive i aktiebolagslagen (1975:1385) 13 kap. 12 § efterlevs. I dessa fall är Altmans Z-modell oanvändbar. Däremot kan nyckeltal som endast tar fasta på balansposternas utveckling i de flesta fall ge adekvata svar. Detta gäller särskilt i de fall då revisorn vill följa utvecklingen månadsvis under ett räkenskapsår, där det enda tillgängliga analysmaterialet är avstämda balansrapporter.
  3. Modellen tar ingen hänsyn till företagets kassaflöde, vilket är till stor nackdel i en modell som bygger på bedömningen av ett företags långsiktiga utveckling, eftersom företagets förmåga att generera kassaflöde normalt är en av de viktigaste faktorerna som tryggar ett företags långsiktiga fortlevnad.
  4. Modellen beaktar inte företagets investeringsbehov i anläggningstillgångar eller en nödvändig uppbyggnad av rörelsekapital. Inte heller beaktar modellen företagets förmåga att kunna möta ett sådant behov genom tillförsel av kapital från kreditgivare och aktieägare.
  5. Altmans Z-modell anger, som Hans Englund nämner, värden där ”stor risk” föreligger respektive där företagen är ”säkra kandidater”. Ett generellt problem med modellen är dock bedömningen av alla de företag som inte vare sig har ”stor risk” eller är ”säkra kandidater”, utan har Z-värden på mellan 1,81–2,99 i det som brukar kallas den ”grå zonen”. Denna grupp av företag har i en del undersökningar svarat för bortåt 80 procent av alla företag och där sannolikheten för framtida eventuell betalningsoförmåga inte går att bedöma med Z-modellen.
  6. Nyckeltalen i Z-modellen varierar vid en jämförelse mellan företag i olika branscher, i olika länder och under olika tidsperioder. Detta medför tydliga problem vid t.ex. användning av modellen i framförallt mindre företag, där den genomsnittliga levnadstiden är förhållandevis kort. Detta medför i sin tur att det blir svårare och osäkrare i revisionsarbetet att dra slutsatser utifrån modellen i företag, vars historik inskränker sig till ett fåtal år.

Sällan praktiskt användbar

Min slutsats är därför att Altmans Z-modell sällan är praktiskt användbar för att planera och genomföra det årliga revisionsarbetet, där syftet kan vara att snabbt och enkelt hitta ett verktyg för att bedöma eventuell betalningsoförmåga och insufficiens. Däremot kan Altmans Z-modell möjligen vara lämplig att använda av den revisor eller analytiker som önskar få en uppfattning om ett företags långsiktiga betalningsförmåga. Men i så fall måste också understrykas att det sedan Altman utvecklade sin Z-modell även utvecklats andra modeller och som Hans Englund inte nämner i sin debattartikel. Några exempel på sådana modeller är de som utvecklades av Gordon L.V. Springate [2] , John G Fulmer jr [3] , Mark E. Zmijewski [4] och James Ohlson [5] .

När det gäller frågan som rör en revisors bedömning av ett revisionsobjekts fortlevnadsförmåga bör även nämnas AICPA [6] och rekommendationen SAS [7] No. 59 ”Auditor’s Consideration of an Entity’s Ability to Continue as a Going Concern” från 1988. Denna rekommendation vänder sig till revisorer som med utgångspunkt från sin planering skall bedöma huruvida det kan finnas ett påtagligt tvivel rörande det reviderade objektets fortlevnadsförmåga under en överskådlig framtid.

Denna revisionsstandard utlöste en diskussion i USA om vilka verktyg som skulle kunna vara användbara för revisorns bedömning av ett företags fortsatta fortlevnad. Altmans Z-modell och andra modeller testades för ändamålet med varierande resultat. De gånger då dessa modeller hade ett högt prognosvärde var när företaget kunde följas i några år under vilka den ekonomiska utvecklingen var sådan att just de nyckeltal som modellerna grundade sig på, generellt sätt hade en negativ utveckling. Inte någon av modellerna var dock verkningsfulla vid snabba och plötsliga förändringar i det ekonomiska utfallet hos revisionsobjektet, vilket ofta är fallet i den revisionsvardag som revisorn befinner sig i. Vid sådana tillfällen kan ett fåtal, till sin sammansättning enkla, nyckeltal kombinerat med resultatet av annan informationsinhämtning vara väsentligt mer fruktbärande för revisorn vid sin bedömning av klientens fortsatta betalningsförmåga.

Många faktorer påverkar

Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att framhålla att det är många faktorer som påverkar den finansiella situationen och utvecklingen i ett företag, vilket är svårt att långt på förhand kunna bedöma med hjälp av nyckeltalsanalys. I den modell som illustreras i denna artikel, har jag gjort en kortfattad sammanställning av olika externa och interna variabler som påverkar ett företags ekonomi och som på sikt lägger grunden för att fordringsägarna skall få betalt (se nästa sida). Uppräkningen av variabler och hur dessa via pilarna påverkar kassaflöde och kreditförmåga m.m., är inte alls uttömmande utan modellen skall främst ses som en illustration av några av de viktiga faktorer som skapar möjligheter och sätter gränser för ett företags utveckling och framtida betalningsförmåga. I det enskilda företaget, eller i landet där företaget verkar, finns skäl att komplettera modellen med ytterligare faktorer som är specifika just för de livsbetingelser som finns i och omger företaget.

Som framgår av modellen påverkas kassaflödet av ett antal både interna och externa variabler. De politiska faktorerna skapar förutsättningar och begränsningar för utvecklingen av en framgångsrik industriell bas och en effektiv marknad i ett samhälle. De företagskaraktäristiska, organisatoriska och policybetingade variablerna skapar förutsättningar och begränsningar för företaget att kunna erhålla finansiering från externa finansiärer och aktieägare samtidigt som dessa i sina beslut också påverkas av andra faktorer som t.ex. kunskaper om företaget och marknaden.

En utvärdering av ett företag med utgångspunkt från variablerna i modellen, torde i de flesta fall ge säkrare svar när det gäller att förutse en eventuell framtida betalningsoförmåga, än vilken nyckeltalsrelaterad analysmodell som helst. Kvar står dock att i det korta perspektivet för en granskande revisor, kan de enkelt sammansatta nyckeltalen jag tog upp i Balans nr 3/2002 utgöra ett mycket kraftfullt analysinstrument utan att analysen först måste föregås av en omständlig insamlings- och bearbetningsprocess av för ändamålet relevanta data.

En fullständig insikt och kunskap om alla företagsinterna och omvärldsrelaterade faktorer skapar den mest ultimata förutsättningen att inte bara kunna bedöma ett företags framtida fortlevnadsförmåga, utan framförallt för att kunna styra företaget så att det undviker att hamna i en finansiellt ohållbar situation och att fordringsägarna får betalt. Med dessa tyvärr utopiska förutsättningar, skulle Altmans Z-modell och andra modeller samt nyckeltal som syftar till att bedöma företagens fortlevnadsförmåga, bli helt överflödiga.

Auktor revisor Stefan Engström är verksam vid Sonora Revision och Konsult i Stockholm. Han medverkade senast i nr 6–7/2003.

Några av de variabler som påverkar ett företags ekonomi och som på sikt lägger grunden för att fordringsägarna skall få betalt

Externa variabler
Politiska faktorer m.m.
Arbetsmarknadspolitik
Arbetarskydds- och trygghetslagstiftning
Fackliga krav
Utbildningspolitik
Miljölagstiftning
Konsumentskydd
Skattepolitik
Statsfinansiell utveckling
Internationellt valutasamarbete
Externa variablerExterna variabler
IndustrikaraktäristikMarknadskaraktäristik
LandetsMarknadsnärhet
– utvecklingsnivåMarknadsutveckling
– långsiktiga tillväxtKundstruktur
– tillgång till billig energiKonsumenternas
– sociala ställning
– tillgång till kompetent arbetskraft– konsumtions- och lånebeteende
– tillgång till kompetenta underleverantörer– reallöneutveckling
KonkurrenssituationKonkurrensutveckling
Geografisk risk
Valutakursrisk
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Interna variablerExterna variabler
FöretagskaraktäristikaLångivarna
FöretagetsLångivarnas
– storlek– kunskap om och förtroende för företaget
– ålder– kunskap om och tilltro till branschen
– produktutbud– vilja och förmåga att lämna lån
– omställningsförmåga– kreditpolicy
– investeringsbehov– riskupplevelse
– logistiska kompetensMakroekonomiska förhållanden
– renommé och goodwill
– kreditvärdighet
– kredithistorik
– förmåga att tidigare ha skött sina betalningar
Produktens
– livscykel
– kvalitet
– geografiska marknad
– renommé och goodwill
– eventuella varumärke
Personalens
– kompetens
– ålderssammansättning
Kreditförmåga och möjlighet till aktieägarfinansiering
Betalningsförmåga
Interna variablerInterna/externa* variabler
Organisation och policyAktieägarna
Nödvändig kompetens hosAktieägarnas
– styrelse och verkställande direktör– kunskap om och förtroende för företaget
– kunskap om och tilltro till branschen
– ekonomifunktionen– inkomstnivå
Centraliserad/delegerad beslutsordning– tillgång till likvida medel
Effektiv attestordning– vilja att deltaga i nyemission och långivning
Effektiva betalningsrutiner– riskupplevelse
Respekt för fordringsägarnas intressen
Affärsmässig lojalitet och seriositet– ålder, hälsa och tids-preferenser
Beskattningskonsekvenser
Alternativ avkastning
Alternativ användning av
placeringstillgångar
Aktiemarknadsutveckling
* I de ägarledda företagen finns normalt en ”ägarnärhet” mellan ägare och företag där ägarna ser sitt aktieinnehav som långsiktigt. Därför kan man i den typen av företag se variablerna som ”interna” till skillnad mot vad som gäller i det större företaget, där aktieägandet blir mer opersonligt och att aktieägarna därför kan betraktas som vilka externa finansiärer som helst.
Organisatoriska förhållanden och företagsledningens betalningsmoral
  • [1]

    Altman, E. I.; ”Financial Ratios, Discriminant Analysis and the Prediction of Corporate Bankruptcy,” The Journal of Finance, September 1968, sid. 589–609.

  • [2]

    Springate, G. L.V. ”Predicting the Possibility of Failure in a Canadian Firm”. Opublicerad forskningsrapport, Simon Fraser University, Januari 1978.

  • [3]

    Fulmer, J. G. Jr., Moon, J. E., Gavin, T. A., Erwin, M. J.; ”A Bankruptcy Classification Model For Small Firms”. Journal of Commercial Bank Lending, Juli 1984, sid. 25–37.

  • [4]

    Zmijewski, M. E.; ”Methodological issues related to the estimation of financial distress prediction models”, Journal of Accounting Research 22, 1984, sid 59–82.

  • [5]

    Ohlson, J.; ”Financial Ratios and the Probalistic Prediction of Bankruptcy”, Journal of Accounting Research 18, 1980, sid 109–131

  • [6]

    American Institute of Certified Public Accountants

  • [7]

    Statement on Auditing Standards

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...