Balans nr 10 2003

Att tänka på inför övergången till International Financial Reporting Standards

Något om tillämpningen av IFRS 1 i noterade företag

Fr.o.m. 2005 skall alla noterade företag tillämpa internationella redovisningsstandarder i sin koncernredovisning. Övriga företag får göra detta. Alla företag får tillämpa standarderna i juridisk person. Sven-Åke Svenberg, som är projektsekreterare i Redovisningsrådet, ger praktiska råd om hur man underlättar övergången.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder medför som bekant att alla noterade företag inom den europeiska unionen skall tillämpa internationella redovisningsstandarder i sina finansiella rapporter för koncernen.

Detta innebär att noterade svenska företag fr.o.m. den 1 januari 2005 skall utforma sina finansiella rapporter för koncernen enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). [1] [2]

Enligt ett förslag till ändring i årsredovisningslagen skall andra företag än noterade få rätt, men inte skyldighet, att utforma sina finansiella rapporter avseende koncernen enligt IFRS fr.o.m. den 1 januari 2005. Det föreslås också att alla företag, såväl noterade som onoterade, skall få rätt att utforma sina finansiella rapporter avseende den juridiska personen enligt IFRS.

Denna artikel syftar till att belysa vissa frågor av betydelse för övergången till IFRS.

Tidpunkten för övergången till IFRS

De noterade företagen skall börja utforma sina finansiella rapporter för koncernen enligt IFRS fr.o.m. 2005. Det betyder att de internationella standarderna första gången kommer att tillämpas på de finansiella rapporterna för första kvartalet 2005.

Övergången till IFRS påverkar även jämförelsetalen för 2004, eftersom informationen för motsvarande period föregående år skall utarbetas enligt samma redovisningsprinciper som de som tillämpas i de finansiella rapporterna för den aktuella perioden. (För företag som rapporterar jämförelsetal för två år påverkas även talen för 2003.)

För att kunna ta fram jämförelsetal för 2004 måste företaget upprätta en öppningsbalansräkning per den 1 januari 2004 enligt IFRS.

Övergången till IFRS regleras genom en särskild standard, IFRS 1 First-time Adoption of International Financial Reporting Standards

Övergången från ett företags tidigare redovisningsprinciper till IFRS regleras genom standarden IFRS 1, vilken publicerades i juni 2003 och vilken kommenteras i det följande.

  1. IFRS 1 anger att ett företag i sina första finansiella rapporter enligt IFRS skall inkludera ett uttryckligt och oreserverat tillkännagivande att man tillämpar alla IFRS. Företaget har således inga möjligheter att avstå från att tillämpa vissa av IASBs standarder.
  2. IFRS 1 skall tillämpas även i de fall företaget tidigare tillämpat redovisningsprinciper som till stor del eller huvudsakligen, men inte fullständigt, överensstämmer med IFRS. Detta gör att alla berörda svenska företag torde komma att behöva tillämpa IFRS 1.
  3. Övergångsreglerna i IFRS 1 skall noga skiljas från de övergångsregler som ingår i de flesta av IASBs standarder. De senare anger övergångsregler som tydliggör hur ett företag skall förfara när man inför standarden i fråga. IFRS 1 ger däremot regler för hur en fullständig övergång till IFRS skall gå till. Vid en dylik övergång skall således inte övergångsreglerna i de enskilda standarderna tillämpas utan i stället gäller reglerna i IFRS 1. Undantag härifrån utgörs av reglerna i IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement beträffande borttagande av poster ur balansräkningen och beträffande säkringsredovisning, se nedan.
  4. IFRS 1 definierar tidpunkten för övergången till IFRS som början av den tidigaste period för vilken ett företag presenterar fullständiga jämförelsetal i sina första finansiella rapporter enligt IFRS.
  5. IFRS 1 anger att företaget skall tillämpa de IFRS som gäller vid slutet av den aktuella perioden. De finansiella rapporterna för kvartal 1, 2005 skall således utarbetas enligt de IFRS som gäller den 31 mars 2005. Öppningsbalansräkningen enligt IFRS den 1 januari 2004 och jämförelsetalen för kvartal 1, 2004 skall också utarbetas enligt dessa IFRS. Sifferserier för perioder före den 1 januari 2004 behöver inte omarbetas enligt IFRS men företaget skall lämna upplysning om att man inte tillämpat IFRS samt ange karaktären på de viktigare justeringar som skulle göra att informationen överensstämde med IFRS. Någon kvantifiering av justeringarna krävs inte.
  6. IFRS 1 anger som huvudregel att alla IFRS skall tillämpas retroaktivt. Detta innebär bland annat att tillgångar och skulder som företaget tidigare inkluderat i sin balansräkning inte får tas in i öppningsbalansräkningen om de inte uppfyller kraven i IFRS. Omvänt kan det inträffa att tillgångar och skulder som tidigare inte redovisats skall tas in öppningsbalansräkningen. Värderingen av tillgångarna och skulderna i öppningsbalansräkningen kan också avvika från de värden som företaget tidigare redovisat. Till följd av ovanstående kan det egna kapitalet i öppningsbalansräkningen komma att skilja sig från kapitalet i företagets balansräkning per den 31 december 2003 enligt dess tidigare redovisningsprinciper. Denna ökning eller minskning av det egna kapitalet redovisas inte i resultaträkningen utan direkt mot eget kapital.
  7. IFRS 1 innehåller förutom huvudregeln ett antal undantagsregler och standarden ger företaget rätt att välja vilka av dessa man vill utnyttja. (Denna valmöjlighet fanns inte i remissutgåvan, ED 1.) Undantagsreglerna är följande:
    1. Ett företag kan välja huruvida man vill tillämpa IAS 22 Business Combinations retroaktivt eller inte. Om företaget väljer att tillämpa IAS 22 retroaktivt på företagsförvärv (respektive samgåenden) som skedde före övergången till IFRS och räknar om ett tidigare företagsförvärv skall man också räkna om alla senare företagsförvärv. För det fall företaget väljer att inte tillämpa IAS 22 retroaktivt ger IFRS 1 ett antal regler för hur tidigare företagsförvärv skall redovisas i öppningsbalansräkningen. Dessa regler syftar till delvis bringa redovisningen av tidigare företagsförvärv i linje med IFRS.
    2. Ett företag kan välja att värdera materiella anläggningstillgångar till verkligt värde vid övergången till IFRS och att använda detta som anskaffningsvärde vid den tidpunkten. Ett företag kan alternativt välja att använda ett uppskrivet belopp för materiella anläggningstillgångar enligt sina tidigare redovisningsprinciper vid eller före övergången till IFRS som anskaffningsvärde vid tidpunkten för omvärderingen, om omvärderingen, vid den tidpunkt då den gjordes, var i stort sett jämförbar med verkligt värde eller med ett indexjusterat belopp enligt IFRS. Dessa båda alternativ gäller också för vissa immateriella anläggningstillgångar och under vissa förutsättningar för förvaltningsfastigheter.
    3. Ett företag kan välja att redovisa alla ackumulerade aktuariella vinster och förluster vid övergången till IFRS, även om företaget tillämpar ”korridor” vid redovisningen av senare aktuariella vinster och förluster.
    4. Ett företag behöver inte beakta omräkningsdifferenser före övergången till IFRS vid beräkningen av vinster och förluster på avyttringen av utlandsverksamheter.
    5. Ett företag behöver inte dela upp ett sammansatt finansiellt instrument i dess två delkomponenter (skuld och eget kapital) om skuldkomponenten inte längre finns kvar vid tidpunkten för övergången till IFRS.
    6. IFRS 1 innehåller undantagsregler för det fall koncernen och dess dotterföretag, intresseföretag och joint ventures går över till IFRS vid olika tidpunkter.
  8. Ett annat undantag från huvudregeln är att IFRS 1 i följande fall förbjuder retroaktiv tillämpning.
    1. Ett företag skall tillämpa reglerna i IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement beträffande borttagande av poster ur balansräkningen framåtriktat fr.o.m. ikraftträdandet av IAS 39. Däremot skall företaget redovisa alla derivat och andra rättigheter som man behållit efter borttagandet ur balansräkningen och som fortfarande finns kvar vid övergången till IFRS. Företaget skall konsolidera alla företag för särskilda ändamål över vilka man har det bestämmande inflytandet vid övergången till IFRS, även om dessa företag existerade före övergången till IFRS eller ägde finansiella tillgångar eller skulder som togs bort ur balansräkningen enligt de tidigare redovisningsprinciperna.
    2. Ett företag får inte tillämpa säkringsredovisning i öppningsbalansräkningen om inte villkoren härför i IAS 39 är uppfyllda. Säkringar som uppfyller kraven i IAS 39 skall redovisas enligt de övergångregler i IAS 39 som gäller vid tidpunkten för öppningsbalansräkningen.
    3. Ett företag skall tillämpa samma uppskattningar i öppningsbalansräkningen som i sin senaste balansräkning enligt sina tidigare redovisningsprinciper, såvida det inte finns objektiva belägg för att uppskattningarna var felaktiga.
  9. Företaget skall upplysa om hur övergången till IFRS påverkat dess redovisade finansiella ställning, resultat och kassaflöde.

Något om förberedelserna för övergången till IFRS

Nedan kommenteras vissa av de åtgärder som ett företag bör vidta för att underlätta övergången till IFRS. Beskrivningen är indelad i tre steg, vilka är avsedda att illustrera den tidsmässiga gången av förberedelserna.

Steg 1: Inledande förberedelser

En förutsättning för en framgångsrik övergång till IFRS torde vara att åtminstone de flesta av de förberedelser i steg 1 som nämns nedan påbörjats och är på väg att avslutas.

Projektorganisation

Ett förändringsarbete av den omfattning som övergången till IFRS innebär motiverar att företaget etablerar en kvalificerad projektorganisation. Det är också nödvändigt att man tänker igenom vilka beslut, på olika nivåer i organisationen, som måste fattas under projektets gång.

Genomgång av IFRS 1 och ställningstagande till undantagsreglerna i denna

Den naturliga startpunkten för övergången till IFRS bör vara att man noggrant studerar IFRS 1. I samband därmed är det lämpligt att företaget tar ställning till vilka undantagsregler i IFRS 1 som man avser att utnyttja.

Analys av skillnaderna mellan IFRS och företagets nuvarande redovisningsprinciper

Redovisningsrådets rekommendationer överensstämmer i hög grad med motsvarande IFRS. Emellertid finns det vissa skillnader, i huvudsak betingade av den hittillsvarande lagstiftningen. Det finns anledning att analysera och dokumentera dessa skillnader inför det fortsatta arbetet med övergången till IFRS. Analysen underlättas av att bilagorna till Redovisningsrådets rekommendationer innehåller detaljerade redogörelser för skillnaderna jämfört med motsvarande IFRS.

Det bör påpekas att Redovisningsrådet fortlöpande reviderar sina rekommendationer för att minska skillnaderna mot IFRS, när lagändringar gör detta möjligt.

IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement har inte någon motsvarighet bland Redovisningsrådets rekommendationer, beroende på att lagstiftningen lagt hinder i vägen. Övergången till IFRS kräver därför här speciell uppmärksamhet. IAS 15, 26, 29, 30 och 41 saknar också motsvarighet bland Redovisningsrådets rekommendationer, men dessa standarder torde sakna intresse för svenska noterade företag.

Uppföljning av den pågående revisionen av IFRS

Ett antal av IASBs standarder håller för närvarande på att omarbetas. Den uppsättning IFRS som kommer att gälla 2005 kommer därför att skilja sig från dagens. Som ett led i förberedelserna för övergången till IFRS bör därför ingå att följa IASBs pågående arbete. Information om detta ges fortlöpande på IASBs hemsida.

Utformning av de finansiella rapporterna för 2005

För att företaget skall kunna veta vilka jämförelsetal som skall tas fram under 2004, se nedan, krävs att man på ett tidigt stadium detaljerat utformar de finansiella rapporterna för kvartalen och helåret 2005 enligt IFRS. Speciellt bör man beakta att de finansiella rapporterna för 2005 skall innehålla information om hur övergången till IFRS påverkat företagets redovisade finansiella ställning, resultat och kassaflöde.

Anpassning av den interna rapporteringen till IFRS

Koncernens interna rapporteringssystem bör anpassas så att det innehåller dels den information som erfordras som underlag för öppningsbalansräkningen, dels den information som erfordras för framtagningen av parallella siffror enligt IFRS för kvartalen och helåret 2004.

Utbildning av berörd personal

Övergången till IFRS kommer att beröra inte endast moderföretagets utan också dotterföretagens ekonomipersonal samt koncernens informationsansvariga. Samtliga dessa personer behöver därför utbildning i de nya redovisningsprinciperna.

Steg 2: Jämförelsetal

Öppningsbalansräkningen enligt IFRS

Som angivits ovan fordrar framtagningen av jämförelsetal för de olika kvartalen 2004 att företaget upprättar en öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004.Ur arbetssynpunkt torde det vara ändamålsenligt att göra upp en preliminär öppningsbalansräkning i anslutning till utarbetandet av årsbokslutet för 2003. Denna baseras på de IFRS som då föreligger, eventuellt kompletterade med företagets antaganden beträffande kommande ändringar. När de definitiva standarderna föreligger måste öppningsbalansräkningen givetvis justeras med anledning därav.

Framtagning av öppningsbalansräkningen på ett tidigt stadium har bland annat den fördelen att företaget då måste ta konkret ställning till de frågeställningar som sedan blir aktuella i samband med rapporteringen under 2005. De olika företagen i koncernen blir också ”alertade” genom den insamling av grunddata som erfordras i samband med utarbetandet av öppningsbalansräkningen.

Jämförelsetal för 2004

Jämförelsetalen för de olika kvartalen 2004 tas lämpligen fram i anslutning till utarbetandet av motsvarande rapporter enligt de hittillsvarande principerna. Förutom rent praktiska fördelar vinner man härigenom att organisationen fortlöpande hålls medveten om IASBs standarder och tillämpningen av dessa. Man får också en god grund för erfarenhetsutbyte med andra företag.

Steg 3: Rapportering för 2005

Som en förberedelse för rapporteringen för 2005 måste den tidigare framtagna öppningsbalansräkningen justeras så att den överensstämmer med den uppsättning IFRS som gäller för IFRS. Detsamma gäller för jämförelsetalen för 2004.

Det interna rapporteringssystemet kan behöva justeras av samma anledning.

Layouten för de finansiella rapporterna för 2005, vilken utformats redan i steg 1, måste ses över och vid behov modifieras för att beakta ändringarna i IFRS och andra faktorer.

Sven-Åke Svenbergär projektsekreterare i Redovisningsrådet. Han medverkade senast i Balans nr 1/2003.

  • [1]

    Med IFRS avses i denna artikel såväl International Financial Reporting Standards (IFRSs) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) som International Accounting Standards (IASS) utgivna av IASBs föregångare International Accounting Standards Committee (IASC) samt uttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) och dess föregångare Standing Interpretations Committee (SIC).

  • [2]

    I ett lagförslag som väntas bli behandlat av riksdagen hösten 2004 föreslås att företag som endast har skuldebrev upptagna till handel på en reglerad marknad inte skall behöva tillämpa IFRS förrän för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%