Balans nr 10 2003

Revisorsnämnden: Peter Strömberg – ny chef för Revisorsnämnden

Balans besöker i detta nummer den myndighet som vakar över Sveriges kvalificerade revisorer – Revisorsnämnden. Vi möter nämndens nye direktör Peter Strömberg som tog över rodret i somras. Vi bjuder också på raka fakta om nämnden. Vi beskriver ett disciplinärendes väg från början till beslut. Vi tittar närmare på vilken typ av handlingar som finns i personakterna över Sveriges kvalificerade revisorer. Slutligen går vi ut från Karlavägen 104 och gör en kort utblick över revisorstillsynen i andra delar av världen.

Peter Strömberg är Revisorsnämndens nye direktör. Han har, som han säger, en traditionell juristbakgrund. Och är före detta assessor vid Svea hovrätt.

Men 1992 började han arbeta i Justitiedepartementet med frågor om domstolsorganisation och processrättslagstiftning.

1995 när Sverige kom med i EU var det någon av hans chefer som frågade om han var ”intresserad av att resa”. Det hade inte direkt tänkt på.

Men visst, det är ju alltid spännande med resor.

Polissamarbete och internationell processrätt

Så Peter Strömberg fick bland annat leda den svenska delegationen i förhandlingarna om Europolkonventionen. På den vägen blev han nischad in mot rättsligt och polisiärt samarbete, internationell processrätt och liknande frågor som till exempel Schengen-avtalet, och senare förhandlingarna om en europeisk arresteringsorder med mera. Han var biträdande chef på en av justitiedepartementets stora enheter, polisenheten.

År 2001 blev han departementets internationelle chefsförhandlare med fokus på EU och de rättsliga utrikesfrågorna.

Han var också Sveriges representant i den s.k. artikel 36-kommittén. Enligt artikel 36 i EU-fördraget ska det finnas en kommitté bestående av höga tjänstemän från varje medlemsstat för att samordna det rättsliga och polisiära samarbetet.

Peter Strömberg ingick även i departementets chefs- och ledningsgrupp.

Judiciellt arbete

Och sedan tyckte man att du kunde passa bra som chef för Revisorsnämnden?

– Ja, men inte för att jag på något sätt var expert på de frågor som nämnden sysslar med. Snarare för att man helt enkelt tror att jag har en förmåga att få saker och ting gjorda.

Hans tidigare i stort sett obefintliga anknytning till revisorer ser han inte som något problem.

– Nej, jag är ju jurist och det är till stor del ett judiciellt arbete vi sysslar med här.

Ungefär som att administrera en domstol?

– Ja, precis. Det finns många beröringspunkter där. Revisorsnämnden, liksom domstolarna, har personal med både djup och bred kompetens på sina sakområden.

Tyngdpunkten

Han är klar över sitt uppdrag. Regeringen har, bland annat i regleringsbrevet, sagt vilken inriktning arbetet på Revisorsnämnden ska ha. Tyngdpunkten ska ju ligga på tillsynen över auktoriserade och godkända revisorer.

– Den ska vi utveckla och värna om, säger Peter Strömberg. Naturligtvis har jag ett ansvar för hela verksamheten – inklusive att upprätthålla kvaliteten inom examineringen och godkännande/auktorisationsfrågorna. Men regeringen vill att tyngdpunkten ligger på tillsynen och inte minst på vår särskilda uppsökande tillsyn, SUT. Och så är det redan i dag i Revisorsnämndens verksamhet.

Gärna mer uppsökande tillsyn

Kommer den uppsökande tillsynen att byggas ut?

– Den ligger på den nivå vi har nu. Vi skulle gärna vilja bygga ut den. Exakt hur det ska ske har jag ännu inte riktigt klart för mig. Men den uppsökande tillsynen ska vara en ryggrad i verksamheten. Det är en verksamhet som är inriktad mot riskgrupper, t.ex. revisorer med många uppdrag och revisorer utanför de etablerade revisorsorganisationerna.

Men Revisorsnämnden ska också fortsätta följa med i omvärlden genom att exempelvis läsa tidningarna. Ett av de senaste exemplen var en artikel där det berättades att ett stort antal stora stiftelser inte inkommit med sina årsredovisningar på flera år.

– Vi kollar upp vad som hänt där. Vi har skrivit till länsstyrelsen och bett om en lista över de försumliga stiftelserna och om uppgifter om vilka som är valda revisorer i dessa stiftelser.

Oberoende är grundstenen

Har du hunnit skaffa dig någon tydlig inställning i frågorna om revisorernas oberoende och revisorers rådgivning till revisionsklienter?

– Jag har ingen helt färdig inställning i de delarna. Men vi för en diskussion. Frågan om revisorers oberoende och de intresseavvägningar som kan göras är oerhört viktig. Man ska komma ihåg att kravet på oberoende är tungt. Jag är inte beredd att säga att rådgivning till revisionsklienter ska förbjudas. Men enligt mitt uppdrag från regeringen är värnandet om revisorernas oberoende grundstenen i Revisorsnämndens verksamhet.

Sträng oberoendeanalys

Vilken är din syn på analysmodellen för revisorns oberoende?

– Det är viktigt att komma ihåg att den är ganska sträng. Den lägger en presumtion för revisorns skyldighet att under ett antal förutsättningar avböja eller avgå från ett revisorsuppdrag. Bevisbördan för att göra en riktig analys ligger på revisorn, liksom kravet på en ordentlig dokumentation. Det är en förhållandevis tuff lagstiftning som gäller. Revisorsnämndens syn på dokumentationen har utmejslats tydligare i det uttalande som nämnden gjorde i juni. Där betonades bland annat att dokumentationen är en färskvara. Den måste uppdateras löpande och visa att tidigare ställningstaganden omprövas när nya omständigheter dyker upp. Jag tror att nämnden kommer att ställa fortsatt höga krav på dokumentationen.

Kvalitetssäkring

En just nu mycket aktuell fråga är hur Revisorsnämnden eventuellt ska samordna sin verksamhet med branschorganisationernas nya system för kvalitetssäkring.

FAR och SRS har ju med utgångspunkt från en EU-rekommendation utarbetat ett föreningsadministrerat system för att kvalitetskontrollera sina ledamöters tillämpning av god revisorssed och god revisionssed samt kvalitetsnivån på revisionsbyråernas verksamhet. Här måste också Revisorsnämnden vara med – det yttersta ansvaret för att uppfylla kraven i rekommendationen om kvalitetssäkring av revisorer ligger ju på staten.

Om detta vill Peter Strömberg inte säga så mycket. Förhandlingarna med revisorsorganisationerna ska börja senare den vecka när den här intervjun görs. En lösning kan möjligen vara klar ungefär när detta läses.

– Saken har ju pågått inom EU några år, säger Peter Strömberg. Det finns vissa ingångsvärden, inte minst detta att det är medlemsstaterna som ska se till att kvalitetssäkring finns och att Revisorsnämnden därigenom har det yttersta ansvaret. Sedan är det för oss bland annat en fråga om i vilken mån nämnden kan använda sig av organisationernas egna fungerande system i stället för att bygga nytt.

En god förebild

Hur ser du på den statliga Revisorsnämndens tillsynsverksamhet vid en jämförelse med andra länder där man ofta haft en tradition att överlåta tillsynen till branschorganisationerna?

– Den svenska Revisorsnämnden kan nog tjäna som en god förebild. För om det sker någon rörelse inom EU så är det inte mot branschtillsyn utan mot statlig tillsyn eller inslag av statlig tillsyn eller åtminstone statlig övervakning av branschernas tillsyn. Övervakning genom det allmänna ser man komma mer och mer.

Peter Strömberg betonar dock att han anser att Revisorsnämnden har ett utmärkt samarbete med branschorganisationerna.

– Vi tar till vara det som branschorganisationerna är bra på och samtidigt har vi en effektiv statlig tillsyn.

Internationell samverkan

Revisorsnämnden är representerad i EUs revisionskommitté – vilken betydelse har det för utvecklingen?

– Ja, det är riktigt att vi brukar ha en representant på mötena där. Men här som på alla andra områden är det regeringen som sköter utrikespolitiken. Personer från justitiedepartementet är delegationsledare vid revisionskommitténs möten.

Nu har det kommit signaler från EU-kommissionen att man möjligen skulle inrätta en särskild kommitté eller liknande för tillsynsmyndigheter.

– I så fall reser vi möjligen dit ensamma eller har med oss någon från regeringskansliet som observatör. Men det är alltid så att alla förhandlingar i utrikes relationer görs på regeringens uppdrag. Man åker inte ut och representerar Sverige som myndighet utan att ha mandatet eller uppdraget från regeringen mycket tydligt och klart för sig. Men visst är vi aktiva i EUs revisionskommitté. Jag räknar med att vi ska fortsätta vara det eftersom det är så mycket som händer internationellt på revisionsfronten. Hela revisionsområdet utformas ju i internationell samverkan.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%