Balans nr 10 2003

Revisorsnämnden: Revisorstillsyn i några andra länder

I de nordiska länderna är revisorstillsynen statlig ungefär på det sätt som den varit i Sverige sedan 1973. Rent formellt gäller detta inte Finland där Centralhandelskammaren står för tillsynen. Centralhandelskammaren är dock en mycket myndighetsliknande institution.

I de anglosaxiska länderna och i Holland har man länge haft föreningsstyrd tillsyn. Men här har man gått över eller håller på att gå över till offentlig tillsyn eller tillsyn med stora offentliga inslag. Forna samväldesländer som Australien och Kanada har ännu kvar den föreningsstyrda tillsynen.

I Tyskland är revisorerna sedan gammalt medlemmar av en Wirtschaftsprüferkammer. Denna offentligrättsliga medlemsorganisation – en kvarleva från skråväsendets tid – svarar bland annat för revisorstillsynen. (Därutöver är revisorerna medlemmar i Institut der Wirtschaftsprüfer, som motsvarar FAR i Sverige.)

I Frankrike och Italien är inslagen av statlig reglering sedan gammalt stora (i Italien har en revisorsförening faktiskt haft ”Justiedepartementet” som adress).

I USA har tidigare rått nästan total självreglering. Securities and Exchange Commission har inte haft någon egentlig tillsyn över revisorerna. Men nu ska revisionen av alla publika bolag övervakas av Public Company Accounting Oversight Board, PCAOB. Detta är formellt en privat organisation. Men den har skapats genom Sarbanes-Oxley-lagen som kommit till efter de stora redovisningsskandalerna. Hela styrelsen i PCAOB utses av SEC. Ingen revisionsbyrå får revidera amerikanska publika bolag utan registrering hos PCAOB. Amerikanska byråer måste vara registrerade senast den 22 oktober 2003. Utländska byråer kan vänta till den 19 april 2004. När detta skrivs har närmare tvåhundra amerikanska byråer ansökt om registrering. Registreringen är en dyr process för branschen. För ”de fyra stora” samt bdo och Grant Thornton har registreringen av kedjornas företag i olika länder bedömts kosta sammanlagt närmare en miljard kronor.

FEE vill ha europeisk samordning

Den europeiska revisorsorganisationen FEE publicerade den 15 september ett ”discussion paper” med en rad förslag som siktar på att stärka den offentliga tillsynen över revisorsyrket i Europa.

FEE vill i allmänhetens intresse ha en kraftfull övervakning av revisorsprofessionen – gärna utövad i en organisation där branschen är i minoritet.

FEE anser att tillsynsstrukturer organiseras bäst på nationell nivå. Men det behövs en EU-mekanism för att samordna de nationella systemen och för att behandla gränsöverskridande frågor. FEE anser att EU-kommissionen bör inrätta en särskild organisation för att samordna de nationella tillsynssystemen.

Gemensamma principer

En sådan organisation kan utveckla förslag till gemensamma principer och huvuddrag i ordnandet nationell offentlig tillsyn. Den kan föreslå förbättringar av procedurerna i den nationella tillsynen. Den kan fungera som en formell mekanism för informationsutbyte och samordning i gränsöverskridande frågor.

Den europeiska samordningsorganisationen bör vara en legal enhet för att kunna arbeta effektivt och kunna skapa förtroende, skriver

FEE. Organisationen ska vara utformad med hänsyn till allmänhetens och övriga intressenters intresse.

Betungande dubbelreglering

Organisationen kan också hjälpa till med arbetet i de tillsynssystem som skapas i USA och på andra håll i världen. Den kan på så sätt eliminera onödig och betungande dubbelreglering inom tillsynsområdet.

FEE-presidenten David Devlin säger:

– En kraftfull offentlig tillsyn säkrar allmänhetens förtroende för att revisorsprofessionen har som uppgift att arbeta i allmänhetens intresse med högsta möjliga kvalitetsnivå. Den europeiska revisorsprofessionen spelar en viktig roll i återställandet av förtroendet för finansiell redovisning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...