Innehåll

Balans nr 10 2003

Debatt/slutrepliker: Björn Markland – Nu kommer vi väl inte längre

När jag i mars bestämde mig för att ta upp en debatt med Claes Sjölin, berodde det på att han hade aktualiserat några spännande problem för revisionsbyråbranschen i sin artikel

En bransch söker sin struktur” (Balans nr 3/2003). Dit hörde hur branschen skall säkra specialistkompetens för revisionsverksamheten om specialisterna inte får underhålla sin kompetens genom konsultverksamhet. Dit hörde också avvägningen mellan kontroll och rådgivning. Mitt inhopp berodde på att jag tyckte att dessa frågor doldes i en dimma av oklara resonemang och sammanblandningar, och till och med ett eller annat sakfel.

I den fortsatta debatten har Sjölin fört in ytterligare intressanta frågor, t.ex. revisorns förvaltningsrevision (Märsk-affären), de amerikanska skandalernas betydelse för tolkningen av svensk lag, och hur väl den nya revisorslagen tar vara på de intressen den är satt att skydda.

Jag vill emellertid med en viss envishet hålla mig till mina ursprungliga invändningar och sammanfatta var jag tror att vi har hamnat efter debatten.

1. Den starka tendensen hos svenska revisionsbyråer att avveckla de konsultverksamheter som legat längst bort från revisionen beror inte på något beslut, vare sig av FAR eller i samverkan mellan byråerna.

På den punkten tror jag numera att vi är överens. Möjligen har vi varit det hela tiden, fast det inte såg ut så. Sedan tror jag att tendensen är helt marknadsstyrd, dvs. ett kommersiellt svar på klienternas energiska sökande efter återställt förtroende, men där tror nog Sjölin fortfarande att revisorslagen spelade en viktig roll.

2. När man betraktar revisorslagens effekter på konsultationen måste man noga skilja mellan vad revisorn får sälja till en revisionsklient och vad revisorn över huvud taget får sälja.

Sjölins användning av uttrycket ”integrerad verksamhet” tydde på att han slarvade med den distinktionen. I maj var det Sjölin som beskyllde mig för att inte förstå skillnaden, och därav drar jag slutsatsen att vi numera båda är lika ordentliga med att skilja på frågorna.

3. Rådgivningstjänster kan ha naturligt samband med revisionsverksamhet även om de lämnas till icke-revisionsklienter.

Det här är kanske det egendomligaste inslaget i vår diskussion, men jag inser numera att Sjölin faktiskt tror att det är förbjudet för ett revisionsföretag att ge skatterådgivning till icke-revisionsklienter (men fullt tillåtet till revisionsklienter, förutsatt att analysmodellen ger klartecken). Propositionen till revisorslagen säger: ”För att en verksamhet skall ha ett naturligt samband med revisionsverksamhet fordras inte att den har anknytning till den revisionsverksamhet som revisorn bedriver.” Sjölin tycker inte att det uttalandet räcker som stöd för min mening, och då kommer vi väl inte längre. Min tröst är att Revisorsnämnden (RN) tycker likadant som jag. Justitiedepartementets promemoria ”Några frågor om revision” har för övrigt sedan dess kommit till mitt stöd, eftersom den i frågan om bokföringsjäv anger som ett självklart alternativ att ett företag köper redovisningstjänster av ett annat revisionsföretag än det som utför revisionen. Det skulle ju vara förbjudet enligt Sjölins uppfattning.

4. Sidoverksamhet får ägas av revisorer, parallellt med revisionsföretag.

Professor Hans Stenberg har i Balans 8–9/2003 med ett visst eftertryck fått mig att förstå att allehanda förehavanden kan vara förbjudna och t.o.m. straffbara utan att det står något om det i lagen. Eftersom lagen uttryckligen säger att ett revisionsföretag inte får äga andelar i en sidoverksamhet, och att en revisor inte får äga andelar både i ett revisionsföretag och i en sidoverksamhet genom samma ägarbolag, har jag ändå svårt att tro att lagstiftaren inte skulle ha sagt ifrån lika uttryckligt om det hade varit avsikten att revisorn inte alls skall få äga en sidoverksamhet. Även här tröstar jag mig med att RN håller med mig. Jag råkade skriva det tidigare, och Stenberg har därefter gått igenom RNs alla ärenden sedan 2000 men ”inte funnit något uttalande som styrker Marklands uppfattning på denna punkt”. Nej, jag ställde en muntlig fråga till nämndens ledning och fick ett muntligt svar. Från rättsvetenskaplig synpunkt är detta kanske osportsligt, men praktiker jag mött är rätt nöjda med beskedet.

Märsk-affären och Enron, då? I detta nummer upprepar Sjölin att det ”hade varit intressant om Markland velat besvara fler av de frågor som ställts i debatten”. Nå, skulle jag i min förestående pensionärstillvaro tröttna på duvorna i parken, kan det nog hända att jag ber att få återkomma. Jag vet ungefär vad jag tycker, och pensionärers mentalitet brukar just inte kännetecknas av tilltagande ödmjukhet för andras åsikter. Jag hoppas att Claes håller ut till dess.

Björn Marklandär generalsekreterare i FAR.

Här sätter vi punkt.

Tidigare inlägg: Claes Sjölin ”En bransch söker sin struktur” (nr 3/2003); Björn Markland ”Viktiga frågor skyms av dimma” (nr 4/2003); Claes Sjölin ”Varför svar utan åsikter?” (nr 5/2003); Björn Markland ”De affärsjurister som finns kvar på FAR-byråerna är självklart välkomna i FAR” (nr 6–7/2003); Hans Stenberg ”Om revisors ägande av sidoverksamhet”. (nr 8–9/ 2003)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...