Balans nr 11 2003

Redovisning & redovisningar: Granskningen av redovisningar för 2002 avslutad!

Den granskning som Björn Grundvall, Sigvard Heurlin och Rolf Rundfelt genomfört av årsredovisningar för 2002 på Övervakningspanelens uppdrag är nu avslutad. En sammanställning av resultaten finns i en skrift som Stockholmsbörsen gett ut; Börsbolagens årsredovisningar 2002.

Uppdraget till granskarna var bedöma om årsredovisningarna för de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen är upprättade i enlighet med ”lag eller annan författning och god sed för aktiemarknadsbolag”. Det som dominerat granskningen är prövningen av om redovisningen följer Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. Även ÅRL har varit viktig, framför allt vad gäller förvaltningsberättelsen, liksom den rekommendation som NBK gett ut om ledande befattningshavares förmåner.

En stor skillnad jämfört med den granskning som genomfördes för 2001 är sättet på vilket resultaten från granskningen kommunicerats till bolagen. För 2002 redovisas iakttagelserna i punktform, med hänvisning till sida eller motsvarande i årsredovisningen samt till olika punkter i aktuella rekommendationer. Iakttagelserna återfinns i ett brev varav framgår att avsändaren är Övervakningspanelen och där syftet med granskningen beskrivs. Av brevet framgår också att ärendet normalt är avklarat i och med att brevet skickats. Önskvärt är visserligen att företagen kommenterar gjorda iakttagelser och framför allt om avsikten är att ändra i kommande årsredovisningar.

Situationen är något allvarligare i de fall som granskarna gjort bedömningen att de avvikelser som finns från lag etc. är så allvarliga att årsredovisningen bör underställas panelen. Om så är fallet framgår av brevet liksom att ett slutligt ställningstagande fattas först efter att företagets kommentarer beaktats. Antalet potentiella panelärenden uppgår till cirka 20 varav ett är färdigbehandlat, nämligen Bure för vilket en redogörelse lämnades i föregående nummer av Balans. I åtminstone ett annat fall har ärendet avskrivits efter att företagets kommentarer erhållits. Behandlingen av samtliga panelärenden kommer sannolikt inte att vara slutförd förrän efter årsskiftet vilket är olyckligt. Det beror på att rutinerna för granskningen inte färdigställdes förrän sent. För kommande år är ambitionen att granskningen skall vara genomförd betydligt snabbare.

En annan stor skillnad jämfört med granskningen för 2001 är detaljeringsgraden i de iakttagelser som rapporteras. Uppskattningsvis är det genomsnittliga antalet punkter som kommenteras cirka tio, i enstaka fall det flerdubbla. Trots det är det min bedömning att kvaliteten på uppgiftslämnandet är högre i år än i fjol. Att det ändå rapporteras så många avvikelser beror på ökade resurser, tre granskare 2002 jämfört med två för 2001, samt ett mer preciserat granskningsuppdrag. Granskarna har alltså haft i uppdrag att rapportera alla avvikelser, inte bara de som skulle kunna uppfattas som väsentliga.

Redovisningsprinciper

Den vanligaste kritiken från granskarna gäller oklar eller utebliven beskrivning av redovisningsprinciper. Ett exempel gäller principen för intäktsredovisning. Beskrivningen är ibland kortfattad till gränsen för meningslöshet; ”Intäkter redovisas i samband med fakturering”. Ett tips kan vara att jämföra med hur exempelvis amerikanska företag skriver för att se vad som bör vara med. Vanligt är att det som beskrivs inte är en princip utan hur en princip (som inte beskrivs) tillämpas. Exempel gäller ofta leasing och skatter. För leasing kan det heta att företaget klassificerar alla avtal som operationella därför att de finansiella avtalen inte bedöms som väsentliga. Det väsentliga budskapet, nämligen på vilka grunder som avtalen klassificeras som finansiella eller operationella anges dock inte. För skatter kan beskrivningen gälla varför företaget redovisar, eller inte redovisar, en uppskjuten skattefordran till följd av underskottsavdrag, men utan att förklara den princip som ligger till grund för redovisningen. Och när det gäller principer som inte beskrivs handlar det ofta om nedskrivningar, avsättningar, pensioner och räntekostnader.

Redovisning och värdering

En tydlig beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper är viktig för förståelsen. Till skillnad från de iakttagelser som gäller redovisning och värdering (recognition and measurement) har de dock ingen direkt påverkan på resultat och ställning. I skriften har ett antal noteringar sammanställts som behandlar sådana frågor. Ett välkänt exempel gäller redovisningen av goodwill. Två företag har i likhet med tidigare år valt att en avskrivningstid på 40 år vilket är ett avsteg från Rådets rekommendation om koncernredovisning, RR 1:00.

Redovisningen av fou är ett svårbedömt område. En observation är att flertalet företag redovisar fou som tillgång. Den andel av utvecklingsutgifterna som aktiveras kan dock variera kraftigt. Det torde vara ofrånkomligt och kommer möjligen att jämnas ut när företag inom samma bransch haft möjlighet att jämföra sina siffror. Något överraskande är att ett antal företag valt att skriva ner tidigare aktiverade utgifter med hänvisning till den nya rekommendationen. Det har föranlett frågor från granskarna eftersom de kriterier som gäller för aktivering enligt RR 15 inte avviker nämnvärt från vad som gällde enligt BFN R1.

Konvertibler är ett gammalt sorgebarn. Trots att RR 3, som kräver att konverteringsrätten bryts ut och redovisas separat, gavs ut för 10 år sedan är det fortfarande många företag som väljer att enbart redovisa den nominella räntan vilket leder till en överskattning av periodens resultat.

Resultaträkningen

Vanligt är också kritik mot hur resultaträkningen är utformad. En kritik gäller redovisningen av jämförelsestörande poster, något som kommenterades i förra numret av Balans. Därutöver har granskarna bland annat uppmärksammat:

  1. Utebliven redovisning av aktiverade utgifter för fou i de företag som tillämpar en kostnadsslagsindelad resultaträkning. Det som dessa företag inte observerat är att aktiverade utgifter skall redovisas bland intäkter.
  2. Redovisning av goodwill-avskrivningar på en egen rad i de företag som tillämpar en funktionsindelad resultaträkning. Goodwillavskrivningar är inte en funktion utan skall fördelas på exempelvis försäljning och/eller tillverkning.
  3. Resultat före och efter olika resultatkomponenter. Exempel kan vara resultat före och efter goodwillavskrivningar eller omstruktureringskostnader. En sådan redovisning är inte förenlig med RR 4.

Kassaflöden, valuta och resultat per aktie

Den vanligaste kritiken mot årsredovisningarna för 2001 gällde avvikelser från RR 7, 8 samt 18. För 2002 märks en förbättring, särskilt vad gäller RR 18, Resultat per aktie. Nästan alla företag redovisar nu resultat per aktie i anslutning till resultaträkningen. Det vanligaste problemet som kvarstår gäller oklarheter i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. När det gäller RR 7, Kassaflöden, är de vanligaste noteringarna utebliven specifikation av betalda räntor samt förvärvade/avyttrade tillgångar i samband med dotterföretagstransaktioner. Beträffande valuta, slutligen, RR 8, är det anmärkningsvärt att uppgifter om effekten av flödessäkringar fortfarande saknas i många företag, även sådana med ett stort valutaberoende.

Övriga områden som kommenteras

Utöver vad som angivits ovan finns avsnitt i skriften som behandlar skatter, avsättningar, nedskrivningar, upplysningar om närstående, personaloptioner samt NBK:s regler om redovisning av ledande befattningshavares förmåner. Avsikten är att återkomma i senare nummer av Balans med en mer detaljerad redogörelse för några av de iakttagelser som gjorts kring dessa och andra frågor.

Viktig förändring av RR 8, Valuta, och RR 27, Finansiella instrument

Riksdagen beslöt den 12 november att ändra ÅRL så att det från och med 2004 blir möjligt för icke-finansiella företag att värdera vissa finansiella instrument till verkligt värde. Ändringen möjliggör för Redovisningsrådet att eliminera en väsentlig avvikelse i RR 27 som också får konsekvenser för RR 8. Ändringen i RR 27 handlar om det som kallas syntetiska instrument. Ett vanligt exempel på ett sådant instrument är en fordran i utländsk valuta som säkrats genom försäljning av valuta på termin. Hittillsvarande praxis har varit att redovisa en sådan fordran till terminskurs. Innebörden är att företaget redovisar de två instrumenten, fordran och terminskontraktet, som vore de ett, nämligen en ”syntetisk” fordran i kronor.

Lagändringen möjliggör för alla företag att redovisa terminskontraktet till verkligt värde. Eftersom även fordran kan värderas till verkligt värde saknas anledning att hålla fast vid hittillsvarande praxis. Redovisningsrådet har därför beslutat att från och med 2004 kräva att när ett derivat används för att säkra en valutabetalning, båda positionerna skall värderas var för sig till verkligt värde. Samma sak gäller för så kallade swapavtal, exempelvis om ett företag ingår ett avtal som medför att det i stället för att erlägga rörliga räntor på ett lån, betalar fasta. I stället för ett ”syntetiskt” fasträntelån skall företaget i detta fall redovisa dels lånet med rörlig ränta till verkligt värde, dels värdet på swapavtalet.

Ändringarna får ingen påverkan på det redovisade resultatet men kommer att kräva förändringar av beskrivningen av redovisningsprinciper för nästan samtliga företag.

DocentRolf Rundfeltpublicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%