Balans nr 11 2003

Promemorian ”Några frågor om revision” Redovisningsjävet – en ständigt aktuell fråga

Drygt 30 remissvar har inkommit över Justitiedepartementets promemoria ”Några frågor om revision”. Karin Engblom Fredrikson och Björn Markland beskriver först förslagen i korthet och gör sedan en kortfattad sammanställning över remissinstansernas yttranden. Därefter redogörs mer utförligt för remissinstansernas syn på förslaget om ett absolut förbud för kombinerade redovisnings- och revisionsuppdrag.

I denna sammanställning refereras först förslagen i Justitiedepartementets promemoria den 25 juni 2003 Några frågor om revision. Därefter redogörs i korthet för remissinstansernas yttranden. Till sist görs en mer detaljerad och nedbruten genomgång av yttrandena i vad de avser förslaget om utvidgat byråjäv vid redovisningstjänster, eftersom den delen av promemorian har tilldragit sig särskilt intresse.

Promemorians förslag i korthet

  1. Aktiebolagens bestämmelser om revisionsberättelsens form och innehåll kompletteras på grund av nya krav i det fjärde bolagsrättsliga EG-direktivet
  2. Mandattiden för revisorer justeras så att den i vissa fall kan bestämmas till tre i stället för fyra år för att uppnå överensstämmelse med sjuårsgränsen för partnerrotation i företag av allmänt intresse i EG-rekommendationen om revisorers oberoende
  3. I aktiebolagslagen tydliggörs att de allmänna bestämmelserna om mandattid gäller även när en revisors uppdrag upphör i förtid
  4. Styrelsens och VD:s upplysnings- och biträdesplikt straffsanktioneras inte, något som föreslagits av FAR
  5. Det införs ingen skyldighet för styrelsen och VD att självmant lämna revisorn upplysningar som kan antas ha betydelse för revisionen, något som också föreslagits av FAR
  6. Den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett aktiebolag vid bokföringen skall inte kunna vara revisor i bolaget (dvs. ett absolut förbud för kombinerade redovisnings- och revisionsuppdrag, i motsats till nuvarande bestämmelser som uppställer byråjäv bara vid biträde med grundbokföringen)

Remissinstansernas svar i korthet

Sveriges advokatsamfund tillstyrker i huvudsak förslagen, men anser att förslagen om mandatperiod och vidgat byrå-jäv inte är tillräckligt långtgående och tydliga.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund tillstyrker förslagen beträffande innehållet i revisionsberättelsen, revisorns mandattid och, såvitt avser marknadsnoterade bolag, förslaget om vidgat byråjäv. Aktiespararna ställer sig positiva till straffsanktionering av företagsledningens skyldighet att bistå och lämna upplysningar till revisorn.

Svenska Bankföreningen tillstyrker förslaget om revisionsberättelsens innehåll och instämmer i att styrelsens och vd:s skyldighet att lämna upplysningar inte bör straffsanktioneras. Bankföreningen avstyrker förslaget om mandattid och tar inte ställning till hur reglerna om revisorsjäv bör vara utformade.

Brottsförebyggande rådet har inte något att erinra mot förslagen i promemorian, men kommenterar upplysningsplikten och det vidgade byråjävet.

Ekobrottsmyndigheten tillstyrker förslagen men kommenterar upplysningsplikten och det vidgade byråjävet.

FAR tillstyrker i huvudsak förslaget om revisionsberättelsen, men lämnar detaljsynpunkter, avstyrker förslaget till mandatperiod vid omval, föreslår att frågan om styrelsens skyldighet att lämna upplysningar får vila i avvaktan på utvecklingen i EU och avstyrker förslaget om skärpta jävsbestämmelser.

Finansbolagens förening biträder förslagen i promemorian.

Finansinspektionen tillstyrker förslagen i promemorian, då dessa är ägnade att öka genomlysningen och förståelsen för revisionen.

Fondbolagens Förening avstår från att yttra sig.

Svenska Fondhandlareföreningen delar i allt väsentligt de förslag som läggs fram i promemorian, men gör särskilda påpekanden vad gäller förslagen om mandatperiod och vidgat byråjäv.

Företagarförbundet anser att styrelsens och vd:s upplysningsplikt bör straffsanktioneras.

Företagarna tillstyrker förslagen utom vad gäller revisorns mandattid, mandattid vid fyllnadsval och revisorsjäv.

Försäkringsbranschens Redovisningsnämnd avstår från att yttra sig.

Hovrätten över Skåne och Blekinge tillstyrker förslagen i huvudsak, men framför vissa synpunkter.

Kammarkollegiet har inga invändningar mot förslagen och tillstyrker att samma regler skall gälla för stiftelser.

Kammarrätten i Jönköping tillstyrker förslagen med vissa anmärkningar beträffande vidgat byråjäv.

Svenska Kommunförbundet lämnar synpunkter på revisionsberättelse och mandatperiod, tillstyrker förslaget att inte straffsanktionera styrelsens och vd:s skyldighet att lämna upplysningar och biträde, och delar i princip promemorians uppfattning om vidgat byråjäv, men framför synpunkter på dubbel reglering och föreslår ytterligare utredning.

Konkurrensverket har inget att anföra.

Lantbrukarnas Riksförbund har inte något att erinra mot förslagen, men kommenterar det utvidgade byråjävet särskilt.

Lindebergs Grant Thornton delar de ställningstaganden som framförs i FARs remissyttrande men lämnar kompletterande synpunkter på förslaget om vidgat byråjäv.

Länsstyrelsen i Stockholms län har inte några synpunkter.

Näringslivets Regelnämnd anser att det måste genomföras en betydligt djupare konsekvensanalys beträffande förslaget om förbud mot kombiuppdrag.

Revisorsnämnden tillstyrker förslagen i promemorian och kommenterar särskilt revisionsberättelsens innehåll samt det vidgade byråjävet.

Rikspolisstyrelsen har inga synpunkter på promemorians förslag.

Riksrevisionen tillstyrker huvuddelen av förslagen. Då det gäller förslaget om vidgat byråjäv anser Riksrevisionen att det är nödvändigt att lösa därav föranledda problem för mindre bolag.

Riksskatteverket är i stort sett positivt till föreslagna ändringar, men anser att vissa delar bör bli föremål för ytterligare överväganden och omarbetning.

Riksåklagaren tillstyrker de i promemorian framlagda förslagen.

Stockholmsbörsen anser att det är av stor betydelse att de föreslagna förändringarna i fråga om kombiuppdrag och revisorsjäv blir väl analyserade och förankrade på hela marknaden innan de genomförs.

Svenska Revisorsamfundet SRS har inget att erinra mot reglerna om revisionsberättelsen, anser att reglerna om mandatperiod bör ses över, instämmer i promemorians förslag att inte straffsanktionera styrelsens och vd:s skyldighet att lämna upplysningar och biträde åt revisorn och avstyrker förslaget att begränsa revisionsbyråers möjligheter att lämna redovisningstjänster i kombinerade uppdrag.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF tillstyrker förslagen om revisionsberättelse, styrelses och vd:s informationsplikt samt revisorsjäv.

Uppsala universitet tillstyrker förslagen om mandattid samt styrelses och vd:s upplysningsskyldighet. Förslaget om revisionsberättelsen tillstyrks med viss reservation, medan förslaget om vidgat byråjäv f.n. inte kan tillstyrkas.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers delar de ställningstaganden som framgår av FARs remissvar, men lämnar kompletterande synpunkter på förslaget om vidgat byråjäv.

Yttranden över avsnittet Revisorsjäv och vissa redovisningstjänster

Departementet föreslår en ny avgränsning av innebörd att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett aktiebolag vid bokföringen inte skall kunna vara revisor i bolaget. Ändringen innebär att jäv föreligger så snart någon av revisorns kolleger på revisionsbyrån biträder det reviderade bolaget med någon del av bokföringen, vare sig det gäller grundbokföring, huvudbokföring eller upprättandet av årsredovisningen. I dag följer sådant jäv endast av grundbokföring.

Oberoendehot

Många remissinstanser kommenterar förslaget mot bakgrund av behovet av förtroende för revisorn, närmast i termer som för tankarna till analysmodellens självgransknings- och egenintressehot.

Aktiespararna åberopar särskilt behovet att ”undanröja självgranskningshotet och stärka revisorns roll”.

Ekobrottsmyndigheten anser att undanröjandet av självgranskningshot är så principiellt viktigt att det tar över exempelvis kvalitetsaspekterna.

Svenska Fondhandlareföreningen, som i princip tillstyrker förslaget, menar ändå att gränsen för byråjäv inte får dras så snävt att bolaget inte kan diskutera skattefrågor med sin revisor, som ofta är den enda externa person som har tillräcklig insyn i bolaget.

Kammarrätten i Jönköping ifrågasätter t.o.m. om inte även andra konsulttjänster än redovisning borde medföra byråjäv på grund av egenintressehotet.

Svenska Kommunförbundet skriver uttryckligen att ”säkerhet och oberoende går före rationalitet och ekonomi”.

Lindebergs Grant Thornton anser sig ha rutiner och metoder i enlighet med analysmodellen som hanterar oberoendeproblematiken.

Revisorsnämnden menar att inget tyder på att problemen har minskat till följd av den nya revisorslagen.

Riksrevisionen instämmer med promemorian i att all inblandning av revisorn i klientföretagets redovisning medför hot mot oberoendet, och menar att ett lagfäst klargörande av att sådan inblandning är förbjuden skulle stärka förtroendet för revisorerna. Rikrevisionen menar dock att promemorian inte har beaktat risken för vänskapshot och partsställningshot, särskilt i de mindre bolagen, och vill se förslagen som ett inslag i en mer omfattande uppsättning av åtgärder.

Stockholmsbörsen anser att det är av stor betydelse att de föreslagna förändringarna i fråga om kombiuppdrag och revisorsjäv blir väl analyserade och förankrade på hela marknaden innan de genomförs.

Några remissinstanser, däribland Uppsala universitet, tar upp risken för att en revisor, om förslagen genomförs, i stället kommer i ett beroendeförhållande till en redovisningsbyrå som tar över redovisningsdelen av tidigare kombinerade uppdrag. Universitetet påpekar också att ABL:s jävskatalog inte tar någon hänsyn till den effekt olika förhållanden faktiskt har på revisorns oberoende, medan revisorslagens analysmodell beaktar effekten i det enskilda fallet. Universitetet ifrågasätter om inte de krav som EG-rekommendationen ställer på revisorns oberoende väl kan rymmas inom den existerande regleringen. Härigenom kan hänsyn tas till de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet, vilket i sin tur lämnar utrymme för hänsynstagande till bl.a. revisionsklientens storlek, kompetens m.m. och därmed till behovet av eventuell framtida regelutveckling.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers anser att det nuvarande systemet fungerar bra för att säkerställa en tillförlitlig redovisning, hög kvalitet i revisionen och revisorns opartiskhet och självständighet genom tillämpning av analysmodellen och genom obligatoriska kvalitetskontroller.

EG-rekommendationen

En utgångspunkt för promemorian är EG-rekommendationen om revisorers oberoende.

FAR är kritisk till att promemorian vill införa särbestämmelser som motverkar fullbordandet av den inre marknaden. FAR hävdar också att promemorian tolkar rekommendationen på ett felaktigt sätt, främst beträffande uttrycket ”tekniska och rutinmässiga uppgifter”.

Även Lindebergs Grant Thornton anser att en stor del av de tjänster som lämnas inom ramen för ett kombinerat uppdrag är av sådan teknisk eller mekanisk karaktär att de inte strider mot EG-rekommendationen.

Revisorsnämnden menar att det främsta skälet att tillstyrka förslaget är att Sverige skall uppfylla kraven enligt EG-rekommendationen om revisorers oberoende och att detta skall stärka revisorernas opartiskhet och självständighet.

Riksrevisionen ställer sig positiv till att förslaget innebär en anpassning till EG-rekommendationen, men går inte in på några tolkningsfrågor.

Svenska Revisorsamfundet SRS skriver att införandet av särregler försvårar fullbordandet av den inre marknaden och försvagar den europeiska positionen i pågående förhandlingar om global harmonisering. SRS invänder också mot promemorians tolkning av ”tekniska och rutinmässiga uppgifter” och menar att innebörden endast är att resultatet av arbetet skall bli lika oavsett vem som utfört det.

Revisionens kvalitet

Några remissinstanser diskuterar promemorians uttalande om de kombinerade uppdragens inverkan på revisionens kvalitet.

Brottsförebyggande rådet medger att det ligger nära till hands att anta att oberoendet stärks om revisorns byrå inte är inblandad i klientens bokföring, men ifrågasätter om största möjliga oberoende är detsamma som effektivast möjliga revision. Det ligger närmare till hands för redovisningspersonalen att slå larm till en revisor vid den egna byrån än till en främmande revisor, om den misstänker brister eller oegentligheter, säger BRÅ.

Ekobrottsmyndigheten ifrågasätter inte att revisionens kvalitet t.o.m. kan bli högre vid kombinerade uppdrag, men anser att de principiella invändningarna mot självgranskning tar över.

FAR hävdar att promemorians omdöme om dålig kvalitet på revisionen i kombinerade uppdrag saknar stöd i verkligheten, och reagerar särskilt mot de sju åberopade disciplinärendena, som saknar relevans. Enligt FARs uppfattning är kvaliteten tvärt om ofta högre i kombinerade uppdrag. FAR pekar på svårigheten för ett litet företag att bedöma en anlitad redovisningsbyrås kompetens.

Företagarna menar att kombinerade uppdrag innebär att revisorn känner till redovisarens kompetens och att revisorn på ett enkelt sätt kan få information om företaget, något som ökar revisionens kvalitet. ”En korrekt utförd redovisning är en förutsättning för en billig revision” skriver Företagarna. I likhet med FAR ifrågasätter Företagarna promemorians antagande att konkurrensen på redovisningsmarknaden skulle öka om förslaget genomfördes.

Lantbrukarnas Riksförbund kan, med stöd av Revisorsnämndens erfarenhet som åberopas i promemorian, inte se att det är en nackdel ur kvalitetssynvinkel om redovisningstjänsterna utförs av en fristående redovisningsbyrå i stället för att revisionsbyrån sköter dem.

Lindebergs Grant Thornton menar att förslaget inte stärker kvaliteten, vare sig på revisionen eller på redovisningen. Tvärtom noterar byrån att allt fler fristående redovisningskonsulter nu överlåter biträdet med årsredovisningen till revisionsbyrån på grund av de allt djupare kunskaper som krävs. lgt påpekar också att kvalitetsmålet i ett redovisningsuppdrag är noll fel, medan målet i en revision endast är att finna de fel som skulle kunna påverka en extern läsares bedömning av företagets resultat och ställning.

Riksrevisionen pekar på att den allmänna kvaliteten på årsredovisningarna i mindre bolag som i dag anlitar revisionsbyrån för redovisningstjänster riskerar att sjunka om bolagen själva försöker ta över bokslutsarbetet.

Svenska Revisorsamfundet SRS anser att Revisionsbolagsutredningen 1999 genom frågor till en stor grupp intressenter visade att det inte förelåg några kvalitetsbrister i revisionen till följd av att revisionsbyråer tillhandahöll både revisions- och rådgivningstjänster, men att revisorers rådgivning är viktig särskilt för de mindre företagen och då inte minst för att begränsa dessas administrativa kostnader. SRS framhåller att det finns ett stort antal redovisningsbyråer i Sverige, men att det inte finns något system för kvalitetssäkring eller tillsyn över dessa och att allvarliga kvalitativa brister på redovisningsområdet har kunnat iakttas hos dem under senare år. SRS gör gällande att de disciplinärenden som anförs i promemorian inte ger stöd för uppfattningen att kvaliteten på revisionen är sämre i kombinerade uppdrag, och redovisar en egen undersökning av 229 tillsynsärenden som visar att de kombinerade uppdragen är den grupp där det förekommer minst brister i revisionen. Risken för brister befinns vars störst där revisorn förlitar sig på en fristående redovisningsbyrå. SRS ifrågasätter också om förslagen skulle öka konkurrensen på redovisningsmarknaden och förmodar för egen del det motsatta. SRS påpekar vidare att förslaget inskränker anmälningsplikten vid misstänkt brottslighet, eftersom någon sådan inte åvilar fristående redovisningsbyråer.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers menar att förslaget inte ökar kvaliteten hos eller tilltron till revisionen, och inte heller tillför något mervärde vare sig för företagens externa intressenter eller för de små och medelstora företagen och deras ägare eller för revisionsbyråbranschen. Att revisorn biträder företaget med annat än ren revisionsverksamhet ger bättre kännedom om företaget och större möjlighet att identifiera problem som berörs av revisionen. Det ger också större möjlighet att på ett tidigt stadium upptäcka och ingripa mot ekonomisk brottslighet.

Småföretagens intresse

Småföretagens behov av service till rimliga kostnader kommenteras av flera remissinstanser.

Bankföreningen ”understryker betydelsen av att en eventuell ändring inte försvårar för småföretagen att få tillgång till såväl revisors- som redovisningstjänster”.

FAR menar att promemorians föreställning om de mindre företagens bokföringsorganisation underskattar både behovet av kompetent biträde och kostnadseffekten av de föreslagna lagändringarna.

Företagarna delar uppfattningen att ett utvidgat byråjäv skulle medföra kostnadsökningar för de mindre företagen.

Som framgått ovan anser däremot Svenska Kommunförbundet att ”säkerhet och oberoende går före rationalitet och ekonomi”.

Lindebergs Grant Thornton menar att konsekvensbeskrivningen saknar erforderlig förankring i verkligheten. Förslaget ligger inte i linje med regeringens eljest uttalade ambition att förbättra villkoren för små företag, skriver lgt.

Riksrevisionen noterar att förslagen sannolikt kommer att öka kostnaderna för mindre bolag som i dag anlitar revisionsbyrån för redovisningstjänster. Seriösa bolag vill inte ha orena revisionsberättelser, utan kommer under alla omständigheter att fråga revisorn om råd beträffande erforderliga ändringar i bokslutet.

Svenska Revisorsamfundet SRS invänder att promemorians förslag innebär att reglerna för revision i små företag anpassas till den nivå som EG-rekommendationen reserverat för de stora bolagen. Detta gäller särskilt med hänsyn till att Sverige har revisionsplikt även i de minsta bolagen. SRS anser också, med stöd av en enkät till samfundets ledamöter, att promemorian väsentligt underskattat andelen mindre bolag som anlitar revisionsbyrån för redovisningstjänster, och särskilt då upprättande av bokslut och årsredovisning.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers påpekar att det för ett företag i glesbygd ofta inte finns några realistiska alternativ till den rådgivning som företagets egen revisor kan ge. Byrån framhåller också att även företag som gör en stor del av redovisningsarbetet själva eller genom fristående redovisningsbyråer mycket ofta behöver anlita byrån för slutarbetet med årsredovisningen och för skatterådgivning.

Lagstiftningsteknik

Förslaget innebär att regler om revisorers oberoende kommer att finnas både i ABL och i revisorslagen, något som kommenteras av en del remissinstanser.

FAR påpekar att alla revisorer i aktiebolag är underkastade revisorslagen och föreslår att alla jävsbestämmelser utmönstras ur ABL. Skulle en jävsbestämmelse anses böra finnas kvar i ABL, bör den utformas i nära anslutning till analysmodellen, menar FAR.

Företagarna anser att lagstiftningen bör förenklas så att alla regler om revisorers oberoende, inklusive jävsregler, finns i revisorslagen.

Svenska Kommunförbundet finner den dubbla regleringen olycklig och förordar att förhållandet mellan de associationsrättsliga lagarna och revisorslagen utreds ytterligare.

Riksskatteverket föreslår att begreppet ”bokföring” definieras i lagtext eller förarbeten, eftersom det däri kan ingå t.ex. uppläggning av redovisningssystem, rutiner för hantering av verifikationer och arkiveringsrutiner.

Jävets omfattning

Flera remissinstanser har observerat att kretsen av jäviga enligt förslaget begränsas till samma företag, och inte omfattar hela revisionsgruppen.

Sveriges advokatsamfund anser det olyckligt att begreppet ”företag” i 10 kap. 16 § ABL inte omfattar koncern och revisionsgrupp.

Även FAR drar uppmärksamheten till denna asymmetri mellan ABL och revisorslagen och anger det som ett argument för att utmönstra jävsreglerna ur ABL.

Lantbrukarnas Riksförbund kan inte finna att det är någon skillnad ur ett jävsperspektiv om den som biträder med bokföringen är verksam i samma företag eller revisionsgrupp som revisorn.

Riksskatteverket anser det inte tillfredsställande att jävsfrågorna kan komma att bedömas olika beroende på hur revisionsbyrån är organiserad.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser att det bör ges mer detaljerade regler för vad som gäller t.ex. för en byråkedja, och motiverar synpunkten med att många små byråer under senare tid blivit uppköpta av byråkedjor.

FAR och Öhrlings PricewaterhouseCoopers framhåller att förslaget, sådant det är utformat, inte gör undantag för det som i revisorslagen kallas för revisionsrådgivning, dvs. rådgivning med anledning av iakttagelser vid revisionen. Båda remissinstanserna utgår från att detta inte varit avsikten.

Företag av allmänt intresse

Eftersom EG-rekommendationen om revisorers oberoende är en del av god revisorssed i Sverige råder det ett totalt förbud mot kombinerade redovisnings- och revisionstjänster i företag av allmänt intresse, t.ex. börsbolag.

Aktiespararna tillstyrker det utvidgade byråjävet bara i fråga om marknadsnoterade bolag, och har därför i praktiken inte yttrat sig över den fråga promemorian gäller.

Detsamma gäller Företagarna, som menar att de nya reglerna, om de skall införas, endast bör gälla för ”noterade eller publika” bolag.

Omsorgsfull utredning

FAR pekar på den omsorg som lagts ner på utredningar i frågan under de tre senaste decennierna och anser det viktigt att inga ändringar görs utan samma omsorg.

Svenska Kommunförbundet konstaterar att frågorna är komplicerade och har varit föremål för många överväganden över tiden. Det är därför lämpligt att hela detta block blir föremål för ytterligare undersökning och diskussion, menar förbundet.

Näringslivets Regelnämnd anser att förslaget skulle påverka strukturen i redovisnings- och revisionsbranschen. Indirekt kommer många företag att beröras. Promemorian ger en mycket knapphändig beskrivning av konsekvenserna för de berörda företagen, och det måste genomföras en betydligt djupare konsekvensanalys. Ett förslag som berör så många av Sveriges företag kan inte beskrivas i svepande ordalag, utan betydligt mer fakta måste redovisas, skriver nämnden.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers anser att förslaget innan det genomförs måste underkastas en särskild utredning med uppgift att förutsättningslöst och med stor omsorg analysera och överväga alla aspekter av redovisningsjävet, inklusive revisionsplikten i små och medelstora företag.

Rekrytering och branschutveckling

FAR menar att ett bortfall av konstruktiva rådgivningsuppgifter skulle leda till rekryteringssvårigheter för revisionsbyråbranschen. Detta skulle även få konsekvenser för tillflödet av redovisningskunniga ekonomer till näringslivet.

Svenska Revisorsamfundet SRS för ett resonemang om den tänkbara utvecklingen i revisionsbyråbranschen och finner stora risker för att koncentrationen i branschen ökar, att rekryteringen till revisionssidan försvåras, och att medarbetare på redovisningssidan friställs.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers understryker förslagets negativa konsekvenser för rekryteringen och även för kunskapsutvecklingen av medarbetare och därmed av framtidens revisorer.

Revisionsplikten i små bolag

FAR tar ställning till förslagen med utgångspunkt i antagandet att revisionsplikten skall bevaras även i de minsta bolagen. Andra länder med full revisionsplikt har liberala regler för redovisningsjäv, och skärps reglerna i Sverige är det naturligt att revisionspliktsfrågan aktualiseras.

Företagarna, som motsätter sig att jävsbestämmelserna ändras för mindre företag, anger som alternativ att revisionsplikten för dessa avskaffas och antar att banker och andra kreditgivare i så fall skulle begära för ändamålet anpassad granskning.

Lantbrukarnas Riksförbund, som i princip tillstyrker det utvidgade byråjävet, menar att den kostnadsökning som kan bli följden är att hänföra till revisionsarvodet och finner att det aktualiserar frågan om det över huvud taget bör finnas ett krav på att de mindre bolagen skall ha en revisor. I dessa företag är revisorns rådgivning ofta mycket viktigare än revisionen, skriver lrf.

Lindebergs Grant Thornton menar att förslagets konsekvenser måste utredas och analyseras på ett mer genomgripande sätt, och att även revisionsplikten i små företag måste prövas i denna process.

Riksrevisionen ser borttagande av revisionsplikten för mindre bolag som en tänkbar lösning. I så fall kommer antagligen viss extern granskning ändå att efterfrågas. Detta är särskilt angeläget i fråga om skatter och avgifter.

Uppsala universitet ifrågasätter det lämpliga i att ha en gemensam reglering för stora och små revisionsklienter. Detta gäller både revisionskravet som sådant och de yrkesetiska reglerna vid revisionen. Mot bakgrund av det näringspolitiska målet att underlätta för små och medelstora bolag framstår det som tveksamt att utan en närmare konsekvensutredning genomföra så genomgripande lagändringar som de föreslagna.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers menar att revisionsplikten i små och medelstora företag måste finnas med bland det som övervägs i en noggrann utredning, för den händelse det skulle finnas önskemål att genomföra förslagen.

Jur. kand. Karin Engblom Fredriksonär sekreterare i FARs styrelse ochBjörn Marklandär FARs generalsekreterare. Karin Engblom Fredrikson medverkade senast i Balans nr 5/2000 och Björn Markland i Balans nr 10/2003.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%