Balans nr 12 2003

Revisors anmälningsskyldighet vid misstanke om brott: När ska revisorn anmäla?

Regler om revisors åtgärder vid misstanke om brott finns 10 kap. 38–40 §§ aktiebolagslagen.

Enligt reglerna ska revisorn under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagare om det kan misstänkas att styrelseledamot eller VD inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott.

Anmälningsskyldigheten omfattar brottskategorierna bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll, skattebrott och vårdslös skatteuppgift, oredlighet och mannamån mot borgenärer, förskingring, trolöshet mot huvudman och olovligt förfogande, bedrägeri och svindleri, penninghäleri samt bestickning och mutbrott.

Måste inte leta

Revisorn måste inte ”leta” efter brott utan ska bara överväga om iakttagelser från revisionsarbetet, t.ex. granskning av bokföringen och styrelsens och VD:s förvaltning, kan ge upphov till misstanke om brott.

Det är främst granskning av verifikationer och dylikt som kan leda till misstankar mot en styrelseledamot eller VD, enligt en promemoria som Ekobrottsmyndigheten, EBM, nyligen skrivit i samarbete med FAR och SRS.

I promemorian ges exempel på olika ”varningssignaler”:

En omotiverat stor kontantkassa enligt bokföringen kan tyda på uttag av tillgångar som inte bokförts korrekt.

Användning av bokföringsorder trots att annat verifikat, med närmare anknytning till affärshändelsen, borde ha funnits kan tyda på att verkliga kostnader eller intäkter döljs.

Ofullständiga verifikationer som inte klargör vad som tillhandahållits eller tillgodogjorts kan vara grund för att misstänka bokföringsbrott.

Bedrägeri- och förskingringsbrott kan ibland döljas bakom oriktig rubricering av affärshändelser.

Kostnader för ”marknadsföringsåtgärder” kan vara mutor.

Otillfredsställande redovisning av tillgångar och skulder kan betyda att de i verkligheten är lägre respektive högre. Många förundersökningar efter anmälan från konkursförvaltare visar att tillgångsmassan som ska vara bolagets registrerade aktiekapital i verkligheten aldrig funnits. Bolaget borde ha begärts i likvidation redan kort efter bildandet.

Kan misstänkas?

Revisorer ska anmäla om brott ”kan misstänkas”. Begreppet är inte utrett i juridiska handböcker. Men det anses vara en låg grad av misstanke som ligger strax över misstankegraden ”anledning att anta” (att ett brott som hör under allmänt åtal förövats) som innebär att förundersökning ska inledas. Revisorn behöver inte tänka på om en anmälan kan leda till en fällande dom.

Utrymme för att inte anmäla

Om det misstänkta brottet är mindre allvarligt finns visst utrymme för att inte anmäla, bl.a. med tanke på att det kan uppstå oproportionerligt stora skadeverkningar för bolaget och dess intressenter. Förarbetena ger inte mycket vägledning. Men för flertalet brott gäller att den lindrigaste varianten (”ringa brott”) inte behöver anmälas. Enligt EBM:s promemoria kan ibland även vissa brott av normalgraden räknas som obetydliga.

Det är svårt att säga exakt var gränsen går. Men om bolagets resultat och ställning har påverkats så att en initierad bedömare med vetskap om brottet skulle göra en annan ekonomisk bedömning kan brottet inte anses obetydligt.

Avhjälpa skadan

Revisorn behöver inte göra anmälan om den ekonomiska skadan av det misstänkta brottet har ersatts och övriga menliga verkningar av gärningen har avhjälpts (men gärningsmannen kan åtalas om brottet ändå uppdagas).

Möjligheten att avhjälpa innebär inte att revisorn kan skjuta upp anmälan mer än två veckor. Planer finns på att i lagen förlänga fristen till fyra veckor.

EBM:s promemoria ger exempel på en rad praktiska situationer där brott kan eller inte kan misstänkas. För varje situation finns svar i form av överväganden som revisorn kan göra.

På EBM:s hemsida <http://www.ekobrottsmyndigheten.se> finns en lista på kontaktpersoner inom myndigheten. Dit kan revisorer vända sig med frågor.

Ett uttalande av FARs revisionskommitté om revisorns åtgärder vid misstanke om brott finns i FARs Samlingsvolym del II.

Av Inge Wennberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%