Balans nr 12 2003

FAR byter generalsekreterare: FÖRSTA DAN PÅ JOBBET!

I maj 1985 blev Björn Markland den förste generalsekreteraren i FAR. Då hade han nyligen avslutat sina två år som ordförande. När han till nyår går i pension blir Dan Brännström föreningens andre generalsekreterare, också han efter att ha suttit i föreningens styrelse (senast som vice ordförande).

Balans har inför skiftet talat med två auktoriserade revisorer som alltså vid olika tidpunkter beslutat sig för att på heltid arbeta för yrket i stället för i yrket.

Varför gör man på detta viset?

Björn Markland säger att det berodde både på yttre omständigheter och på inre drivkrafter. Han berättar om en förening som på 80-talet hade börjat växa och fått mer att göra, men där kansliet var litet och presidiet enbart bestod av förtroendevalda.

Det krävde att ordföranden kunde lägga ned mycket tid på föreningen, något som begränsade urvalet till de stora byråerna. Och det var inte bra för ledamotsdemokratin.

– Efter en del funderande kom man fram till modellen med generalsekreterare. Då hade jag varit ordförande och det var roligt. Man var mitt i smeten, kunde påverka och driva frågor. Så fast jag trivdes utmärkt på Bohlins var det lätt att svara ja när jag fick anbudet.

Det kan tilläggas att han i olika sammanhang då hade arbetat med FAR i olika funktioner under många år. Redan som ung assistent då han upprättade bokslut åt föreningen, senare som ledamot i bland annat den tidskriftskommitté som småningom startade Balans.

Dan Brännström då? Han som började som IREV-lärare på 80-talet och sedan via kommittéarbete kom allt närmare det centrala föreningsarbetet. År 2000 blev han ordförande i IREV och kom också in i FARs styrelse, två år senare valdes han till vice ordförande i föreningen.

Samma motiv som Björn

– Jag har i allt väsentligt samma motiv som Björn hade, säger han. Ett stort intresse för branschen och yrkesrollen en vilja att vara med och påverka utvecklingen för revisorer och specialister. Fast från början såg jag mig inte alls som aktuell för jobbet, det var andra som kom och knackade på min axel. Till sist kom vår headhunter också och då blev det ”ja”.

Björn Markland kom till ett jobb som inte funnits tidigare. Hur blev det jämfört med vad han hade trott?

– Ja, inte blev det som jag hade trott, det blev ännu roligare än så. Och det är klart att det kan finnas en risk i att bygga upp något själv, man har ju styrkor och svagheter och det är inte otänkbart att man koncentrerar sig på det som man tycker är intressant själv. Det här arbetet hade jag aldrig kunnat beskriva i förväg, så växte ju exempelvis den internationella delen ut ganska fort. Och det blev mer av yrkespolitiska och mindre av yrkestekniska frågor än vad jag hade förutsett.

I stort sett bra, dock?

– Rent egoistiskt blev det ju mycket roligare. Den här typen av uppgifter passar mig ganska väl.

Vad tror hans efterträdare?

– Jag ser fram mot att gå in i min nya roll, men vill nog sitta på min stol ett tag innan jag ger mig på någon slags programförklaring, säger Dan Brännström.

Ingen lugn start

Men av samtalet framgår ändå att det knappast blir en lika lugn start för honom som för företrädaren. Båda är ense om att förändringstakten är högre nu och att det är än viktigare att förklara revisorns roll för allmänhet och intressenter. Vilka är vi, vad gör vi?

Björn Markland påminner om att Dans kollega på Ernst & Young i Göteborg, Ulf Gometz, under sin tid som ordförande deltog aktivt i samhällsdebatten för att kommunicera revisorns roll och synpunkter.

– Ja, revisorerna måste synas mer i debatter och offentliga samtal, säger Dan Brännström. Det kan inte bara vara företrädare för FAR som är på scenen. Vi måste vara många som syns och hörs. Och en revisor har naturligt många chanser att göra sig hörd; i styrelserummen, på bolagsstämman. Revisorn kan inte hålla sig ”bakom ridån”.

Björn Markland tillfogar att det dessutom kan finnas motstånd mot att visa upp sig i media, eftersom ”vissa journalisters etiköverväganden” har en lägre tröskel numera. Och det är svårt att få fram branschens ofta komplicerade och nyanserade sammanhang i korta sound-bites i TV:

– Min allra värsta erfarenhet under alla de här åren som generalsekreterare är faktiskt ett nedklippt TV-inslag där det verkade som om jag inte tyckte att allvarliga fel var någonting att bråka om. Svaret på en fråga klipptes in i ett helt annat sammanhang.

Det fick en del tittare att hoppa till (minns tydligt hur jag själv ryckte till hemma framför TV:n och utbrast ”vad i helvete säger han”) och det blev inte bättre av att dåvarande RN-chefen Christer Lefrell några sekunder senare i samma inslag kraftfullt kritiserade ”svaret”.

Detta skedde naturligtvis under revisorernas långa heta sommar 2002. Nu är det snart 2004 och vi talar om att ”FAR-koncernen” på Norrtullsgatan i Stockholm har ett 70-tal namn på telefonlistan, inräknat IREV och Förlaget. Det har vuxit på bra genom åren. Nu finns Förlaget i egna lokaler men i samma hus.

Förlaget lyckosamt

– Ja, Förlaget har ju varit lyckosamt, säger Björn Markland. Det har utvecklats fantastiskt och den enda lilla fundering man kan ha haft är om FAR på detta sätt blivit för kommersiellt. Vi tycker inte det men frågan kan ställas.

I Norge gjordes detta för några år sedan, kan man kanske tillfoga. Men debatten där blev inte särskilt intensiv.

Sedan talar Björn Markland om kansliet. Han betonar att det behövs en ytterligare ökning av den professionella kompetensen, duktiga ekonomer och jurister har man redan, men det lär behövas fler. Det är en komplicerad materia och idag jobbar många på kansliet väldigt mycket – både med olika ledamots- och yrkesfrågor och med administration.

– Ja, kansliets uppgift och storlek måste spegla kårens behov och utveckling, inskjuter Dan Brännström.

Blir det nya försök till samgående FAR-SRS?

Kårens storlek, ja? Hur är det med det, behövs det två revisorsföreningar i lilla Sverige? Kan frågan om samgående mellan FAR och SRS bli aktuell igen efter misslyckandet för några år sedan?

– Absolut, säger Dan Brännström. Branschen skulle må bra av att det bara fanns en förening. Det blir effektivare. Och vi har ju redan ett gott samarbete genom löpande samråd, samägande av IREV och många andra gemensamma intressen.

En fråga som återigen (som vanligt) ligger i tiden är den om revisionsplikten i mindre företag. I skuggan av diskussioner om oberoende, jäv och remissvar på justitiedepartementets nya PM (”Några frågor om revision”, se förra numret av Balans, sidan 41) är det ofrånkomligt.

– Det beror på hur spelreglerna kommer att se ut, menar Dan Brännström. Det nya förslaget aktualiserar onekligen frågan och på sikt, intressenterna behöver en tid för att ställa om sig, vore det kanske bättre att slopa revisionsplikten för de minsta företagen. Skulle företagen ändå välja frivillig revision kan vi naturligtvis ställa upp och erbjuda det. Det är naturligtvis bättre att det finns en verklig efterfrågan på de tjänster man vill erbjuda marknaden.

Björn Markland skulle ett par dagar efter denna intervju komma att uttala sig för Dagens Industri om det nya förslaget till skärpta jävsregler, och då bland annat mena att det kanske, om det förslaget gick igenom, vore lika bra att slopa kraven på revision och låta revisorerna lämna kvalitetshöjande biträde i stället.

– Många ställer frågan nu, påpekar han i vårt samtal. Det gäller även inom branschen och det är möjligen så att den här frågan avdramatiseras undan för undan.

Alldeles bortsett från denna nygamla framtidsfråga, har generalsekreteraren några goda råd att ge sin efterträdare?

– Jag tror inte det behövs. Men jag kan väl säga så här: fastna inte i de befintliga strukturerna när du tar över. Det är jobbigt att ändra på saker, för alla inblandade, men direkt från start har man den bästa chansen. Och så ska man bygga upp sitt eget kontaktnät – det är ju inte säkert att det man ärver av en företrädare är det bästa.

Respekt för allt som gjorts”

Och efterträdaren säger inte emot:

– Jag har den största respekt för allt som gjorts. Men däremot har jag ingen önskan att kopiera. Jag gör saker på mitt sätt och det blir nog annorlunda.

Efter den slutklämmen, bara några frågor till Björn Markland: Vad ska du göra nu?

– Resa och läsa. Jag har noterat att det finns många intressanta och lärorika resor som jag inte har haft tid med. Det finns mycket att se och göra och i min ålder ska man passa på. Jag räknar inte med att mata duvor än på ett tag.

Det talas också om nordiska samordningsfrågor i branschen?

– Ja, det är ett intressant projekt, naturligtvis. Jag har också haft vissa kontakter med vår europeiska branschorganisation FEE i Bryssel. Vi får väl se om jag kommer att ha några uppdrag i branschen även i fortsättningen.

Intervju: Bengt Holmquist

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%