Balans nr 1 2004

Synpunkter på granskningen av årsredovisningar

Samtliga de företag som är noterade på Stockholmsbörsen, med undantag för de som är primärnoterade på utländsk börs vilka undantagits i årets granskning, torde vid det här laget ha erhållit ett brev från Panelen för övervakning av finansiell rapportering med synpunkter på årsredovisningarna för 2002. En översiktlig beskrivning av dessa synpunkter återfinns i Börsbolagens Årsredovisningar 2002, utgiven som nr 5 i Stockholmsbörsens skriftserie, skriven av Björn Grundvall, Sigvard Heurlin och Rolf Rundfelt.

I breven till företagen påpekas att ”det är angeläget att eventuella felaktigheter eller missuppfattningar av gjorda iakttagelser kommenteras”. Uppskattningsvis en tredjedel av företagen har vid årsskiftet kommit in med kommentarer.

Tonen i svarsbreven är för det mesta positiv. Ett exempel är följande citat från A-Com. ”Då A-Com uppfattar Panelens arbete som värdefullt och avser att beakta gjorda iakttagelser i största möjliga utsträckning har vi funnit det viktigt att återkomma till er med vår syn på den granskning som utförts.” Därefter följer en genomgång av ett antal punkter som kan gälla förklaringar till något som varit oklart beskrivet i årsredovisningen, korrigeringar av missuppfattningar från granskarnas sida eller invändningar mot de bedömningar som granskarna gjort.

Jämförelsestörande poster

Den vanligaste invändningen gäller jämförelsestörande poster. Som jag framfört i ett tidigare nummer av Balans är det inte förenligt med RR 4, Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader och information för jämförelseändamål, att redovisa jämförelsestörande poster i en summapost i resultaträkningen. Några av de företag som kritiserats har svarat att de har för avsikt att bättre definiera vad som är ”jämförelsestörande”. Det svar de fått är att detta inte är en lösning. Visserligen är det tänkbart att enskilda företag kan finna en entydig definition. För att informationen i årsredovisningar skall bli användbar krävs dock att informationen är jämförbar också mellan företag. Och att hitta en definition som alla företag kan enas kring är inte möjligt. Det visade inte minst debatten om extraordinära poster i början av 1990-talet.

Redovisningsprinciper

I stort sett alla företag har fått ett eller flera påpekande som gäller deras beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper. Kritiken har i allmänhet gällt alltför kortfattade eller utelämnade beskrivningar exempelvis av tillämpade principer för redovisning av leasing, pensioner, intäkter, skatter m.m.

I svarsbreven förekommer kommentarer av typen att det är onödigt att tynga årsredovisningen med flera sidor av principer eller att det borde räcka med att hänvisa till exempelvis RR 6 (när det gäller leasing). Vad företagen bortser från är att inte alla läsare känner till innehållet i Rådets rekommendationer. Dessutom handlar det i många fall om att redogöra för hur företaget i praktiken tillämpar de generella regler som finns i rekommendationerna. Granskarnas bedömning är därför att det är ofrånkomligt att principavsnittet måste öka i omfattning. Det är för övrigt vad man kan se i till exempel de amerikanska företagens årsredovisningar.

Väsentlighet

Den vanligaste invändningen mot kritik för uteblivna upplysningar är att beloppen är oväsentliga. Det kan exempelvis gälla valutakursdifferenser eller specifikation av utgifter för FoU. Frågan om innebörden av begreppet ”väsentlighet” diskuterades för några år sedan av det amerikanska SEC. Vad SEC hade konstaterat var att brist på väsentlighet ofta användes som argument för att komma undan upplysningskrav. SEC utfärdade därför en anvisning som i korthet gick ut på att det var SEC, och inte företagen, som avgjorde när en post var oväsentlig.

Av Föreställningsramen framgår att avgörande för om en viss information är väsentlig eller ej är hur de beslut som användaren gör påverkas. Eftersom detta är svårt att ta ställning till är det granskarnas uppfattning att information alltid skall lämnas utom i de fall som beloppen är helt försumbara. Och då saknas anledning att över huvud taget kommentera dem. Och är det så att information utelämnas på grund av att den uppfattas som oväsentlig krävs någon form av definition eller beloppsangivelse för att användarna skall kunna ta ställning till om de delar företagets bedömning.

I sammanhanget kan nämnas att de nya standarderna från IASB saknar den mening om väsentlighet som tidigare funnits i alla IAS och därmed också i Rådets rekommendationer. Meningen ifråga ”IASs are not intended to apply to immaterial items” har i Rådets rekommendationer översatts med att rekommendationen inte behöver tillämpas på oväsentliga poster. Att den här meningen tagits bort skall dock inte uppfattas som en förändring i hur själva begreppet skall tolkas. Beskrivningen av väsentlighet i Föreställningsramen är alltså oförändrad.

Resultat före omstruktureringskostnader

Som framgått av tidningsnotiser har Panelen kritiserat Telelogic för att ha redovisat ett rörelseresultat före och efter omstruktureringskostnader och goodwill. Kritiken motiveras med att punkt 13 i RR 4 uttryckligen anger att det inte är förenligt med det synsätt som RR 4 bygger på att redovisa ett resultat före och efter omstruktureringskostnader.

I Panelens beslutsmotivering sägs att ”sådana resultatbegrepp som t.ex. ’Resultat före omstruktureringskostnader’ ofta har den konsekvensen att begreppet får en framträdande plats i t.ex. presentationen av nyckeltal och i andra liknande sammanhang, vilket kan bli till förfång för jämförelser mellan olika år och olika företag och för bedömningar av företagets förmåga att uppfylla marknadsmässiga avkastningskrav. I Telelogics årsredovisning för år 2002 används sålunda begreppet vid presentationen av nyckeltal för åren 2000, 2001 och 2002, i den ekonomiska översikten ’6 år i sammandrag’ samt i redovisningen för kvartalsdata för åren 2001 och 2002.

Panelen pekar här på ett problem som gäller i minst lika hög grad internationellt. I USA har SEC i ett par år slagit ner på företag som i sina highlights ger en bild av sin resultatutveckling som rimmar illa med den som framgår av nettoresultatet. IASB har i de senaste åren arbetat med ett projekt som haft till syfte att lägga fram en ny uppställning för resultaträkningen i vilken tanken var att tona ner betydelsen av olika resultatbegrepp. Projektet, Reporting Financial Performance, har dock nyligen lagts på is, bland annat för att invänta synpunkter från det amerikanska FASB. Och i Sverige kan nämnas att Stockholsbörsens fört in i noteringsavtalet att ”varje bokslutskommuniké och delårsrapport skall, om inte annat medgivits av börsen, inledas med en redovisning i punktform där åtminstone bolagets nettoomsättning, resultat efter skatt och resultat per aktie skall framgå”.

Avgörande för Panelens bedömning har dock inte varit hur Telelogic använt begreppet ”Resultat före omstruktureringskostnader” i presentationen av nyckeltal m.m. Skulle så varit fallet hade en rad andra företag drabbats. Alfa Laval är ett bland många företag som i sina highlights, men inte i resultaträkningen, redovisar ett resultat som är justerat för avskrivningar på goodwill och jämförelsestörande poster. Avgörande för Panelens kritik har sålunda varit resultaträkningens utformning. Och som Panelen påpekar: ”Det kan anmärkas i sammanhanget att nyss antydda betänkligheter (alltså kritiken mot att redovisa ett resultat före och efter omstruktureringskostnader) även gäller beträffande ett antal andra resultatbegrepp som på senare tid vunnit insteg i olika företags resultaträkningar”.

Vad Panelen här torde syfta på är att en redovisning i resultaträkningen av ”Resultat före och efter” kan omfatta andra poster än omstrukturering. En genomgång av samtliga företag som är noterade vid Stockholmsbörsen ger vid handen att två företag redovisar ett resultat före och efter jämförelsestörande poster och goodwillavskrivningar. Ett företag redovisar ett resultat före och efter jämförelsestörande poster. Tolv företag redovisar ett resultat före och efter avskrivningar på goodwill. Två företag, slutligen, redovisar ett resultat före och efter avskrivningar. De båda sistnämnda företagen har en kostnadsslagsindelad resultaträkning, vilket möjligen kan uppfattas som ett försvar (genom anknytningen till den uppställningsform som gällde före införandet av årl).

Docent Rolf Rundfeltpublicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%