Innehåll

Balans nr 2 2004

Fullbordandet av EUs inre marknad går för långsamt

På grund av handelshinder och skillnader i standarder och föreskrifter agerar fortfarande många europeiska företag på splittrade marknader, enligt Europeiska kommissionens första rapport om genomförandet av strategin för den inre marknaden 2003–2006. Splittrade marknader hämmar innovation och produktivitetsökning, och håller dessutom uppe priserna i delar av EU på en högre nivå än vad de skulle ha varit på en mer integrerad inre marknad. Sedan de inre gränserna i EU avskaffades för tio år sedan har den inre marknaden, enligt EUs egna beräkningar, ökat den ekonomiska tillväxten med åtminstone 1,8 %, bidragit med nära 900 miljarder euro till EUs gemensamma välstånd och bidragit till att skapa ytterligare 2,5 miljoner arbetstillfällen. Flera strategiska nätindustriers marknader har öppnats för konkurrens (telekommunikation, energi, järnvägstransporter m.fl.), och dessutom har Internetanvändningen fått genomslag i skolorna, företagen, de offentliga förvaltningarna och i hushållen.

Den inre marknaden kan öka konkurrensen och därigenom få företagen att snabbt införa nyskapande teknik, höja kvaliteten och sänka priserna för konsumenterna. Det är därför som den inre marknaden är central för EUs mål att öka sin konkurrenskraft gentemot sina viktigaste handelspartner. Några av de viktigaste ekonomiska indikatorerna tyder dock på att den inre marknadens inverkan på konkurrensen minskat på sistone. Tillverkningsindustrins tillväxt har inom EU börjat avmattas, vilket vanligen innebär mindre tryck på företagen att förbättra sina resultat. Detta bidrar till ett annat fenomen, nämligen att priserna inom EU inte längre konvergerar fastän prisskillnaderna mellan EUs medlemsstater är mycket större än mellan olika regioner i USA. Dessutom investerar EU mer i resten av världen än vad resten av världen investerar i EU. Skattehinder är ett annat allvarligt problem för den inre marknadens funktion och skapar onödiga kostnader för företagen, vilket i slutänden ofta drabbar konsumenterna.

EUs utvidgning har potentialen att stimulera den inre marknaden oerhört mycket som ett komplement till vad undanröjandet av befintliga hinder skulle kunna göra. Handeln mellan de nuvarande och de blivande medlemsstaterna har redan vuxit snabbt. Den har mer än åttadubblats mellan 1995 och 2000. Ekonomiska modeller tyder dock på att exporten från de blivande medlemsstaterna trots denna ökning fortfarande nästan kan fördubblas, även från den nuvarande utvecklingsnivån.

För att öka tempot i fullbordandet av den inre marknaden har Europeiska kommissionen pekat ut tre prioriterade områden: öka investeringarna i nätverk och kunskap, förstärka industrins och tjänstesektorns konkurrenskraft, och slutligen uppmuntra ett längre deltagande i arbetslivet. EU-kommissionens ordförande Romani Prodi sa följande om resultatet i rapporten: ”Medlemsstaterna tycks inte inse att 2010 inte alls är avlägset. Vi måste ta tillvara konjunkturåterhämtningen för att ta igen förlorat tempo. Europa förtjänar att göra bättre ifrån sig.

Civ. ek.Ewa Falleniusarbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...