Balans nr 2 2004

Efterfrågad eller lagstadgad revision?

Peter Bodin är VD i Lindebergs Grant Thornton. Hans grundinställning är att revisionsplikten för mindre företag ska finnas kvar.

– Men om man vill förbjuda revisionsbyråer att arbeta med kombinerade redovisnings- och revisionsuppdrag i mindre företag måste man i samma veva aktualisera en diskussion om revisionspliktens vara eller icke vara, säger han. Då krävs det en ganska omfattande konsekvensutredning.

Vad blir effekterna av slopad revisionsplikt? Den frågan måste penetreras.

Lindebergs Grant Thornton är en av de remissinstanser som i svaren på promemorian ”Några frågor om revision” sagt att frågan om revisionsplikten måste prövas noga om kombiuppdragen ska stoppas.

Någon form av intygande krävs

Men vad är det som får en revisionsbyrå att ens vilja diskutera någon form av slopande av revision – revisionsbyråer tjänar ju pengar på revision? Borde det inte finnas ett starkt intresse av att till varje pris behålla plikten?

För Peter Bodin har frågan om revisionsplikten varit upp till diskussion sedan han började i branschen 1989. Under tiden har en del länder också tagit bort den, bland annat Storbritannien.

I dessa länder har revisionsbyråbranschen faktiskt konstaterat vissa positiva effekter. De finansiella aktörerna som har intressen i företagen, t.ex. bankerna, har fortsatt kräva någon form av intygande av revisorer.

Dessa intyg blir ofta skräddarsydda efter den aktuella situationen för företaget. Revisionsbyrån får jobba på ett lite annorlunda sätt men arbetet har ändå stora likheter med revision.

Efterfrågad eller lagstadgad revision

– Så om revisionsplikten tas bort kommer de flesta av bolagen ändå att behöva granskas varje år, konstaterar Peter Bodin. Revisionen blir mer efterfrågad än lagstadgad. Vem vet – vi skulle kanske få ännu mer att göra.

Men han tror inte att förändringen kan ske över en natt utan konsekvenser för branschen. Det är inte bara att ta bort revisionsplikten och tro att branschen rullar vidare om än på ett annorlunda sätt.

– Det kan ta något år innan det blir fart på det intygsarbete som i så fall skulle komma att ersätta revisionen. Det blir nog en tuff övergångstid. Sysselsättningsproblemen skulle antagligen bli stora under den tiden.

Dyrare för klienten

Dagens diskussion om revisionsplikten är alltså en följd av den riktigt stora frågan i Justitiedepartementets promemoria ”Några frågor om revision” – nämligen diskussionen om ett absolut förbud mot kombinerade redovisnings- och revisionsuppdrag. Nuvarande bestämmelser uppställer byråjäv bara vid biträde med grundbokföringen. Att en revisionsbyrås personal hjälper till med revisionsklienters huvudbokföring och bokslut är än så länge tillåtet.

Branschen är av många skäl inte alls förtjust i förslaget. Och det skulle bli dyrare för klienterna i de nuvarande kombiuppdragen. Följden av ett utvidgat redovisningsjäv blir att företagen måste anlita två byråer i stället för en.

– Det är lätt att inse konsekvenserna av det för de mindre företagen, säger Peter Bodin.

Krångligt för företagarna

Hela produkten redovisning och revision blir betydligt dyrare. Två byråer måste sätta sig in i varje företags verksamhet. Många företagare skulle tycka att det vore krångligt att ha två instanser att vända sig till.

– Rådgivningen skulle antagligen bli sämre, säger Peter Bodin.

Ju fler kockar, desto sämre soppa?

– Ingen av de två byråerna skulle ha samma helhetsgrepp som finns i dag, säger Peter Bodin.

Om å andra sidan revisionsplikten slopas kan revisionsbyråerna med sina redovisningstjänster inte vara jäviga i förhållande till något revisionsarbete. Detta kan öppna många nya möjligheter för byråerna samtidigt som det möjligen kan bli lite billigare för klienterna.

Mer rådgivning

Anta att det utvidgade byråjävet införs och revisionsplikten ändå behålls. Går det inte att se några fördelar för revisionsbyråbranschen i detta?

– Jodå, säger Peter Bodin. I de företag där vi då inte utför revisionen utan bara arbetar med redovisning, skulle vi kunna jobba som rådgivare åt företagen i betydligt större utsträckning än vad som är tillåtet i dag. Där får vi större möjligheter.

Kan företagen själva ta över?

Tror du att företagen i någon mån – av kostnadsskäl – skulle ta över redovisningsarbetet själva i stället för att anlita någon byrå för redovisningen?

– Möjligtvis under en kortare tid. Men de skulle i många fall snart se att de inte får den ordning på redovisningen som de har när de anlitar en byrå. Snart upptäcker företagen att skattemyndigheterna inte finner boksluten rätt avstämda på det sätt som kunde tas för givet när företagen arbetade med revisionsbyråer. Bankerna kommer att upptäcka att de inte får de bokslut och annan rapportering på det sätt som de fick förr.

Uppköp har förändrat bilden

Värnandet om kombiuppdragen beror enligt Peter Bodin absolut inte på att branschen befarar att tappa redovisningsuppdrag till en mängd fristående redovisnings- och bokföringskonsulter.

– Nej, det är något av en missuppfattning att det utanför revisionsbranschen skulle finnas en stor bransch med redovisningskonsulter som skulle kunna tillhandahålla tjänsterna ifråga för alla dessa företag. Visst finns en hel del mycket kvalificerade redovisningskonsulter utanför revisionsbyråerna. Men det har under lång tid skett väldigt många uppköp av redovisningsföretag. Det gör att de stora revisionsbyråerna i dag har en mycket stor del av redovisningsmarknaden.

Hög kvalitet

Peter Bodin vill också säga att det är mycket hög kvalitet på de redovisningstjänster som revisionsbyråerna utför.

– Kvaliteten på årsredovisningarna är hög även i de små företagen. Med den föreslagna ordningen skulle kvaliteten försämras. Det oroar mig mycket. Redovisning i dag är något mycket komplicerat. Det är mycket krävande att hålla sig uppdaterad på alla regelförändringar som kommer i nästan explosionsartad takt.

Fler timmar inget att glädjas åt

Peter Bodin är övertygad om att ett utvidgat byråjäv ganska snart skulle leda till ökad sysselsättning i revisionsbyråbranschen. Det blir, totalt sett, fler debiterade timmar:

– Det är inget som vi som bransch ska glädjas åt. Våra kunder måste överleva på sikt. Deras väl och ve är avgörande för vår framtid. Många som jag pratat med är oroliga över vad förslaget ska komma att innebära. Det är klart att om man får frågan ”Ska vi ha oberoende revisorer i Sverige?” så är det lätt att svara ja. Men så långt som det föreslås behöver man inte gå. Bakom förslaget ligger amerikanska redovisningsskandaler och förtroendeproblematik. Det är inte i redovisningen och revisionen av de små ägarledda företagen som förtroendeproblemen aktualiserats. Det är i stora bolag av allmänt intresse som detta har skett. I sådana bolag utför svenska revisionsbyråer, enligt en EU-rekommendation, inga kombiuppdrag. Den rekommendationen är naturlig, tydlig, klok och nödvändig för oberoendet. De stora företagen har helt andra intressentgrupper omkring sig – inte minst en kapitalmarknad med helt andra krav på information.

Inga oberoendeproblem

– Att revisionsbyrån hjälper till med bokslutet i mindre företag skapar inga oberoendeproblem för revisorerna under förutsättning att det är olika personer på byrån som utför redovisning respektive revision, säger Peter Bodin. Vi har noggrant utformade interna regler för hur det ska gå till. På så sätt upprätthålls kvaliteten och oberoendet på ett bra sätt.

Det vill till exempel inte Revisorsnämnden hålla med om, eller hur?

– Nej, men jag delar inte deras syn. I den praktiska verkligheten ser vi att det nuvarande systemet fungerar mycket bra. På redovisningssidan får man ett helhetsgrepp om klientföretaget som revisorn har stor nytta av i sitt arbete. Revisorn vet att det redovisade resultatet är noga genomarbetat och att själva grunden för redovisningsarbetet är noll fel. Jag skulle vilja påstå att när någon på revisionsbyrån gjort bokslutet så är det nästan överarbetat – i syfte att det till sista kronan ska vara så riktigt som det över huvud taget är möjligt.

Tryggt att veta

– Detta är en stor fördel, säger Peter Bodin, eftersom revisorn arbetar utifrån kriterierna väsentlighet och risk. Revisorn måste ju inte – tvärtemot vad många tror – garantera att allt är rätt till sista kronan. Revisorn kan inte och ska inte hålla på och ändra hur mycket som helst i ett bokslut. Men det känns tryggt för revisorn att veta att kvaliteten på redovisningen håller hög klass.

– Jag skulle vilja att lagstiftaren verkligen gick ut och tittade på hur de kombinerade uppdragen sköts. De skulle bli förvånade över den höga kvaliteten och organisationen av arbetet. Det vore mycket olyckligt om de internationella redovisningsskandalerna skulle slå igenom ända ner till de svenska småföretagen. Jag är orolig för att man från lagstiftarens sida vill genomföra detta bara för att visa någon slags handlingskraft i förhållande till det minskade förtroendet för näringslivet. Det blir missriktat. Förtroendekrisen gäller inte de mindre företagen.

Av Inge Wennberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%