Balans nr 2 2004

Sociala kontakter – ett hot mot revisorns oberoende eller ökade kontrollmöjligheter?

Enligt FAR finns det tre grundkrav för att omvärlden ska kunna ha förtroende för revisorn och dessa är kompetens, tystnadsplikt och oberoende. I nuläget förs en flitig debatt över revisorskårens oberoende. Det finns många hot mot oberoendet och vid införandet av analysmodellen i revisorslagen 2001 kom några av hoten på pränt. Ett av dessa är vänskaps/förtroendehotet, vilket innebär att oberoendet hotas genom att revisorn har starka personliga relationer till någon som skall granskas eller låter sig invaggas i ett okritiskt förtroende för det klienten gör.

Sociala kontakter mellan klienten och revisorn kan således utgöra ett hot mot oberoendet. Men samtidigt kan också sociala kontakter innebära att revisorn får tillgång till information som inte finns tillgängligt på företaget, men som kan vara av värde vid företagsanalysen, och vara av indirekt nytta vid granskningen av räkenskaperna. Sociala kontakter kan därför öka revisorns kontrollkapacitet.

Sociala kontakter kan vara ett hinder, då det hotar oberoendet, men också en tillgång, då det ökar kontrollkapaciteten. En intressant fråga är om det går att finna en balans, där de sociala kontakterna mellan revisorn och klienten är mer en tillgång, än ett hinder. Vi hävdar att vi har funnit denna balans.

Storstad – liten ort

I vårt examensarbete, som genomfördes på Revisorsprogrammet vid Kristianstads Högskola, jämförde vi revisorer som verkar i en storstad, med revisorer som verkar på en liten ort. Vi antog att de sociala kontakterna var tätare i den lilla orten än i den stora orten. Genom att undersöka revisorernas sociala kontakter med sina klienter, och hur detta påverkade revisorernas oberoende och kontrollkapacitet, har vi funnit indikationer på var gränsen för sociala kontakter bör dras.

Fyra segment

Analysen av sociala kontakter förutsätter att sociala kontakter definieras på ett sätt som gör det möjligt att mäta graden av social kontakt. Vi konstruerade en modell bestående av fyra segment för sociala kontakter:

Bakgrundssegmentet:

Här har klienten och revisorn delat delar av sin barndom och ungdom. Följden av detta är att revisorn känner mer samhörighet med en klient från bakgrundssegmentet än med en klient som revisorn enbart träffar på arbetet.

Intressesegmentet:

Klienter som faller in under detta segment delar samma intresse som revisorn, varför revisorn och klienten kan komma att träffas utanför arbetet eftersom de kan vara medlemmar i samma förening eller delta i samma verksamhet. Eftersom klienten och revisorn delar ett intresse kommer revisorns och klienten även här att känna viss samhörighet mellan sig.

Utanförsegmentet:

Klienter som ryms inom detta segment är klienter som revisorn kan träffa utanför arbetet, men saknar delad barndom och ungdom, eller gemensamt intresse. Den sociala kontakten mellan revisorn och klienten uppkommer därför enbart genom att de träffar varandra på orten, t.ex. vid promenader.

Arbetssegmentet:

Klienter i detta segment möter revisorn endast i sitt arbete.

Vi antar att graden av social kontakt, med medföljande hot mot oberoendet men stärkning av kontrollkapaciteten, är starkast i bakgrundssegmentet och svagast i arbetssegmentet. Genom enkätfrågor som försökte återge olika situationer, försökte vi observera revisorns uppfattning om oberoende och kontroll.

Resultatet från analysen (erhålls från författarna vid anmodan) visar att revisorer som har svarat att de får reda på saker vid sina sociala kontakter som de har nytta av vid sin revision, även träffar en större andel klienter utanför arbetet. Detta antyder att den sociala kontakten kan vara till hjälp vid revisionen. Förutsättningen för att denna ökade kontrollmöjlighet skall utnyttjas, är att klientens påverkan på revisorn inte är så stark att revisorn missar de kontrollsignaler som kan uppfattas vid den sociala kontakten. Vi fann att detta hot tycks uppkomma i bakgrundsegmentet och intressesegmentet. Således drar vi slutsatsen att balansen mellan oberoende och kontroll finns någonstans i utanförsegmentet, dvs. när det finns hög sannolikhet för kontakt, men det inte är baserad på gemensam historia eller gemensamt intresse.

Vidare visade analysen att det var en signifikant skillnad av andelen klienter som faller in under utanförsegmentet mellan revisorer på den lilla orten och revisorer på den stora orten. Vi tycker oss därför vara i stånd att dra slutsatsen att revisorer på den lilla orten har starkare kontrollmöjligheter över sina klienter gentemot revisorer som är verksamma på den stora orten.

Hot och möjlighet

Vi har funnit att sociala kontakter både kan vara ett hot mot revisorns oberoende och stärka revisorns kontrollmöjlighet av klienten. Därför menar vi att revisorskåren inte får låta debatten om revisorers oberoende gå så långt att man ser alla sociala kontakter som något som bör undvikas. Vår undersökning påvisar att det finns sociala kontakter som kan vara till nytta för revisorn. Revisorskåren bör inte undvika sociala kontakter, utan bör se till karaktären på de sociala kontakterna. De kontakter där revisorn har stark känslomässig anknytning, t.ex. genom att ha delat barndom och ungdom, kan utgöra ett hot mot oberoendet. Uppdrag som innefattas av den sortens sociala kontakter bör revisorn därmed avböja eftersom påverkan från klienten på revisorn är för stor. Sociala kontakter som faller in under vårt utanförsegment bör däremot eftersträvas, eftersom denna typ av sociala kontakter innebär att revisorn stärker sin kontrollmöjlighet.

Carl-Johan EdwardssonochDavid Engkvistär kandidater i ekonomi vid Institutionen för Ekonomi, Högskolan Kristianstad

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%