Balans nr 4 2004

Dags att läsa 2003 års redovisningar!

Arbetet med att läsa årsredovisningar för 2003 har påbörjats. Positivt är att företag verkar ha tagit till sig de synpunkter som fördes fram i fjol, trots att dessa många gånger blev kända först sent på året. Inte lika positivt för oss som läser redovisningarna är att sidantalet tycks ha ökat. Delvis beror det på att man ger mer information om exempelvis redovisningsprinciper. Därtill kommer två nya rekommendationer, RR 25 om rörelsegrensrapportering och RR 27 om upplysningar om finansiella instrument som båda kräver ett ganska stort utrymme.

Av särskilt intresse i årets genomgång är naturligtvis att följa upp redovisningen i de företag som blev föremål för kritik från Övervakningspanelen. Ett av dessa är Atlas Copco.

Atlas Copco

Atlas Copco liksom Electrolux har under flera år skrivit av goodwill över 40 år. Den uppfattning som jag och andra fört fram vid ett flertal tillfällen, bland annat i Balans, är att detta inte är förenligt med RR 1, Koncernredovisning. I Atlas fall handlar det om goodwill som ursprungligen uppkom 1995. Vid den tiden pågick diskussioner om en ändring av IASC:s rekommendation. Vad som då bedömdes som sannolikt var att reglerna skulle ändras för att möjliggöra en avskrivning över en längre period än de 20 år som då var maximum. Mot den bakgrunden, och eftersom det företag som goodwillposten var hänförlig låg i USA som accepterade 40 år, accepterades, om än motvilligt, att Atlas skulle få dispens fram till dess det var klart hur de nya svenska reglerna skulle utformas.

Av olika skäl kom detta att dra ut på tiden. Den nya svenska rekommendationen, RR 1:00, trädde i kraft först under 2002. Som bekant föreskriver RR 1:00 att goodwill normalt skall skrivas av över 20 år men att en längre nyttjandeperiod kan tillåtas i speciella fall. Förutsättningen är att man kan peka på att det föreligger särskilda skäl som pekar på att nyttjandeperioden är längre. Ett kritiskt ord i detta sammanhang är att kravet på denna nyttjandeperiod är att den skall vara ”specifik”, dvs. avse ett visst antal år, exempelvis 37 eller 90. Det räcker alltså inte med att man på allmänna grunder slår fast att den sannolikt överstiger 40 år.

I samband med fjolårets genomgång av årsredovisningar rapporterades till Övervakningspanelen att Atlas Copco inte tillämpade RR 1:00 eftersom företaget inte tydligt beskrivit varför goodwillposten hade en nyttjandeperiod på just 40 år. I avsnittet om Atlas Redovisningsprinciper sägs inte heller att det skulle finnas en avvikelse från god redovisningssed. Där konstateras bara att årsredovisningen är upprättad i enlighet med svenska redovisningsprinciper utfärdade av Redovisningsrådet.

Övervakningspanelens beslut, som finns tillgängligt på Rådets hemsida, blev att utdela kritik för att Atlas Copco ”inte i tillräcklig mån ha beskrivit de faktorer som haft väsentlig betydelse för bedömningen av att viss goodwill skall skrivas av enligt en nyttjandeperiod om 40 år”. I sin motivering anför Övervakningspanelen ett antal av de skäl som bolaget i brevform tillställt panelen. ”Enligt Övervakningspanelens mening kan emellertid ifrågasättas om dessa förklaringar, som således saknas i årsredovisningen, ger tillräckligt stöd för att det föreligger ett sådant sällsynt fall som avses i punkt 60 i RR 1:00 och för att nyttjandeperioden är just 40 år. I allt fall anser Övervakningspanelen att de uppgifter som lämnats i årsredovisningen inte kan anses ge dylik information eller i övrigt sådan beskrivning av de faktorer som avses med kravet enligt punkterna 60 och 95 i RR 1:00.

I årsredovisningen för 2003 återger Atlas Copco Övervakningspanelens kritik. Den slutsats som dras är att kritiken är berättigad och att man har beaktat den. Följaktligen kommer Atlas Copco att framdeles tillhandahålla utförligare information i detta avseende.

Formuleringen är anmärkningsvärd. Ordet ”framdeles” tyder på att man inte gör någon ändring 2003. Det visar sig också att centrala beskrivningen av Redovisningsprinciper är oförändrad. Atlas

Copco upprepar sålunda att koncernredovisningen är upprättad i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer. Och när det gäller principen för goodwill är den utformad på i stort sett samma sätt som 2002. Den enda skillnaden är att man inte längre anger nyttjandeperioden i antal år. Däremot har man utformat kommentaren till noten om immateriella anläggningstillgångar lite annorlunda. Nu betonas tydligare att vägledningen för att fastställa nyttandeperioden hämtades från USA. ”Utifrån denna fastställdes perioden till 40, vilket ledningen bedömde vara den bästa uppskattningen av nyttjandeperioden.” Denna upplysning torde dock inte tillgodose Övervakningspanelens kritik. Panelen anger nämligen särskilt i sina motiv att hänvisningen till att förvärven i fråga skett i USA och till vad som gäller i USA inte kan tillmätas omedelbar betydelse när det gäller att bedöma huruvida kraven enligt god sed för aktiemarknadsbolag i Sverige är uppfyllda.

Att Atlas Copco inte lämnat ”utförligare information” redan i 2003 års årsredovisning är inte att förvåna. Jag utgår ifrån att den heller inte kommer att lämnas 2004. Förklaringen är att alla som arbetat med RR 1:00 inser att det krav som ställs för att tillämpa en längre nyttjandeperiod än 20 år inte kan uppfyllas. Hur skulle ett företag kunna säga att goodwillvärdet kommer att bestå i exakt 40 år och att det därefter är värt 0? Typiskt är att rekommendationens exempel på omständigheter som skulle kunna motivera en längre nyttjandeperiod talar om andra tillgångar, kopplade till goodwillposten, exempelvis en licens, med en given nyttjandeperiod. Några sådana omständigheter finns dock inte i Atlas Copcos fall.

OMHEX

I OM:s årsredovisning för 2002 redovisades jämförelsestörande poster på en egen rad i resultaträkningen. I likhet med många andra börsföretag fick om ett brev där det snällt och vänligt framhölls att en redovisning av jämförelsestörande poster inte var förenlig med synsättet i RR 4.

Vi som går igenom årsredovisningarna har fått flera samtal från företag som ifrågasatt vår ståndpunkt. Det är riktigt att man kan känna osäkerhet om vad som gäller. Akutgruppen har gett ett uttalande, ura 10, där det å ena sidan står att en redovisning av jämförelsestörande poster som en summapost i resultaträkningen inte är förenlig med RR 4, å den andra att om man ändå redovisar en sådan post, en specifikation måste lämnas i not. Vidare har FAR i sin Vägledning haft med jämförelsestörande poster på en egen rad i sina resultaträkningsmallar. Slutligen kan man peka på IAS-reglerna som inte reser några hinder för att redovisa den här typen av post.

Även om man kan ha förståelse för att det finns en oklarhet om det strider mot Rådets rekommendationer att redovisa jämförelsestörande poster trodde jag att tiden var mogen för att slopa resultatbegrepp av typen resultat före jämförelsestörande poster, ebitda etc. Här har Stockholmsbörsen tagit ett välkommet initiativ. I det nya noteringsavtalet har införts en bestämmelse enligt vilken företag skall ange bland annat resultat efter skatt och resultat per aktie. Förebilden kommer från USA. Där har den amerikanska motsvarigheten till vår Finansinspektion slagit ner på företag som rapporterar resultatbegrepp som exkluderar olika poster och därigenom ger en helt annan bild av resultatutvecklingen än den man får om man bara ser på nettoresultatet. Stockholmsbörsen uttalar sig visserligen inte om jämförelsestörande poster. Jag uppfattar ändå Börsen budskap som likalydande med Rådets i RR 4. Utgå från det resultat som presenteras i resultaträkningen. Förklara sen varför detta resultat skiljer sig från tidigare perioder.

Mot den här bakgrunden är det med viss förvåning som man noterar att omhex i årsredovisningen för 2003 fortsatt redovisar jämförelsestörande poster. För 2003 har man dessutom blandat både intäkter och kostnader och därigenom brutit mot det kvittningsförbud som finns både i årl och i RR 22. Det som tyder på att man ändå beaktat de synpunkter som fördes fram i fjol är att man kompletterat avsnittet om redovisningsprinciper med en definition av vad som klassificeras som jämförelsestörande. Där talas om poster som är viktiga att uppmärksamma när jämförelser görs med andra företag. För att den skrivningen skall vara meningsfull krävs att inte bara omhex, utan alla företag, är överens om vad som skall ingå. Och det säger sig själv att detta inte är möjligt. omhex inkluderar också poster som sägs vara av engångskaraktär. Här ingår bland annat omstruktureringskostnader. Är det något som vi blivit medvetna om under senare år så är det att omstruktureringskostnader inte är engångskostnader.

Noteringsavtalet kräver som nämnts ovan, att resultat efter skatt skall ingå bland nyckeltalen. Av någon anledning gäller detta krav bara delårsrapporter och bokslutskommunikéer. För egen del tycker jag att det är självklart att det skall finnas med bland nyckeltalen i den Highlight som inleder årsredovisningen. Det jag nu kunnat konstatera är att den uppfattningen inte delas av vare sig omhex eller ett antal av de övriga företag som jag fått årsredovisningar från.

DocentRolf Rundfeltpublicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera årsredovisningar.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...