Balans nr 8–9 2004

Nya revisionsstandarden i Sverige kräver mer tid och höjda arvoden

Välkommen till ditt nya jobb. Med den frasen välkomnade FARs generalsekreterare Dan Brännström och SRS:s VD Martin Johansson deltagarna i IREVs utbildning om den nya revisionsstandarden (RS). Utbildningen hölls i Stockholm i september och var det nionde av totalt tio utbildningstillfällen i år om den nya revisionsstandarden.

Den nya revisionsstandarden ställer nya krav på revisorn och utbildningen syftar till att lyfta fram de viktigaste förändringarna jämfört med den tidigare ”Revisionsprocessen”. De nya reglerna innebär att revisorn ska granska och uttala sig om fler områden än tidigare, vilket medför att en större mängd information än tidigare ska samlas in och bearbetas. Bland annat ska revisorn särskilt bedöma risken för att årsredovisningen kan ha påverkats av avsiktliga eller oavsiktliga fel.

Detaljerade krav

Den nya revisionsstandarden ställer mer detaljerade krav på genomförandet av revisionen än tidigare bestämmelser, vilket ger mindre utrymme för revisorn att välja granskningsmoment.

– Det här innebär att vi nu har fått en tydlig standard som talar om hur vi ska göra revision, säger Dan Brännström.

Både Dan Brännström och Martin Johansson konstaterar att engagemanget bland deltagarna vid samtliga utbildningstillfällen har varit ovanligt stort.

– Det ser vi som ett tecken på att många anser att det här är något oerhört viktigt i ett läge med stora förväntningar på revisionen, säger Dan Brännström.

Bakgrunden till den nya revisionsstandarden är bland annat framväxten av den globala kapitalmarknaden som kräver harmoniserade regler. Exempelvis är internationella redovisningsrekommendationer (IFRS) obligatoriska för börsnoterade bolag i EU från och med 2005.

Även den senaste tidens skandaler, som Enron och Parmalat, har bidragit till ett ökat behov av harmoniserade revisionsstandarder.

– Vi måste visa att vi tar det som sker på allvar. Förr var det möjligt att huka sig i buskarna och hoppas att det blåser över, men det går inte med den nya standarden, säger Martin Johansson.

Revisionen blir dyrare

En av många frågor som diskuterades var om den nya standarden kommer att leda till högre kostnader. Svaret var ja, men att en del av kostnadsökningen kan tas igen bland annat genom förbättrat IT-stöd. Kunderna får dock vara beredda att betala mer för revisionen i framtiden, menar Martin Johansson och Dan Brännström. Enligt dem innebär det i praktiken en anpassning till internationella villkor.

– Jag känner inte till något land i västvärlden där revision är så billigt som i Sverige, säger Dan Brännström.

Flera deltagare påpekade dock att det är svårt att höja arvodet, framför allt när det gäller mindre kunder.

En av deltagarna på utbildningen i Stockholm i september var Håkan Berggren som är 57 år och auktoriserad revisor på enmansbyrån Ekuddens revisor.

– Jag som arbetar ensam och inte har någon att bolla frågor med måste ju verkligen lära mig det här. Men det är tufft att sätta sig in i detta på egen hand och därför är det bra att få vägledning om vilka punkter som är viktigast och vad som är nytt, säger Håkan Berggren.

En annan deltagare var Josefine Lindbäck, 32 år, och auktoriserad revisor på Revisab AB som är en liten byrå med nio anställda revisorer.

– Den nya standarden innebär ju ett nytt arbetssätt så jag vill sätta mig in i hur den påverkar min arbetssituation. Materialet är ganska tungt och därför känns det bra att få lite hjälp med hur man ska börja ta sig an det. Exempelvis vet alla att ett uppdragsbrev bör upprättas, men det är ju inte självklart hur det ska se ut eller hur ofta det ska göras, säger Josefine Lindbäck.

Josefine Lindbäck ser fram emot att arbeta efter den nya standarden. Däremot tror hon att det kan bli svårt att få förståelse hos kunderna för högre revisionskostnader, åtminstone i början.

Håkan Berggren som har många mindre kunder håller med. Han menar att flera av kunderna inte klarar högre kostnader för revisionen och att han därför inte kommer att kunna höja arvodet för alla.

Av Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%