Balans nr 8–9 2004

FEE och FAR trycker på om hållbarhetsredovisningar

Text: Curt Görman, Etik&Miljö

Att innehållet i en hållbarhetsredovisning överensstämmer med verkligheten, är begripligt och möter användarnas behov är nödvändigt för att en verksamhets intressenter ska ha någon nytta av denna. Extern granskning följd av ett bestyrkande är därför egentligen en självklarhet anser Lars-Olle Larsson och redovisar här FEE:s publikation ”Call for Action” som inbjuder marknadens alla olika aktörer att deltaga för att nå målet trovärdig ansvarsfull redovisning.

Europas revisorer kräver i ett särskilt ”Call for Action-dokument” ökad kvalitet och transparens i företagens och den offentliga sektorns miljö-, social- och hållbarhetsredovisning.

FAR och 41 andra föreningar representerande branschen i 29 länder i Europa, publicerar genom den europeiska revisorsorganisationen (FEE) nu en samlad syn på redovisningen av socialt ansvar och hållbar utveckling. I dokumentet FEE Call for Action: Assurance for Sustainability görs ett samlat upprop till många intressenter att aktivt delta i den fortsatta utvecklingen inom detta mycket viktiga redovisningsområde.

Branschens erfarenheter från granskningsuppdrag avseende miljö- social- och hållbarhetsredovisning har lett fram till nya krav på utveckling.

FEE:s publikation ”Call for Action” har utvecklats under Lars-Olle Larssons ordförandeskap i FEE Sustainability Assurance Subgroup i samverkan med FEE Auditing Working Party.

– I takt med att miljöinformation och rapportering av sociala förhållanden bedöms som allt viktigare växer kravet på att också denna typ av redovisning ska vara externt granskad. Det har tidigare saknats en gemensam metodik för att genomföra sådana granskningsuppdrag. Med till exempel FARs förslag till rekommendation om oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning har revisionsbyråbranschen aktivt bidragit till kvalitetsutveckling av detta växande redovisningsområde, kommenterar Dan Brännström, generalsekreterare i FAR.

– Den finansiella sektorns växande intresse för att analysera företagens förhållningssätt till miljö- och socialt ansvar som t.ex. arbetsförhållanden i leverantörsledet i utvecklingsländer, kräver mycket bättre och tydligare redovisning från många företag, säger Lars-Olle Larsson vid en intervju i samband med publiceringen av FEE:s Call for Action.

– Redovisningen är viktig och en förutsättning för företagens transparens, fortsätter Lars-Olle Larsson, men en redovisning som inte gått igenom en extern granskning blir trots allt ett dokument som redovisar organisationens egen syn på sig själv. Vi måste nå fram till att den externa granskningen och revisorns bestyrkande och attest blir en självklarhet även för dessa redovisningar av socialt agerande och arbete för en hållbar utveckling – lika väl, lika naturligt och lika nödvändigt, som att årsredovisningen attesteras.

Vad är då essensen av FEE:s dokument Call for Action?

– Essensen utöver den historiska beskrivningen av stegen som tagits för att nå till dokumentets ståndpunkter är egentligen de uppmaningar som riktas till de berörda intressenterna. Alltså drygt tjugo Calls for Action, rubricerade ”We call on”.

– För vi kan samlas i expertgrupper och komma med aldrig så genomtänkta och ur specialisternas synvinkel nödvändiga förslag till regelverk – om inte ett antal viktiga omvärldsaktörer agerar, händer inget. Därför, säger Lars-Olle Larsson, vill jag här redovisa – i lätt redigerad form från den engelska originalversionen – några av dokumentets riktade uppmaningar till grupper vi, i den internationella arbetsgruppen, anser kan påverka arbetet mot bättre kvalitet i de hållbarhetsredovisningar som presenteras av såväl stora, som medelstora och små företag liksom av offentlig sektor. (Samtidigt kan väl dessa uppmaningar vara en inspiration för de företag och andra organisationer, som över huvud inte redovisar, att börja med det.)

Observera att i det följande avser redovisning hållbarhetsredovisning och granskning såväl granskning som bestyrkande.

Alltså: We call on – vi uppmanar

Alla dem som arbetar med redovisning och med granskning av dessa samt även alla intressenter, som värnar om utvecklingen av gott granskningsarbete, att samarbeta för att bidra till hållbar utveckling;

också alla som är intresserade av en utveckling av arbetet med granskning att dela med sig av sin kunskap i syfte att upplysa och utbilda alla dem, som för närvarande inte är medvetna om den växande betydelsen av redovisning och granskning;

dem som arbetar med redovisning och i tillämpliga fall även dem som arbetar med oberoende granskning, att mer öppet peka på, vad som vid en granskning visar sig vara otydligt eller inte redovisat. Därigenom kan intressenterna få en bättre förståelse för nyttan av oberoende granskning;

dem som sysslar med redovisning och med granskning att ge tillräcklig information till intressenterna om frågor, som berör beroendeställningen mellan verksamheten och granskaren, så att intressenterna kan göra en bedömning av såväl granskaren som granskningen i dess helhet;

alla som är intresserade av att utveckla arbetet med granskning att verka för en allmän ökad förståelse för granskning;

standardsättarna att erkänna behovet av granskningsstandarder att tillämpa, när företagen visar tendens att försköna redovisningarna;.

standardsättarna inom granskning att presentera enkla ordförklaringar till sina uttalanden samt förklara tekniska termer (t.ex. på Internet), så att intressenterna får tillgång till dessa och kan förstå dem;

alla standardsättare för granskning att vara lyhörda för intressenternas åsikter, så att dessa kan påverka utformningen av standarder;

dem som arbetar med redovisning att tillgodose intressenternas informationsbehov vid val av redovisningsprinciper och kriterier. Vidare att garantera att tillräcklig information ges om innehållet i och införandet av uppförandekoder och policies. Samt om en eventuell granskning av detta gjorts;

alla yrkeskårer vars medlemmar arbetar inom redovisning och revision att utveckla en förståelse för hållbarhetsgranskning, för att garantera medvetenhet om vilka kompetenser, som är nödvändiga, när innehållet i utbildningar bestäms. Vi uppmanar också dessa yrkeskårer att bistå sina medlemmar med att hålla sig ajour med utvecklingen;

standardsättarna inom granskning att ta hänsyn till de frågor som uppstår i arbetsgrupper, där olika yrkeskategorier är representerade;

IFAC och AccountAbility att samarbeta, så att vi snabbt kan erhålla förstklassiga och internationellt användbara standarder för granskning;

IFAC att överväga om riktlinjerna i International Auditing Practice Statement 1010 ”The consideration of environmental matters in the audit oj finandal statements” även bör gälla hållbarhetsaspekterna;

GRI att fortsätta erkänna betydelsen av granskning och att genom sin expertroll på redovisningsområdet bistå standardsättarna i utvecklingen av granskning av hållbarhetsredovisningen;

vidare att GRI tar lämplig hänsyn till frågan om granskning, när man bestämmer form och innehåll i Guidelines och dess olika supplement för att garantera att indikatorer som redovisas kan granskas;

också GRI att uppmuntra dem som skriver redovisningar att förbättra informationen om eventuell intern granskning (t.ex. verifierad med ISO-certifikat) och dess förhållande till den externa granskningen;

investerares organisationer att framhålla betydelsen av granskning och bestyrkande när man ställer krav på företagens redovisning, i vad som ska ingå och hur det ska värderas;

EU att uppmärksamma betydelsen av att man i nationella lagstiftningar kräver information om hållbarhet i årsredovisningen. Detta innan man inför någon lagstiftning på EU-nivå;

NGO (Non Governmental Organisations) och andra intressentorganisationer att öka sina och medlemmarnas medvetenhet om granskning och att samarbeta med standardsättarna för att säkra, att standarderna motsvarar deras behov.

Avslutningsvis uppmanas forskare i sina projekt att beakta granskningsaspekten vad gäller redovisning av hållbarhetsutveckling, FEE föreslår en bred forskning inom till exempel följande områden:

  1. Sättet att värdera företag ur ett hållbarhetsperspektiv
  2. Hållbar utveckling versus ägarstyrning
  3. Intressenternas uppfattning om vad som är väsentligt
  4. Geografiska och sociala variationer i uppfattning om värdet av granskning
  5. Kommunikations- och språkproblem, då redovisningen gäller olika intressentkategorier.

– Det är alltså många av marknadens intressenter som vi vill ska samarbeta för ökad transparens. Och som vanligt, är jag beredd att säga, dyker konflikten mellan långsiktighet och kortsiktighet upp och lägger sig som en skugga över besluten om investeringarna för hållbart agerande i vidare bemärkelse än svarta siffror i kvartalsrapporterna. Självklart kan inte företag och andra organisationer genomföra totala förändringar över en natt i vad som tidigare inte varit prioriterat. Men de kan identifiera sina betydande ansvarsområden genom dialoger med sina intressenter, sätta mål och beskriva åtgärdsplaner för förändringar inom dessa områden över tiden.

– Min uppfattning är, avslutar Lars-Olle Larsson, att de företag som beslutar att redovisa sitt hanterande av till exempel socialt ansvar och sitt arbete för hållbar utveckling ska – oavsett om de anser att de lyckats nå ända fram eller inte – låta sin redovisning externt granskas och bestyrkas. Det gör det pågående arbetet mera trovärdigt – och alla kan se riktningen. Och det är viktigt.

Publikationen FEE Call for Action: Assurance for Sustainability kan hämtas på FARs hemsida, www.far.se.

Fotnot

Sedan FEE publicerade sitt upprop ”We call on ...” i juni i år har IFAC (standardsättaren för finansiell redovisning och revision) vid ett styrelsemöte i juli beslutat påbörja ett utvecklingsarbete inom området.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...