Balans nr 8–9 2004

Den ofrånkomliga prispressen

Text: Inge Wennberg

Bland frågor som på grund av laddning och känslighet vållat debatt i FAR-leden finns en som står i absolut särklass: anbud på revision.

Frågan handlar om etik, professionalitet, kvalitet – men också om ekonomi, kommersialism och hårdnande konkurrens. Den handlar om att göra affärer – och, med facit i hand, om att affärsmannaskap kanske inte i alla stycken varit revisorers starkaste sida.

I dag finns den hårda konkurrensen. Förr i världen fanns den inte alls. Det var konkurrensbegränsning som gällde – i alla fall på papperet.

Hemliga regler

Ända fram till 1976 är FARs etiska regler hemliga. De innehåller då bl.a. följande två bestämmelser:

  1. Ledamot bör icke erbjuda arbete till lägre arvode än vad som i allmänhet anses såsom skäligt bland auktoriserade revisorer.
  2. Ledamot bör då nytt uppdrag erbjudes honom efterhöra huruvida uppdraget tidigare utförts av annan ledamot och i så fall efterhöra hos denne varför han frånträtt uppdraget.

Man tar alltså uppdrag som ”erbjudes”. Det finns ett förbud mot direkt ackvisition. Detta förbud mot att värva kunder lever kvar ända till 1993. Första gången anbud på revision över huvud taget nämns i Balans är 1986. Erik Rydström skriver att konkurrensen skärps. Det har blivit anbud på vissa typer av uppdrag, ”vilket tidigare var praktiskt taget okänt”.

Redaktionsledningen avgår

1990 skulle det ha stått en del artiklar i Balans om anbudsgivningen. Men det gör det inte. Tidningens redaktionsledning avgår. Vi saxar direkt ur Balans 25-årsjubileumskrönika år 2000:

På sitt första möte för året godkänner redaktionskommittén bl.a. ett temablock om upphandling av revisionstjänster. FARs ordförande och vice ordförande meddelar dock den kombinerade redaktions- och kansliledningen att man inte tycker om det, även om man också vet att arbetsordningen säger att redaktionsledningen inte ska vara bunden av sådana önskemål som kan framföras av styrelsen. Redaktionsledningen väljer att ställa sina platser till förfogande, för att inte äventyra samarbetet mellan sig och presidiet i sin egenskap av kansliledning.

Först 1991 börjar en mer fullödig debatt om offertgivningen. Att ta tag i den känsliga frågan underlättas kanske bl.a. av att Riksrevisionsverket officiellt går ut med offertförfrågningar om revisionen av statliga affärsverk.

Ytterligare intressant bränsle får debatten när en utredning föreslår att Riksrevisionsverket ska läggas ner. Verket ska ersättas av en bantad statlig revisionsmyndighet. Den ska genom anbud konkurrera på marknadsmässiga villkor med auktoriserade revisionsbolag om uppdragen att revidera statens myndigheter. Det ska bli cirka 100 miljoner kronor i revisionsarvoden att tävla om.

Riksrevisionsverket läggs inte ner, inte i detta sammanhang. Men det noteras med viss tillfredsställelse att utredningen hade tänkt att de fasta offertpriserna på revisionsuppdragen inte skulle bli några absoluta takpriser. Ty Kommerskollegium har i ett tillsynsärende slagit fast att auktoriserade revisorer inte får binda sig vid något takpris. Det måste gå att ta mer betalt om det krävs fördjupade insatser.

”Pinsamt oseriösa anbud”

Inte bara hos staten och företagen utan även i kommunerna har de auktoriserade revisorerna börjat ge offerter. Jan Sturesson i kommunförbundsägda Komrev, som nästan haft monopol på den yrkesmässiga revisionen i kommunerna, beklagar sig i i Balans 1992. Han tror att en del FAR-byråer håller på att prisa sig ur marknaden: ”En del anbud är enligt min uppfattning så låga att de verkar pinsamt oseriösa.

I en ”ordförandeskiftes-intervju” i december 1992 säger Olle Herolf. ”Upphandling och anbud kommer vi inte ifrån. Vi får krav på oss att använda så effektiva metoder som möjligt med bibehållen kvalitet.

Hans efterträdare Staffan Gavel säger att prisfrågan har överskattats. Innehållet i tjänsten är det viktiga – kompetens, integritet, civilkurage.

I januari 1993 är Ulf Gometz bekymrad. Revisionsarvodena sjunker genom kostnadspress och anbudsförfarande. Gometz ser en fara för enskilda byråers överlevnad, kvaliteten och oberoendet. Han anser att branschen delvis har sig själv att skylla. Många kolleger tycker att det är bra med anbud. Men: vad är det vi säljer? Kan produkten definieras på förhand?

FAR-regler

I februari 1993 rapporteras det att regelkommittén ett par år arbetat med att få fram regler för god revisorssed vid offertgivning. Till bakgrunden hör det ovan nämnda tillsynsärendet där Kommerskollegium ansåg det strida mot god revisorssed att erbjuda revisorstjänster med angivande av ett högsta årsarvode.

Offerter måste innehålla klara reservationer för oförutsedda händelser. Kommerskollegium hade tänkt utreda frågan om inte FAR tagit sig an den och låtit regelkommittén tillsätta en arbetsgrupp.

Hans Karlsson i denna arbetsgrupp skriver att det är tydligt att begäran om offert kommer från allt fler klienter och att det bland offerterna finns sådana med lågprisprofil och ”okonventionella utformningar”.

Från USA rapporteras negativa konsekvenser med mycket låga revisionsarvoden, ibland gratis revision.

I förslaget till regler för god revisorssed vid offertgivning framhålls betydelsen av oberoendet i relation till bolagets företrädare, krav på en noggrann beskrivning av förutsättningarna för en offert, krav på reservationer för oförutsedda händelser m.m. Offererat arvode får inte uppenbart understiga självkostnaden för revisionen.

”Strippade revisioner”

I aprilnumret 1993 beskriver Björn Jacobson offertgivningen som en tidsinställd bomb. Han har erfarit att de flesta anbud som lämnas är fasta – ofta är enda villkoren i anbuden vissa krav på det material som ska granskas. Han ser en dumpad prisnivå. Han har erfarit att revisionskostnaderna enligt anbuden vanligtvis har gått ner med 20–30 procent, i vissa fall upp till 50 procent. Han skriver om ”strippade revisioner” med ”slimmade” förutsättningar.

Han är inte ensam om att vara rädd för att det blir arvodets storlek som avgör när revisionen är klar.

En som inte är särskilt bekymrad är Olle Herolf i ett antal uttalanden i juninumret 1993. Låt revisorns egen kommersiella bedömning bestämma priset, säger han och tillägger att FAR inte bör lägga sig i kommersialismen. Han vill tillåta nollarvoden – syftet är ju kommersiellt, t.ex. att ta marknadsandelar eller kanske att kunna ta betalt för konsulttjänster i stället. Men revisionen ska följas upp med kvalitetskontroll.

Det har blivit fler och fler offerter. Men Olle Herolf menar att offertgivningen alltid varit aktuell. Säg att en revisor spelar golf med en företagsledare och frågar: ”Hur mycket betalar du för din revision?” Offertgivningen kan sägas börja redan där – på golfbanan. Där kan den heller inte regleras.

Här kan vi kort konstatera att plötsligt står det väldigt mycket i Balans om anbudsgivning – en företeelse som bara några år tidigare knappt ansågs existera. Nu finns den och vi kan lugnt bläddra fram i årgångarna utan att det händer särskilt mycket. Offerter på revision och därmed följande prispress har blivit rutin.

I januari 2002 konstaterar Reidar Peters att det gått ungefär tio år sedan offertupphandlingarna började. Nu är det helt normalt att gå ut med anbud.

Offerterna kan utseendemässigt vara utformade som påkostade tjocka tryckta årsredovisningar. Konkurrensen är hård. Revisionskronorna riktas in på områdena med de största riskerna. De stora byråerna har plöjt ner miljoner i effektivare datoriserade revisionsprocesser som också antas ha skapat ett visst utrymme för lägre revisionskostnader.

Affärsmässigt oprofessionellt

Men är detta riktigt bra? Om revisionskostnader kan sänkas med 50 procent måste företagen undra vad vi sysslat med tidigare, säger Reidar Peters.

En internationell undersökning visar att Sverige har de lägsta revisionskostnaderna i Europa. Och Reidar Peters menar att revisorerna har handlat affärsmässigt oprofessionellt i prispressandet. De låga anbuden är alltför låga. De kan varken löna sig som marknadssatsning eller satsning på att ta igen på andra tjänster vad man förlorar på revision.

I januari 2002 intervjuas Stefan Holmström. Han tror att botten är nådd. Det blir inte lägre priser på revision. Men han ser de senaste tio årens offertupphandlingar med åtföljande prispress som en ofrånkomlig utveckling i ett väl fungerande samhälle. Även han anser att revisorerna måste rannsaka sitt affärsmannaskap.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...