Balans nr 8–9 2004

Revisionskommittéerna kommer in från kylan

Text: Inge Wennberg

Audit committees är en företeelse som föds i USA på 1940-talet. När debatten om dem når Sverige möts dessa kommittéer av kalla handen från FARs sida. Föreningens uppfattning är mycket bestämd – och näringslivet tycks inte heller vilja ha kommittéerna.

Isen bryts

Men det ska komma en tid när isen bryts kring revisionskommittéerna. Internationell påverkan och diskussioner kring ett koncept kallat corporate governance kommer att spela viss roll.

Audit committees (revisionskommitteer), ett slags arbetsutskott till styrelsen med uppgift att öka förtroendet för och kvaliteten på bolagens offentliga redovisning, dyker upp i Balans för första gången 1976 i en artikel av Ronald Hathorn och Reidar Peters. Det berättas att hälften av de större bolagen i USA har sådana kommittéer. Det är i första hand utomstående styrelseledamöter som ingår i kommittéerna.

Internrevisorer i täten

Är detta något för Sverige?

Ja, det är det, svaras det från internrevisionshåll i en Balans-artikel 1978.

Bakgrunden till audit committees är framför allt dyrköpta erfarenheter av bristande kontroll i många företag, framhålls det. Företagsledningar har blivit tagna på sängen av överraskande finansiella problem.

Securities and Exchange Commission rekommenderar nu börserna att som villkor för notering kräva revisionskommittéer i noterade bolag. Detta blir senare ett absolut krav i USA.

Något för FAR?

Kaj G Colérus, internrevisionschef på AGA, tror i artikeln 1978 att FAR som normgivande institution kan tänkas gå ut med en rekommendation till större företag att bilda revisionskommittéer.

Där tror han väldigt fel. FAR är inte ett dugg intresserat.

Internrevisorernas sammanslutning Institutet för Intern Revision (IIR) fortsätter driva frågan i över tio år. Till slut ger man upp. 1989 meddelas att IIR bestämt sig för att audit committees inte passar svenska förhållanden.

Näringslivet också ointresserat

Njuggheten mot påfundet audit comittees är dock inte bara FAR-relaterat. Näringslivet är också väldigt ointresserat. Balans ber IIR-ordföranden om ett exempel på en befintlig svensk audit committee. Men han känner inte till någon.

Själva hittar vi en audit committee i Nynäs Petroleum. Den är mer eller mindre påtvingad. En venezolansk hälftenägare i Nynäs har gått in i amerikanska bolag och därigenom fått krav på sig om att helst införa audit committees i sina bolag.

Nynäs-ledningen har försökt avstyra det hela med motiveringen att amerikanska regler inte går att tillämpa på svenska förhållanden. Ledningen vill hellre ha den gamla vanliga ordningen att Sten Lundvall på Bohlins en gång om året berättar för styrelsen om det arbete som revisionsbyrån utfört.

Nynäs finansdirektör säger till Balans att det inte kommit ut mycket av konstruktiv natur ur arbetet med företagets audit committee. Han tror att den går mot en avveckling.

Fermenta – ett argument?

En ensam röst för audit committees gör sig hörd i Balans i slutet på 1988. Den tillhör Sune Carlsson, tidigare auktoriserad revisor men dåmera vice president i Världsbanken. Han anser att den stora Fermentaskandalen är ett bra argument för kommittéerna.

Mot detta replikerar Caj Nackstad. Bekymret i Fermenta har enligt honom inte varit dålig kommunikation mellan styrelsen och revisorerna (som audit committees påstås kunna förbättra). Problemet har dels varit att falsarierna i boksluten inte upptäckts, dels att revisorerna bara har informerat styrelsen och inte aktieägarna om sina allvarliga iakttagelser. Kommerskollegium kritiserade revisorerna för den bristande rapporteringen till aktieägarna men ansåg inte att revisorerna borde ha upptäckt falsarierna.

Ökad byråkrati

En audit committe hade säkert inte bidragit till att felen i boksluten upptäckts tidigare, anser Caj Nackstad.

Han menar vidare att audit committees leder till ökad byråkrati och sämre kommunikation, att styrelseledamöter utanför kommittén ställs utanför viktig information trots att lagstiftaren anser att de har fullt ansvar för kontroll och redovisning, och att revisorernas oberoende av styrelsen försämras.

Aktiebolagskommittén säger nej

1995 presenterar aktiebolagskommittén ett delbetänkande. Kommittén lägger inte något förslag om revisionskommittéer.

De motiv som i andra länder föranlett revisionskommittéer, och som i första hand går ut på att begränsa bolagsledningens inflytande över revisorsvalet, är enligt kommittén inte för handen i Sverige.

Nu kommer kommittéerna

I detta nittiotal har begreppet corporate governance, företagsstyrning, blivit populärt. Till diskussionen om detta hör revisionskommittéer. Och 1993 placerar Aktiespararna i sitt ägarstyrningsprogram in ett krav på revisionskommittéer – även om det inte precis tillkännages och drivs med pukor och trumpeter.

En undersökning visar att det 1995 bland de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens A-lista finns tre bolag med revisionskommittéer – Nordbanken, Pharmacia & Upjohn och SE-Banken. 1996 finns också tre revisionskommittéer – Skandia är ny på listan, Nordbanken är borta.

Fler kommittéer

Hösten 2001 gör Per Thorell en undersökning av revisionskommittéer i svenska börsbolag och finner att intresset har ökar markant. År 2000 är det fjorton svenska bolag som berättar om revisionskommittéer i sin offentliga redovisning. Sju utländska bolag, som måste ha revisionskommitté enligt utländska regelverk, har det också.

År 2001 tillkommer fler bolag med revisionskommittéer.

FAR-ledamöterna splittrade

Någon officiell FAR-uppfattning redovisas ännu inte i Balans. Men Aktiespararnas Lars-Erik Forsgårdh ger i nr 1/2002 sin uppfattning: ”Tankarna har tidigare inte fallit i så god jord hos FAR. I dag upplever jag inte motståndet på samma sätt som förr. I dag verkar FAR-ledamöterna splittrade i frågan. Vissa tycker att revisionskommittéer är bra, andra gör tummen ner.

Och det har han nog rätt i.

Bo Rydin, styrelseordförande i många tunga bolag, rekommenderar i samma Balans-nummer alla någorlunda stora bolag att i framtiden ha en revisionskommitté. Clas Reuterskiöld, styrelseledamot i ett antal bolag som faktiskt har revisionskommittéer, förefaller också i princip positiv.

FEE till aktion

Hösten 2002 skriver Göran Tidström, då president i den europeiska revisorsorganisationen FEE till dess council där ett antal FAR-ledamöter ingår, att det under senare år vuxit fram en positiv inställning till revisionskommittéer.

FEE föreslår nu i princip revisionskommittéer i alla noterade bolag. Intresset för att föregripa ett sannolikt EU-krav på revisionskommittéer är stort, skriver Göran Tidström.

Och 21 april 2004 presenteras den s.k. Kodgruppens förslag till ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Här föreslås att styrelserna i noterade bolag ska inrätta revisionsutskott.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...