Balans nr 10 2004

Redovisning & redovisningar: Telia Sonera – bästa eller sämsta årsredovisningen?

Jag kan tänka mig att det finns de som anser att TeliaSonera är en föregångare när det gäller utformningen av finansiell information. Jag tror dock att flertalet är mer negativa. Vad är det då som är bra? TeliaSonera har mer än något annat svenskt företag gått in för att rapportera i enlighet med IFRS/IAS, dvs. de principer som blir obligatoriska för noterade företag från och med 2005. Detta har varit en medveten inriktning ända sen TeliaSonera introducerades på börsen. 2003 har man sålunda i förtid gått över till att tillämpa IASBs rekommendation om pensioner, alltså den rekommendation som i Sverige motsvaras av RR 29 och som blir obligatorisk först 2004, vilket var en av de kvarstående stora skillnaderna.

I en not beskrivs de skillnader som TeliaSonera identifierat mellan IFRS/IAS och svenska principer. Det gäller dels värderingen av finansiella instrument där Sverige inte tillåter verkliga värden, dels uppskrivningar av anläggningstillgångar vilka i Sverige görs på ett mer lättvindigt sätt än vad som accepteras enligt IAS 16. Intressant är att trots dessa skillnader är de resultaträkningar som ställs upp enligt IFRS/IAS och ÅRL identiska. Däremot finns en väsentlig skillnad mellan balansräkningarna. Den svenska balansomslutningen är nära fyra miljarder högre. Större delen utgörs av uppskrivningar. Att det inte blir någon effekt på resultat beror på att uppskrivningarna skett under 2003 och därför inte gett upphov till några avskrivningar. När det gäller de finansiella instrumenten kan förklaringen vara att det inte finns några orealiserade vinster.

Retroaktiv ändring

Mer intressant är skillnaden som hänger samman med redovisningen av goodwill. IFRS 3 anger att man inte längre ska skriva av goodwill över en utnyttjandeperiod. Visserligen är inte denna standard ännu godtagen av EU men sannolikheten är stor att så sker före årsskiftet. I så fall ska de nya reglerna tillämpas 2005. Då ska även redovisningen för 2004 ändras retroaktivt för att bli jämförbar. Däremot är det inte förenligt med nuvarande EU-regler, och naturligtvis inte med ÅRL, att tillämpa IFRS redan 2004. Dock är det vad TeliaSonera gjort. I halvårsrapporten för 2004 görs inga avskrivningar på goodwill. Beloppet är väsentligt, cirka tre miljarder, vilket får effekten att det resultat som redovisas i stort fördubblas.

Får man göra så? Jag vet inte hur företagsledningen resonerat men antagligen tycker man att läsarna får bättre information genom att man redan nu tillämpar de principer som ska gälla från årsskiftet. Samtidigt är det enligt min uppfattning helt klart att de bryter mot ÅRL. När det gäller årsredovisningen finns en väsentlig skillnad. I årsredovisningen finns nämligen en rapportering enligt ÅRL, visserligen undanskymd och där flertalet nothänvisningar görs till IFRS/IAS-redovisningen. I halvårsrapporten däremot finns ingen motsvarande svensk rapport. Det enda som redovisas är en liten tabell av vilken framgår vilka skillnader i resultatet som skulle ha uppkommit om ÅRL tillämpats.

Att man inte följer svensk lag; medför det att redovisningen kan betecknas som årets sämsta? Nja, visserligen kan man rikta kritik mot företaget, i första hand mot årsredovisningen men även mot halvårsrapporten, för att de går sin egen väg. Min erfarenhet av analytiker är att de i första hand vill att företag ska ställa upp sina rapporter på samma sätt och tillämpa samma redovisningsprinciper. Jämförbarhet är viktig. Risken är stor att man kommer snett i jämförelsen när olika principer används.

Betydligt viktigare är att årsredovisningen för 2003, enligt min bedömning, är den mest svårlästa jag haft att gå igenom. Det beror på att den innehåller tre olika beskrivningar av resultat och ställning. Redovisningen enligt IFRS/IAS är den primära. Förvaltningsberättelsen inleds sålunda med att ”TeliaSoneras koncernredovisning upprättas i överensstämmelse med International Financial Reporting Standards”. Nästan alla noter hänför sig till denna redovisning som också avslutas med ett så kallat revisorsyttrande av vilket framgår att revisorerna anser att läsaren får en rättvisande bild av resultat, ställning och kassaflöde i enlighet med International Accounting Standards. Skrivningen gör förmodligen att läsarna bibringas uppfattningen att en sådan redovisning följer det regelverk som gäller för svenska företag.

Visserligen tillägger företaget att det också finns en redovisning som är upprättad med beaktande av hittillsvarande värderingsregler i ÅRL. Intressant är att man i denna redovisning inte hänvisar till rådets rekommendationer vilket förmodligen utgör ett avsteg från noteringsavtalet.

Slutligen finns en tredje redovisning, nämligen vad som betecknas som en proforma redovisning. I denna har man beaktat de krav som EU-kommissionen ställde för att acceptera samgåendet mellan Telia och Sonera, nämligen att avyttra Telias finska mobiltelefonverksamhet och den svenska kabel-tv-verksamheten. Det är denna tredje redovisning som utgör kärnan i den ekonomiska rapporteringen. Den ekonomiska översikten på åtta sidor som ingår i Förvaltningsberättelsen baseras sålunda på pro forma siffrorna. Likaså den sammanfattning som ges på sidan 2 i årsredovisningen. Sammantaget har det här fått till effekt att årsredovisningen omfattar 132 sidor. Något för pappersproducenterna att glädjas åt, nu när Dagens Nyheter gått över till tabloidformat, men inte särskilt läsvänligt.

Övriga rörelsekostnader

I sin redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper skriver företaget Consilium ”För full jämförbarhet redovisas föregående års jämförelsestörande poster under rubriken övriga rörelsekostnader”. Bakgrunden är att Consilium 2002 klassificerade en nedskrivning av aktier och goodwill som ”jämförelsestörande” i resultaträkningen. Man kan utgå ifrån att Consilium i likhet med alla företag som använde samma beteckning, i samband med genomgången av årsredovisningen uppmanades att kommentera poster som är viktiga att uppmärksamma i not i stället för att beteckna dem som jämförelsestörande i resultaträkningen. Detta har många företag också tagit fasta på. Ett inte obetydligt antal har emellertid valt samma lösning som Consilium, nämligen att helt enkelt döpa om posterna till Övriga rörelsekostnader. Consilium torde dock vara det enda företaget som gjort det så öppet. Noten med specifikation av vad som ingår har till och med fått behålla den gamla rubriken, nämligen Jämförelsestörande poster. Detta torde dock vara ett rent förbiseende.

Varken ÅRL eller IAS I anger vad posten Övriga rörelsekostnader är tänkt att innehålla. I FARs Vägledning ”Om årsredovisning i aktiebolag” framgår dock följande:

Övriga rörelsekostnader ska enligt propositionens författningskommentarer bestå av kostnader som inte lämpligen kan placeras under någon av resultaträkningens övriga poster. Kostnaderna måste vara hänförliga till bolagets normala verksamhet, men de kan vara att hänföra till någon verksamhet som ändå ligger vid sidan av bolagets kärnverksamhet. FAR anser att kursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär ska hänföras till denna post. Posten är inte avsedd att vara en allmän uppsamlingsplats för jämförelsestörande poster.

Varför FAR använder kursförluster som enda exempel på en övrig rörelsekostnad är svårt att förstå. Jag kan hålla med om att det är angeläget att de särredovisas men kan inte se att effekter av ändrade valutakurser skulle ligga vid sidan av kärnverksamheten. Man får intryck av att skrivningen daterar sig till den tid då man såg stabila valutakurser som regel och kursändringar som något onormalt. Bättre exempel är väl när man har kostnader i samband med olika biinkomster, till exempel kostnader för att använda tomtmark till en parkeringsplats i avvaktan på ett byggnadslov.

De kostnader som Consilium klassificerat som ”Övriga” är en reaförlust samt övriga avvecklingskostnader. Båda posterna torde hänga samman med en försäljning av ett antal verksamheter. Om Consilium valt alternativet i RR 19, Avveckling av verksamheter enligt vilket upplysningarna om avveckling en redovisas i resultaträkningen, skulle både förlusten och avvecklingskostnaderna ingått som en del av den avvecklade verksamheten. Nu har företaget i stället valt att lämna upplysningarna i not och då kvarstår problemet vilken rubricering som är den bästa. Och då tyck er jag att den bedömning som företaget gjort är rimlig. Företag som har en funktionsindelad resultaträkning bör alltså kunna redovisa reaförluster och andra avvecklingskostnader som övriga rörelsekostnader.

DocentRolf Rundfeltpublicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%