Balans nr 10 2004

Nya krav på revisorers kunskap om miljö och sociala förhållanden

EUs Moderniseringsdirektiv innebär ändringar i årsredovisningslagen (ÅRL). I en promemoria från Justitiedepartementet (Ju2004/608/L1) om ”nya EG-regler om förvaltningsberättelsens innehåll” lämnas förslag till ändringar i ÅRL som är tänkta att gälla från 1 januari 2005. Remissvaren var inne den 15 september. FAR har i sitt remissvar tillstyrkt föreslagna ändringar.

Sedan 1999 innehåller ÅRL krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska redovisa sin miljöpåverkan i förvaltningsberättelsen (BFN U98:2). Detta krav omfattar främst miljöpåverkan av produktionsprocesser medan produkters miljöpåverkan vid användning eller när de blir till avfall inte berörs. Informationskravet är helt oberoende av om informationen är viktig för bedömning av företagets utvecklingsförmåga eller inte. Det finns heller inga väsentlighetskrav för när informationen ska redovisas utan kravet är absolut och en avvikelse i förvaltningsberättelsen från lagens krav ska påverka revisionsberättelsens utformning.

Många företag lämnar idag en frivillig redovisning av sina miljöfaktorer med mera i en separat hållbarhetsredovisning, medan 1999 års regler avser information som ska lämnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Lagkravet enligt ÅRL har inte efterlevts av alla företag, delvis beroende på okunnighet. Även revisorer har bristande kunskap om dessa regler varför ren revisionsberättelse ibland avgetts trots brister i miljöinformationen.

Därför föreslås i promemorian från Justitiedepartementet en tydligare lagtext genom att ange att företag som bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken alltid ska lämna upplysning om sin påverkan på yttre miljö. Därigenom hoppas lagstiftaren att reglerna ska efterlevas bättre.

Justitiedepartementet överväger även att, med hänsyn till miljöfrågornas ökade vikt, skärpa lagstiftningskraven ytterligare för vissa bolag när det gäller information om påverkan på yttre miljö. Därför kommer en enmansutredare att göra en uppföljning av effekten av dagens regler samt överväga behovet av ytterligare lagregler. I Justitiedepartementets promemoria ges som exempel på utökad information uppgifter om koldioxidutsläpp och information i klimatfrågor.

EUs rekommendation

EU-kommissionen gav den 30 maj 2001 ut en rekommendation om redovisning av miljöaspekter kallad ”redovisning, värdering och lämnade upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser” (2001/453 EG). Orsaken var att de ansåg att bristen på klara regler om miljöinformation hade lett till att olika intressenter ibland ansåg att företagens redovisade miljöinformation var otillräcklig eller opålitlig.

Kommissionen ansåg även att företagen endast i liten utsträckning frivilligt redovisade miljöinformation och att det var svårt att göra jämförelser utan harmoniserade riktlinjer för finansiell rapportering av miljöaspekter. Man fann att värdet av redovisad information minskades kraftigt av att uppgifterna lämnades på mycket olika sätt både mellan företag och, för samma företag, mellan olika rapportperioder.

Kommissionen rekommenderade att större företag i förvaltningsberättelse öppet redovisar:

  1. De policies och program som företaget har i miljöfrågor, framför allt för att hindra miljöförstöring.
  2. Gjorda förbättringar samt vilka skyddsåtgärder som görs eller planeras på viktiga miljöområden.
  3. Kvantifierade uppgifter om miljöprestanda inom bland annat energiförbrukning, materialförbrukning samt avfall och utsläpp till luft, mark och vatten.
  4. Om en miljöredovisning avgivits.

Syftet var att ge vägledning om redovisning, värdering och upplysningar om miljöaspekter i års- och koncernredovisning (se bokföringsnämndens hemsida www.bfn.se). Rekommendationen var inte en bindande akt och implementerades inte heller i svensk lag.

EU-kommissionen har, utöver rekommendationen ovan, uppmanat större bolag att, i sina årsredovisningar, separat redovisa ekonomiska, miljörelaterade och sociala resultat, (kommissionens meddelande 15 maj 2001 om ”en strategi för hållbar utvecklings).

Inom EU bedrivs även ett arbete när det gäller företagens sociala ansvar, (kommissionens meddelande 2 juli 2002 om ”företagens sociala ansvar, näringslivets bidrag till en långsiktig stabil utveckling”).

EUs direktiv

EU-kommissionen anser att frivillighet inte har räckt för att få den önskade informationen om miljöaspekter och sociala frågor. Därför ställs nu informationskrav i det så kallade moderniseringsdirektivet (2003/51/EG). Direktivet ska vara infört i nationell rätt senast 1.1.2005. Ett av målen är att tydligare synliggöra sociala och miljörelaterade aspekter.

I direktivet ställs krav på att förvaltningsberättelsen bland annat ska innehålla:

  1. en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.
  2. upplysningar av icke-finansiell karaktär, om de är viktiga för bedömning av företagets utvecklingsförmåga, som miljö- och personalfrågor och etiska riktlinjer.

EU-direktivet definierar inte närmare kravet på icke-finansiella resultatindikatorer men ledning kan fås ur de olika rekommendationer som redovisats ovan. Avsikten är att information som har betydelse för bedömning av bolagets utveckling, resultat och ställning ska redovisas.

Svenska lagkrav

Ändringar föreslås bli införda i årsredovisningslagen, lag om årsredovisning i försäkringsföretag samt i lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Dessa nya krav på icke-finansiell information föreslås omfatta både årsredovisning och koncernredovisning. Därigenom kommer svenska bolag att tvingas lämna upplysningar om miljö- och personalförhållanden i utländska dotterbolag i sin koncernredovisning, oberoende av var i världen dessa dotterbolag har sin verksamhet.

Det svenska informationskravet ska dock inte omfatta så kallade 10/24-bolag (högst 10 anställda och 24 miljoner kronor i balansomslutning) samtidigt som direktivet anger att reglerna gäller bolag som överskrider minst en av följande tre gränser: högst 250 anställda eller 10 miljoner euro i balansomslutning eller 20 miljoner euro i omsättning.

Vägledning kan man finna i att Justitiedepartementet i sin promemoria redogör för EU-kommissionens tidigare uppmaning till börsföretag att dela in årsredovisningar i tre resultatområden med separat redovisade resultat avseende: ekonomiska, miljörelaterade och sociala kriterier. Där finns en referens till Sustainability Reporting Guidelines, utgivna av Global Reporting Initiative (www.globalreporting.org). Vad gäller miljöinformation står det i remissen att ledning kan fås i kommissionens rekommendation av den 30 maj 2001 (se ovan).

Vare sig i Justitiedepartementets promemoria eller i EUs direktiv ges i övrigt några konkreta exempel på andra sociala indikatorer som till exempel arbetsvillkor hos underleverantörer, mänskliga rättigheter eller samhällsaspekter i övrigt. Dessa frågor kan dock anses falla under föreslagna krav på beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Omfattningen av upplysningsskyldigheten måste avgöras med hänsyn till varje företags storlek, verksamhetens art och liknande. Intressant är att remissen noga påpekar att ”det avgörande är inte vilken bedömning som företaget själv gör i detta avseende utan vilka bedömningskriterier som kan antas tillmätas betydelse av årsredovisningens olika intressenter”. Intressentdialog är en metod att ta reda på vad olika intressenter vill ha för uppgifter.

Om ÅRL ändras i enlighet med direktivet ska dessa uppgifter redovisas i förvaltningsberättelser både i bolag och i koncerner och omfattas således av revisionsberättelsen. Detta kommer att ställa utökade krav på revisionen redan i planeringsfasen. Det kommer att behövas utbildning av revisorer i miljö- och sociala frågor för att möta de utmaningar och de förväntningar vi kommer att ställas inför.

Birgit Fleningär auktoriserad revisor och Sustainability Director vid Ernst & Young. Hon medverkade senast i Balans nr 8–9/2003.

Föreslagen lagtext ÅRL

ÅRL 6 kap. 1 § 2 st. ”Upplysningar skall även lämnas om ... 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.”

ÅRL 6 kap. 1 § 4 st. 1:a meningen ”Utöver sådan information som skall lämnas enligt första – tredje styckena skall förvaltningsberättelsen innehålla sådan icke-finansiella upplysningar som är viktiga för bedömningen av företagets utvecklingsförmåga, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor.”

ÅRL 6 kap. 1 § 4 st. 2:a meningen ”Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken skall alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön”.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%