Balans nr 10 2004

Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser

Sedan några år tillbaka redovisar en del svenska företag proformaresultaträkningar enligt amerikanskt mönster. I de flesta fall blir proformaresultatet högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper. I denna artikel redogör Niclas Hellman och Patric Andersson för resultatet från ett experiment som undersökt huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av proformainformation när de gör vinstprognoser.

En trend bland amerikanska företag är att redovisa proformaresultaträkningar som visar resultatutvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat, till exempel nedskrivningar eller omstruktureringar. I de allra flesta fall innebär resultatjusteringarna att proformaresultatet blir högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper (GAAP). [1] Sedan några år tillbaka har denna trend också nått Sverige och vissa företag redovisar numera pro forma enligt amerikanskt mönster, till exempel i samband med större nedskrivningar. Det finns också en mer utbredd tendens i samma anda som innebär att företagen skapar egna resultatmått högt upp i resultaträkningen, som också ges en framträdande roll i företagens informationsgivning. [2] Stockholmsbörsen har reagerat på denna utveckling och infört nya regler avseende vilka resultatmått som måste anges i inledningen av bokslutskommunikéer och delårsrapporter. [3]

En intressant fråga i sammanhanget är hur användare av redovisningsinformation reagerar på proformaresultaträkningar. I föreliggande artikel redogör vi för resultat från ett experiment som undersökte huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av pro forma information när de ställer vinstprognoser.

Pro forma i svensk praxis och amerikansk forskning

I Sverige har proformaredovisning tidigare använts framförallt i prospekt för att beskriva effekter av till exempel företagsförvärv, avknoppningar eller nyemissioner. Proformaredovisning har också använts i årsredovisningar för att illustrera effekter av förändrade redovisningsprinciper. [4] I dessa sammanhang har proformaredovisningen varit ett komplement till den faktiska redovisningen i syfte att underlätta periodjämförelser. På senare år har dock begreppet ”pro forma” börjat tillämpas i bokslutskommunikéer och delårsrapporter med en annan innebörd jämfört med tidigare praxis. Proformaresultat har i dessa sammanhang kommit att få samma innebörd som ett ”justerat resultat” för den aktuella perioden. [5] Förändringen följer av den amerikanska utvecklingen inom området och det är denna nya typ av proformaredovisning som behandlas i denna artikel.

Det finns några publicerade studier som beskriver olika aspekter på amerikanska företags proformaredovisning. Bhattacharya et al (2003) undersöker proformaredovisningen i kvartalsrapporteringen för perioden 1998–2000. Enligt deras studie ökar frekvensen av proformarapportering kraftigt under denna period samtidigt som fenomenet fortfarande är koncentrerat till service- och high-tech-branscher. I en tidigare studie pekar Bradshaw & Sloan (2002) på att proformaresultaten är signifikant högre än resultaten enligt US GAAP samt att resultatskillnaderna har ökat över tiden och är som störst i det fjärde kvartalet.

Bradshaw & Sloan (2002) diskuterar två tänkbara förklaringar till varför företag väljer att rapportera proformaresultat. Den första förklaringen är att företagsledningar vill försköna resultatredovisningen. Detta argument har enligt Bradshaw & Sloan stöd i den amerikanska finanspressens beskrivningar av fenomenet, men de finner ganska litet stöd för denna uppfattning i forskningen avseende proformaredovisning. Den andra förklaringen är att investerare och analytiker efterfrågar proformaredovisningen för att få en bättre beskrivning av de uthålliga vinster som företaget genererar. Både Bradshaw & Sloan och Bhattacharya et al (2003) finner visst statistiskt stöd för att analytiker och investerare har större användning för proformaredovisningen jämfört med redovisningen som bygger på US GAAP.. Detta kommer framförallt till uttryck genom att proformaresultaten förklarar en större andel av aktiekursvariationerna samt att proformaresultaten har större inverkan på amerikanska analytikers prognosrevideringar.

Ett svenskt exempel

Atlas Copcos bokslutskommuniké 2002 är ett svenskt exempel på proformaredovisning. Atlas Copco gjorde en nedskrivning av goodwill på 6 950 Mkr det tredje kvartalet 2002 och resultaträkningen redovisades på följande sätt i bokslutskommunikén den 3 februari 2003 (se figur 1).

Resultaträkning

3 månader t.o.m. 31 december12 månader t.o.m. 31 december
MSEK200220012002*2002**2001
Fakturering11 94913 11747 56247 56251 139
Rörelsekostnader− 10 563− 11 769− 42 301− 42 301− 45 009
Nedskrivning av Goodwill−  6 950
Rörelseresultat1 3861 348−  1 6895 2616 130
– i % av faktureringen11,610,311,112,0
Finansiella intäkter och kostnader−    132−    294−    780−    780−  1 430
Resultat efter finansiella poster1 2541 054−  2 4694 4814 700
– i % av faktureringen10,58,09,49,2
Skatter−    223−    345−  1 361−  1 513−  1 622
Minoritetsintressen−      5−      5−     59−     59−     11
Periodens resultat1 026704−  3 8892 9093 067
Vinst per aktie, SEK4,903,36−  18,5513,8814,63
Nyckeltal
Eget kapital vid periodens slut SEK97126133
Avkastning på sysselsatt kapital före skatt, 12 månaders värde %−      31213
Avkastning på eget kapital efter skatt, 12 månaders värde %−     161112
Skuldsättningsgrad vid periodens slut675272
Andel eget kapital vid periodens slut %424843
Antal anställda vid periodens slut25 70525 70525 529

* Redovisat.

** Exklusive nedskrivning av goodwill.

Figur 1. Exempel på proformaredovisning i Atlas Copco 2002

Proformaredovisning enligt den amerikanska förebilden kännetecknas av att vissa, oftast negativa, poster utelämnas samtidigt som hela resultaträkningen, inklusive skatteeffekter, anpassas fullt ut som om posterna inte fanns. Ett annat kännetecken är att formatet ger intryck av att de två sätten att redovisa resultaträkningen har samma formella värde och dignitet – det finns ingen förändring i typsnitt, kursivering eller liknande som indikerar att den ena uppställningen följer GAAP medan den andra är konstruerad som om nedskrivningen inte hade skett.

Atlas Copco angav som huvudsakligt motiv för proformaredovisningen att jämförelsen med föregående års resultat underlättas. Detta anknyter till finansanalytikers användning av resultaträkningen för prognosändamål. Tanken är att när resultaträkningen rensas från goodwillnedskrivningen blir det enklare för analytikern att se den ”underliggande” vinsten eller ”core earnings”. Enligt svensk praxis ska sådana poster redovisas som ”jämförelsestörande” i resultaträkningen, men i detta fall tillfogas också en proformaredovisning för att ytterligare förbättra jämförbarheten. Argumentet om förbättrad jämförbarhet har intressanta implikationer för redovisningens utveckling i ett större perspektiv.

Implikationer för redovisningens utveckling

Internationella redovisningsstandards enligt IAS/IFRS bygger på en annorlunda grundsyn jämfört med den konventionella redovisningen. När så anses möjligt, med hänsyn till kraven på tillförlitlig mätning, så sker värderingen av tillgångar till verkligt värde. Ökade inslag av värdering till verkligt värde kommer att innebära större resultatfluktuationer jämfört med tidigare. Till detta kommer ersättandet av systematiska goodwillavskrivningar med goodwillnedskrivningar i samband med impairment tests. De större resultatfluktuationer som följer av ovanstående förändringar kommer sannolikt att göra periodvisa jämförelser svårare och begreppet ”jämförelsestörande” kommer att få en allt viktigare betydelse. Försämrad jämförbarhet riskerar att leda till att företagen i större utsträckning börjar tillämpa proformaredovisning. Harvey Pitt, före detta ordförande i SEC gjorde för några år sedan följande uttalande: [6]

...investors anxious for current, simplified and comprehensible financial reporting are today more likely to rely on a company’s ’pro forma’ disclosures than the same company’s meticulously prepared, mandated GAAP financial disclosures

Uttalandet visar att normgivarnas strävan efter mer sofistikerade redovisningsregler i syfte att skapa en mer rättvisande bild för kapitalmarknadsaktörerna, istället riskerar att leda till en sidoordnad redovisning som ligger utanför normgivarnas kontroll.

En annan viktig implikation av att företagen söker nå ökad jämförbarhet över tiden med hjälp av proformaredovisning är tyvärr ett ökat utrymme för manipulation av resultatet. Proformaredovisningen täcks inte av normgivningen och företagens justeringar skiljer sig åt. Det är svårt att tro att det är en slump att proformaresultaten är signifikant högre än resultaten enligt US GAAP i de amerikanska företag som tillämpar proformaredovisning. I sin genomgång av börsbolagens delårsrapportering diskuterar analytikern Peter Malmqvist de svenska bankernas proformaredovisning och uppmärksammar att SEB och Handelsbanken inkluderar så kallad pensionsavräkning i sitt proformarörelseresultat medan Nordea och Föreningssparbanken lägger detta längre ned i sina proformaresultaträkningar: [7]

Varför så olika hantering? Det kan knappast vara en tillfällighet att pensionsavräkningen i SEB och Handelsbanken höjer resultatet, medan avräkningen i de två övriga är en minuspost.

Den tredje implikationen gäller vilken roll revisorerna spelar för proformaredovisningens utformning, trots att normgivningen är inriktad på de formella räkenskaperna. I en brittisk studie av revisionsprocessen i sex börsföretag finns en fallbeskrivning som gäller huruvida vissa omstruktureringskostnader skulle behandlas som exceptionella enligt den brittiska standarden FRS 3. [8] Revisorn menade att kostnaderna inte var exceptionella enligt FRS 3, medan klienten hävdade motsatsen. Som ”kompensation”, om klienten avstod från att redovisa kostnaderna som exceptionella, föreslår revisorn en annorlunda utformning av bokslutskommunikén:

I tried to say to Thomas [the finance director] there are other ways. You could do a headline. You could have different EPSs. I don’t want to manipulate the thing, but you could have a headline EPS and things... [9]

Även om detta är en enskild observation, så indikerar den att proformaredovisning kan användas som ett instrument för att lösa konflikter mellan revisorn och klienten. Detta väcker frågor om hur revisorerna ser på sin roll när det gäller proformaredovisningen.

GAAP-rapportProformarapport
Sida 1: ÖversiktSida 1: Översikt
– Försäljningen minskade med 11 % till 53 358 Mkr (59 746) Mkr.– Försäljningen (pro forma) minskade med 16 % till 49 342 Mkr (58 640 Mkr).
– Resultat före skatter var – 6 892 Mkr, vilket är en stor förbättring jämfört med föregående år (–11 022 Mkr).– Resultat före skatter (pro forma) var 3 258 Mkr, vilket är en kraftig förbättring jämfört med föregående år (–2 102 Mkr).
– Vinst per aktie var –22,46 kr, jämfört med –34,50 kr föregående år.– Vinst per aktie (pro forma) ökade till 10,47 kr, jämfört med –6,11 kr föregående år.
– Styrelsen föreslår oförändrad utdelning (3,00 kr) jämfört med föregående år.– Styrelsen föreslår oförändrad utdelning (3,00 kr) jämfört med föregående år.
Sida 2: Koncernens GAAP-resultaträkningSida 2: Koncernens proformaresultaträkning
– Bruttoresultat för senaste året: 17 482 Mkr.– Bruttoresultat för senaste året: 16 578 Mkr.
– Rörelseresultat för senaste året: – 3 626 Mkr.– Rörelseresultat för senaste året: 4 014 Mkr.
– Resultat före skatt för senaste året: – 6 892 Mkr.– Resultat före skatt för senaste året: 3 258 Mkr.
– Nettoresultat för senaste året: –4 970 Mkr.– Nettoresultat för senaste året: 2 317 Mkr.
Sida 3: Koncernens GAAP-balansräkningSida 3: Koncernens GAAP-resultaträkning
– Balansomslutning för senaste året: 62 186 Mkr.– Se kolumn till vänster.
– Totalt eget kapital för senaste året: 22 478 Mkr.Sida 4: Koncernens GAAP-balansräkning.
– Långa skulder för senaste året: 19 446 Mkr.– Se kolumn till vänster.
– Korta skulder för senaste året: 12 379 Mkr.

Tabell 1. Utdrag ur de två bokslutskommunikéerna.

Proformaredovisning sett ur ekonomisk psykologiskt perspektiv

Fenomenet med proformaredovisning relaterar till forskningsrön inom ekonomisk psykologi. Psykologerna Daniel Kahneman, som erhöll Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap år 2002, och framlidne Amos Tversky har gjort banbrytande forskning om hur psykologiska faktorer påverkar ekonomiska beslut. De har bland annat funnit att individer tenderar att systematiskt tillämpa tankemässiga tumregler som många gånger leder till grava felbedömningar. [10] En av dessa tankemässiga tumregler innebär att individer gör bedömningar genom att utgå från ett ankarvärde och sedan justera nedåt eller uppåt. Generellt är denna justering otillräcklig. Exempelvis finansanalytiker som ställer vinstprognoser lär, medvetet eller omedvetet, tillämpa denna tumregel genom att förankra sina prognoser vid tidigare års siffror. Proformaredovisningen torde sålunda påverka finansanalytiker genom att ge dem andra slags värden att utgå ifrån. Med andra ord, finansanalytiker lär basera sina prognoser på antingen proformaresultaträkningen eller motsvarande GAAP-information.

Ett annat viktigt forskningsrön som tillskrivs Kahneman och Tversky är att uppfattningar och utvärderingar av beslutssituationer är avhängiga hur dessa är beskrivna. En situation formulerad som vinst tenderar att uppfattas på annat sätt än en situation beskriven som förlust. [11] Detta trots att de båda situationerna ur strikt beslutsteoretisk och rationell synvinkel är identiska. emellertid skiljer sig situationerna från varandra ur psykologisk synvinkel. Rimligen går det därmed att anta att proformaresultaträkning kan påverka finansanalytiker i deras bedömningar. I nästa avsnitt berättar vi om tillvägagångssättet att pröva detta antagande.

Experiment med erfarna finansanalytiker

För att studera effekten av proformaredovisning genomförde vi ett experiment med 36 erfarna finansanalytiker vars uppgift var att på basis av utdelat material prognostisera ett fiktivt börsföretags ekonomiska utveckling för nästkommande år. Ungefär hälften av experimentdeltagarna erhöll en bokslutskommuniké med enbart redovisningsinformation baserad på resultat- och balansräkningar vilka upprättats i enlighet med gällande normer (GAAP). Den andra hälften fick en bokslutskommuniké innehållandes dels den redan beskrivna informationen, dels en proformaresultaträkning. De två deltagargrupperna kommer hädanefter att benämnas GAAP- respektive proformagruppen.

De två typerna av kommunikéer inleddes med en översikt av finansiella mått och en kortfattad beskrivning av börsföretagets branschtillhörighet och branschutveckling. Av den formella redovisningen (GAAP-rapporten) framgår att en stor del av resultatskillnaden förklaras av omstruktureringskostnader. Det bör noteras att börsföretaget saknade namn, men att företagets utveckling och de siffermässiga relationerna bygger på ett verkligt företag. Resultat- och balansräkningarna omfattade tre år (2000 till 2002). Ett utdrag ur innehållet i de olika bokslutskommunikéerna återges i Tabell 1.

Förutom bokslutskommunikéen bestod det utdelade materialet av en enkät, som var densamma för båda deltagargrupperna. Enkäten omfattade frågor avseende prognos av vinst per aktie (enligt GAAP), subjektiva sannolikhetsbedömningar av omsättningsökning, kostnadssänkning, förbättringar av resultat samt finansiell ställning.

När experimentdeltagarna besvarat dessa ekonomiska frågor blev de ombedda att kommentera innehållet i det utdelade materialet. Endast sex stycken deltagare ansåg att informationsunderlaget framstod som overkligt. Däremot tyckte cirka 58 procent att beslutsunderlaget inte innehöll tillräckligt med information för att kunna ställa ekonomiska prognoser. Framförallt uppgav de att de önskade få mer information om företaget och branschutsikterna.

Resultat

Som framgår av Figur 2 skilj de sig de båda grupperna åt vad gällde prognos av vinst per aktie rörande nästkommande år. Medan GAAP-gruppen ansåg att det skulle bli en förlust om -10 kr per aktie, bedömde proformagruppen att vinsten per aktie skulle bli 10 kr. Denna skillnad var starkt signifikant, vilket pekar på att den sistnämnda gruppen lade större vikt vid proformainformationen än vid den GAAP-baserade redovisningen. Därtill skattade deltagarna hur troligt (eller otroligt) det var att börsföretaget skulle, i tur och ordning, öka sin omsättning, sänka sina kostnader, förbättra sitt resultat samt stärka sin finansiella ställning under de kommande två åren.

Figur 3 visar att dessa fem sannolikhetsbedömningar var tämligen lika mellan deltagargrupperna. Den enda signifikanta skillnad som kunde noteras var att GAAP-gruppen ansåg det mer troligt att börsföretaget skulle kunna sänka sina kostnader än vad proformagruppen gjorde. En förklaring kan vara att GAAP-gruppen utgick från företaget var mer tvingat att sänka kostnaderna för att överleva.

Deltagarna angav också hur pass säkra (eller osäkra) de var på sina ekonomiska bedömningar. Med tanke på att proformarapporten gav motstridig information om börsföretagets ekonomiska situation förväntade vi oss att proformagruppen skulle uppleva mer osäkerhet än deltagarna som enbart studerat GAAP-rapporten. Denna förväntan visade sig dock vara felaktig i och med att deltagargrupperna angav i princip samma nivå på osäkerhet i sina ekonomiska ställningstaganden. Över samtliga bedömningsområden ansåg deltagarna i genomsnitt att de var något osäkra på sina bedömningar. En förklaring till detta kan vara att de önskade ta del av mer information, vilket också ca 58 procent svarade (se ovan).

Diskussion

Trenden bland amerikanska företag att redovisa proformaresultaträkningar har börjat få viss spridning även i Europa och vår studie visar på hur finansanalytiker påverkas av sådan proformaredovisning enligt amerikansk modell. Vårt huvudsakliga resultat är att de finansanalytiker som fick bokslutskommunikén med både proforma- och GAAP-resultaträkningarna lämnade signifikant högre prognoser av vinst per aktie (enligt GAAP) än de analytiker som fick den bokslutskommuniké som enbart innehöll redovisningsinformation baserad på GAAP. En tolkning av detta resultat är att finansanalytikerna som fick ta del av proformaredovisningen fick en mer positiv inramning av sin beslutssituation som påverkade deras prognoser i positiv riktning. Tidigare forskning inom ekonomisk psykologi visar att sådan så kallad ”framing” kan påverka inriktningen på beslutsfattande. [12] Särskilt starka effekter av ”framing” kan uppstå i situationer där förluster ställs mot vinster, [13] vilket är vanligt i proformarapportering.

Det är en ganska vanlig uppfattning att finansanalytiker och andra expertanvändare av redovisningsinformation inte låter sig styras av om till exempel boksluts- och delårsrapporter inleds med information som är förenklad och ofullständig. De anses istället ha förmågan att ”se igenom” försök till manipulationer och kunna beakta hela rapport informationen i sina analyser. Våra resultat pekar på att detta kan innebära övertro på finansanalytikers förmåga. En viktig implikation av detta är att normgivare behöver ta proformaredo visningen på större allvar. Det gäller särskilt mot bakgrund av att den nuvarande redovisningsutvecklingen med ökad komplexitet och ökade resultat svängningar sannolikt kommer att öka intresset för proformaredovisning och förenklad redovisningsinformation de närmaste åren.

Patric Anderssonär ekonomie doktor i ekonomisk psykologi och medverkade senast i Balans 6–7, 2003. Niclas Hellmanär ekonomie doktor i extern redovisning. Båda är verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm.

Referenser

Beattie, V, Fearnley, S. & Brandt, R. (2001) Behind closed doors – What company audit is really about. Hampshire: Palgrave.

Bazerman, M. H. (2002). Judgment in managerial decision-making. New Jersey: Wiley.

Bhattacharya, N., Black, E. L., Christensen,T. E. & Larson, C. R. (2003). Assessing the relative in formativeness and permanence of pro forma earnings and GAAP operating earnings. Journal of Accounting and Economics, 36, 285–319.

Bradshaw, M. T. & Sloan, R. G. (2002). GAAP versus the Street: An empirical assessment of two alternative definitions of earnings. Journal of Accounting Research, (40)1 41–66.

Kahneman, D. & Tversky, A. (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision Under Risk. Econometrica, 47(2) 263–291.

Malmqvist, P. (2003). Börsbolagens delårsrapporter 2002. Stockholmsbörsens skriftserie.

Odhnoff, C. & Nordeman, I. (1999) Brittisk normgivning inom proformaredovisning – ett stöd även i Sverige? Balans, nr 11, s 23–30.

Stockholmsbörsen. Börsregler 2003/2004 – Handledning till noteringsavtal och noteringskrav. Stockholmsbörsens skriftserie No. 2.

Tversky, A., & Kahneman, D. (1981). The framing of decision and the psychology of choice. Science, 211,453–458.

  • [1]

    Bradshaw & Sloan (2002)

  • [2]

    Här avses mått som EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) och underliggande EBITDA (före jämförelsestörande poster).

  • [3]

    Noteringsavtal, bilaga 1, p 14. Stockholms börsens skriftserie nr 2, Börsregler 2003/2004.

  • [4]

    Se Odhnoff & Nordeman (1999) för en beskrivning och diskussion av proformaredovisning i svensk praxis.

  • [5]

    Peter Malmqvist beskriver denna utveckling på s 16-17 i ”Börsbolagens delårsrapporter 2002” (Malmqvist, 2003).

  • [6]

    Uttalandet gjordes i ett tal som Harvey Pitt höll i oktober 2001. Citatet finns återgivet i Bhattacharya et al (2003, s 286–287)

  • [7]

    Sidan 17 i ”Börsbolagens delårsrapporter 2002” (Malmqvist, 2003).

  • [8]

    Avsnitt 6.5 (s. 92–100) i Behind closed doors – What company audit is really about (Beattie et al., 2001).

  • [9]

    Ibid., s 97.

  • [10]

    För en populärvetenskaplig och lättläst litteraturöversikt av deras forskningsrön, se Bazerman (2002).

  • [11]

    Se Kahneman & Tversky (1979).

  • [12]

    Tversky & Kahneman (1981).

  • [13]

    Kahneman & Tversky (1979).

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...